My Baby Dolls

| Innehåller Adlinks för Lindex |

Hej alla vänner, mår ni bra?

Nu är ni jättemånga som frågat mig hur det går för Melanie med avvänjningen med nattmål och hur vi gjorde så jag lovade att skriva ett eget inlägg om det.

Ni som har följt mig ett tag har hängt med när jag skrev att Melanie vaknade på nätterna jääätte ofta för att ta en klunk välling. Jag har inte reflekterat kring detta och tänkt att det är så det ska vara bara. Alla våra andra barn drack välling på nätterna dom också, så jag har aldrig sovit en hel natt sen jag fick barn (alltså på nästan 13 år!) (Hur galet låter inte det??)

Men så pratade jag med min (barnens) sköterska på BVC (=barnavårdcentralen) som sa att barn behöver inte äta på nattetid efter 6 månader- om barnet går upp i vikt och mår bra i övrigt. Så jag bestämde mig där och då att jag slutar samma kväll.

Just för att hon ska sova bättre, men även jag då ? Så gott det går med en nyfödd då. Men också för att hon ska äta bättre dagtid. Att ha vällingen var en vana och inget hon egentligen behövde.

Såhär gjorde vi för att avvänja nattätandet med Melanie 11 månader:

1- Var bestämd.

Det här är det allra, allra viktigaste. Om du verkligen har bestämt dig så får du inte ge upp, du måste vara bestämd och följa till punkt. För när natten smyger på och skriket kommer så är det jätte lockande att göra den där vällingflaskan efter 2 timmars skrikande non stop för att få sova. Men då är allting förgäves. Jag minns att Andres kom med en flaska när klockan var 3 och hon hade inte slutat skrika, och jag satt med henne och sa Nej. Fast det var sååå lockande! Men ger du dig så kommer barnet att veta att skriker du bara lite till så får man flaskan, och då blir det aldrig slut på det, det blir bara jobbigare för både dig och ditt barn i slutändan.

Jag vet, det är verkligen jätte tufft och det fanns stunder som jag kände att jag är den hemskaste mamman i hela världen, ska hon inte bara få ha sin flaska. Men håll ut. Det vänder.

2- Förbered dig.

Förbered dig mentalt att det kommer att ta ca. 3 nätter med avvänjningen. De två första nätterna är värst.

Hos oss var det 2 skriknätter, sen fick Melanie feber och vi avbröt och hon fick ha vattenflaska i sängen (viktigt med vätska när man har feber) Men hon grät även de 2 febernätterna.. Sen fortsatte vi, kändes som ett stort bakslag att ta om de två skrikiga nätterna (6 kaos nätter totalt) -Men. Den tredje natten sov hon HELA natten.

Du kan också förbereda dig att ta en stödvila under dagen om du har möjlighet. För du får räkna med mycket lite sömn under de 2 första nätterna. Har du fler små så kanske du kan be om hjälp så du får vila för att orka med nästa natt.

Min sköterska tipsade att den som tar avvänjningen kan med fördel åka bort med bebis, eller skicka bort familjen så att dom inte störs av att barnet skriker på natten.

Vi hade inte det behovet, alla syskon sover på övervåningen och hörde ingenting. (Konstigt nog??) Fast lillebror Benjamin sov i samma rum, men han vaknade inte av syrran. Liiite jobbigt var det dock när Benjamin vaknade för sin nattmat och var så missnöjd över att få en torr blöja- så båda två grät samtidigt och jag funderade på allvar om jag skulle börja gråta eller skratta åt situationen. Lite lustigt nu såhär i efterhand, men just då- not so much.

3- Mätt och belåten.

Det här är superviktigt. Skapa någon mysig rutin kring läggdags. Känn efter vad som funkar för just er. Vi brukar ta ett kvällsbad, på med pyjamas, smörja in Melanie och äta en portion kvällsgröt och dricka vatten. Sen får hon sin napp och snuttis att gosa med en stund innan läggdags. Viktigt att barnet är mätt och belåten inför natten så dom klarar sig till morgonen. Jag brukar säga några speciella meningar (alla mina barn har sina egna speciella som jag säger varje kväll vid läggdags) Och så puss & kram och Natti natti, och så går jag ut.

Några tycker att det funkar med att ha en vattenflaska i sängen, det har jag med testat men det är ju samma vana, att vakna och ta en klunk eller två vare sig det är välling eller vatten i flaskan. Det gäller att vänja bort hela vanan.

4- Tålamod.

Håll ut. Det vänder. Det blir bättre. Barn vänjer sig vid nya vanor rätt så fort. Viktigt också att komma ihåg att många barn fortfarande vaknar till under natten för att få närhet eller för att se var du är, du får hitta på andra sätt att trösta än att ge mat. Tex vagga, vyssja eller bära.

Försök inte börja prata för mycket med barnet på natten, särkilt inte med ”tycka-synd-om-rösten”. Det blir bara värre. Om du behöver säga något- säg vänligt men bestämt. Melanie ställde sig upp på spjälsängen, jag la ner henne, bäddade om, klappade hennes hår och kind. När hon blev helt hysterisk tog jag upp henne och kramade. Hon blev lugnare och jag fick energi för från henne att orka vidare. Det är så lätt att tycka synd och få dåligt samvete, men det är för deras egen skull du inte ska ge upp. Jag satt med henne gråtandes i min famn, jag somnade sittandes med henne och jag somnade i alla möjliga och omöjliga ställningar. Tittade bara på klockan och önskade att hon blev tyst, och att morgonen kom snabbt.

Efter avvänjningen har hon sovit hela nätter, varenda natt och det känns helt otroligt! Jag sover inte bättre för det, för nu vaknar jag istället för att titta till henne. ”Är hon i sängen? Varför är hon så tyst? Andas hon?” Och så vaknar jag ju upp med lillbrorsan också, men det är en annan sak 😉

Mina två älsklingar. Tänk att dom är födda samma år ?

Jag älskar att matcha barnens kläder (som ni nog redan har märkt) Visst blev dom här kläderna bra? Älskar färgerna!

Ni hittar till dessa kläder här <~~ länk.

Jag passade på att fota dom när dom tog sina powernaps ? Så söta, mitt hjärta smälter.

Isabelle kände att hon behöver också lite uppmärksamhet så hon la sig där också ??

Hur går det för er andra? Hur har ni avvänjt frpn nattmål?

För er som blev peppade av vårt beslut, jag hejar stenhårt på er! Kämpa, håll ut! Hur lockande det än är klockan 3 på natten när det varit skrik non-stop, kämpa! Det kommer att bli bättre! Berätta gärna hur det går sen ❤️Tänker på er!