Häromdagen hade jag en mamma-twins dag med Jonathan & Danilo.
Tanken var att ta dem var för sig, men det tyckte inte dom, dom ville att det skulle vara vi tre.
Helt annorlunda att gå med bara några barn åt gången. Jag älskar alla mina barn över allt annat och tycker verkligen att dom är ett gäng fantastiska ungar (oftast) 😉
Men så otroligt mysigt att det bara var vi tre. Helt annan dynamik.
Vi pratade om alt mellan himmel och jord, om hur det känns att börja i förskoleklass och att dom för första gången kommer att vara ifrån varandra. Jätte mysigt var det.
Vi åkte till centrum för en liten shoppingrunda.
Jag lovade att första mamma-barn dagen skulle vara en shoppingrunda där dom står i fokus och bli lite bortskämda.
Nästa gång vi kör en runda med mamma-barn dag så blir det något annat.
Grabbarna handlade lite superhjälte skum, pennor, nya kläder och lite annat smått och gott 🙂
Vi lunchade på McDonalds (vilket har varit ett måste under denna runda tydligen ;-)) det är liksom en höjdpunkt. 🙂
Vi gick också och handlade varsin klocka till dessa stora grabbar. Dom kände sig så stora och stolta. Klart man ska ha klocka när man börjar i skolan 😉
Jag köpte bland annat varsina mjukis set till dom från Lindex nya kollektion, Perfekt att ha lite sköna kläder till skolan.
Kevin fick ett par likadana.
Och såna här tröjor till alla mina 3 prinsar 🙂
I samma stund som vi kom till centrum så fick jag ett sms om att halva REA-priset råder. Folk var som galna och köerna var enorma! Jag fyndade en höstjacka till Celina för 100 kr. 😀
Danilo och Jonathan saknade Kevin jätte mycket, dom letade efter kläder till honom hela tiden, haha.
”Mamma är det här Wiiwins storlek?” ♡
Gulligt att dom tänker på varandra. 🙂
Vi köpte lite glass och promenerade till en park för att leka lite innan vi fortsatte hemåt för att möta upp resten av gänget.
Tänk hur lyckligt lottad jag är som har dom här två.
Att få bevittna och se bandet dom har mellan varandra… det är helt magiskt. Dom är oskiljaktiga och jag hoppas och tror verkligen att det bandet kommer att hålla livet ut.
Dom är verkligen som ett. Dom går och håller varandra i handen, dom sitter alltid tätt tätt intill, dom är på varandra hela tiden. På både gott och ont.
Ena stunden kan dom bråka och brottas och slåss och i nästa stund sitter dom som fastklistrade och kramas och skrattar.
Life of twins i guess 🙂
Jag hoppas att vi gjort beslut med att dom ska börja i olika förskoleklasser. Rektorn och deras egna dagispersonal rekommenderade det också eftersom dom kan börja trixa igång varandra och det blir lite pannkaka av allt lärande. Dom kan liksom bara titta på varandra och börja asgarva och spela pajas.
Men jag tror att det blir bra.
Vi gör ett ärligt försök iaf- dom får växa som individer och inte bli jämförda med varandra hela tiden. Komma iväg på lite egna äventyr- dom kommer alltid att ha varandra ändå, dom träffas på rasterna och när dom kommer hem så har dom säkert massor att berätta för brorsan.
Skulle det dock inte fungera alls så får vi tänka om. jag vill ju inte att dom ska må dåligt eller något.
Dom har tros allt ett band som ingen ska förstöra. men jag vill ändå att dom ska få chansen att växa som egna individer, det kan göra dom gott att få stå på egna ben ett litet tag.
Ibland önskar jag att jag hade en egen tvilling som alltid stod vid min sida, en som alltid fanns där och förstod.
Ni som är vuxna och har en tvilling, hur bra är bandet mellan er nu?
Så underbart fint du har skrivit om dina fina killar!! Du är helt fantastisk! Jag tror du resonerar rätt ang skolan och funkar det inte går det ju precis som du skrev att ändra!
Kram
http://blogg.loppi.se/mammalinda/
Jag och min enäggstvillingsyster är 20 år och vi har ett extremt starkt band. Vi har gått i samma klass upp till och med gymnasiet och det är inte förren nu vi själva har bestämt oss för att göra olika saker, just för att bli lite mer självständiga. Båda har alltid varit extremt blyga och har på så sätt känt en enorm trygghet i varandra. Samtidigt som det kanske har gjort att vi aldrig vågar ta egna beslut.
Det med att bli jämförd och ihopblandad har aldrig stört någon av oss. Vi är tvillingar, och väldigt lika till utseende och personlighet, så det är inte konstigt att folk jämför. Det enda som jag har tyckt varit jobbigt är min egen jämföran vad gäller prestation, min syster har alltid varit lite duktigare än mig i skolan vilket har gjort att jag har mått väldigt dåligt.
Jag tycker att du har gjort helt rätt beslut. Om du är osäker på ifall du har gjort rätt val, så försök tänk att det enda tillfället de är ifrån varandra är just under lektionerna. Då ska man ändå inte umgås eller prata med varandra. De kan vara tillsammans på raster och på fritiden. Men just under lektionerna kan de vara nyttigt att vara ifrån varandra tror jag i alla fall.
Man vet aldrig om man gör rätt eller fel, men jag tycker absolut inte att du ska känna att du gör ett dåligt val.
Jag blir alltid så rörd när jag läser om dessa killar! De är helt underbara.
Vilka fina killar du har! Har bröder som är tvillingar och har alltid varit så avis! Låter bra att ni gör ett försök med olika klasser och att ni kan ändra er om det inte känns bra!
Många gånger slås jag av hur klokt och sunt du resonerar, alltid med barnens bästa i centrum. Du är verkligen en toppenmamma!
Ellah- Tack för dina fina ord <3
Jag och min tvillingsyster (enäggstvillingar) har kvar vårt speciella band, det går nog inte att bryta? Vi är 26 och bor i olika städer nu för tiden. Under barndomen gick vi i samma klass från dagis tills gymnasiet (då delade den nya skolan på oss. Men på alla raster umgicks vi). Både att gå i samma klass och att inte gå i samma klass har nog sina fördelar.
Jag tycker det känns spännande att dina pojkar får gå i olika klasser, främst att få ”egna” kompisar. Just den biten gick jag o min syster lite miste om, fast det gjorde oss aldrig nåt. Vi och vår lillasyster har alltid varit bästa vänner.
Vänta ut och se hur det går för pojkarna, bekymra dig inte mer i förväg..
Det verkar helt otroligt kul att ha tvillingar! Vad fina dom är!
Är dryga 30 o enäggstvilling . Vi har nog ett visst band mellan oss som ingen kan förstå och vi fattar nog inte heller vad vi har för band heller ? Vi gick i samma klass upp till nian och nu i efterhand hade vi nog haft samma band som nu men sluppit bli jämförda hela tiden under skolans gång så frågar folk mig så är jag FÖR att tvillingar ska gå i olika klass så tycker ni gör helt rätt val. Det kommer vara upp och ner för barnen troligtvis men tror de i längden blir varsin egen individ istället för ”den eller den” (detta att man inte har ett namn utan de säger båda namnen eller gissar, då oftast fel) slipper de ju utan får va JAG bara.
Hoppas de får en bra start.
Är ju själv tvilling och har även tvillingtjejer som blir nio år i höst. Jag o min syster är och har alltid varit nära varandra, det ÄR speciellt att ha en tvilling. Enda nackdelen var just att vi ständigt blev jämförda, av andra, att folk inte såg skillnad och kunnde stå och titta länge för att se skillnad( typ ställ er bredvid varandra så jag kan se vem som är vem, suck!). Många kallade oss också ”tvillingarna”- vilket jag inte gillar, och antog att vi tyckte exakt samma sak om allt. Så det mesta negativa kommer ju från omgivningens bemötande. Försöker undvika detta med mina tjejer,kallar dem aldrig tvillingarna- och det får ingen annan heller göra- klär dem inte lika , ibland blir dock ytterkläderna lika. De går i varsin klass vilket kändes tveksamt först men det har gått hur bra som helst och jag tror ändå de mår bra av att ses som enskilda individer av både kompisar och lärare. På fritiden är de allt som oftast tillsammans, leker med samma kompisar , brukar i ena sekunden för att vara bästa vänner i nästa