Tusen tack för alla omtänksamma kommentarer och hjärtan ni har skickat, ni är bäst. ♡
Vanessa mår bättre nu, men hon skäms för hur hon ser ut med svullen läpp och näsa, blå lite här och där, mest under hakan dock och skrapsår. Det är sånt som går bort sakta men säkert, det är inget att skämmas över.
Jag fick frågor om hur man gör bäst för att behålla lugnet när något sånt här händer, speciellt när man är själv med många barn.
Först en snabb överblick om vad som har hänt så att jag vet hur jag kan hjälpa på första bästa sätt.
Jag bad barnen se efter småttingarna så att jag hade bara henne att koncentrera mig på.
Hon fick snabbt sätta sig ner och sen försökte jag stoppa blödningen och lokalisera vart det kommer ifrån. Det gäller att koppla bort sina egna nerver och mammahjärtat får liksom… ta ett steg tillbaka en stund och man tar instinktivt rollen som läkare som ska lappa ihop henne snabbt.
Jag bytte papper jätte ofta som hon hade i ansiktet. Blod gör folk rädda och det skrämmer upp dem ännu mera. Så för att Vanessa och syskonen skulle hålla sig lugna bytte jag papper ofta och gjorde av mig med det så att dom inte såg det. Ibland behöver blod inte betyda något jättefarligt, t e x från näsan så kan det komma en del.
Tittade om det fanns några stora öppna sår, om tänderna var hela och satt fast. Om näsan var bruten och käkbenet var OK, där hade hon som mest ont.
Hon var så tyst och man såg skräcken i hennes ögon. Det är viktigt att prata lugnt hela tiden. Fråga var det gör ont, jag sa att allt kommer att ordna sig och berättade lite hur det såg ut och att allt kommer att bli bra. När jag hade rengjort ansiktet med papper och desinfekterat, torkat bort allt blod och så så tog jag en bild så att hon fick se för att lugna ner henne lite.
Ring alltid vårdguiden på 1177 för att rådfråga, och var uppmärksam om barnet blir trött eller har yrsel och kräks efter en smäll mot huvudet.
Precis när detta hade hänt kom hennes bästis dit och hon var så fin som satt och tröstade Vanessa, klappade henne i ryggen och bara fanns där. Jag är så tacksam att hon har en så fin vän, dom växer inte på träd. ♡
Nu kom Puua hit och jag ska göra i ordning lunch. Det blir finsk korvsoppa och det är ju så gott!
Idag ska Danilo på återbesök till läkaren också efter sin förlamning i och med borrelian och jag har så ont i huvudet att jag bara vill kräkas och sova… men icke. Bara ta en alvedon och koppla bort det.
Tack för att ni finns.
Du är helt otrolig Satu. Jag beundrar dig enormt. Ta hand om dig ocksâ !
Din fina tjej är lika vacker som vanligt…..det kan inte lite skrubbmärken ta bort :))
Ann B- Tack snälla <3
Tack själv för att sån fin o bra person som du finns! Och att du delar med dig av ditt liv. Finns bara en blogg idag som känns äkta o de är din.
Linnea r- Tack snälla du! <3
Hua, va det gör ont , när jag läste,.. vilken hemsk upplevelse!!
Tur att det inte blev värre:)
Stackarn❤️ tur det gick såpass bra som det gjorde OCH att hon har en sån bra mamma❤️ (Du måste se en bild på min lillasyster, hon o Vanessa ser ut som tvillingar?, så galet lika!!)
Sara- är det sant? 😀
Hälsa henne att hon är en kämpe och lika vacker som vanligt ❤️
Hej, vilken tur i otur Vanessa hade – jag är mest rädd alltid att tänderna är borta eller liknande…. jag beundrar hur lugn du har handlat – det är verkligen svart! Se till att du far lite egentid för dig för att krya lite pa dig!!!