My Baby Dolls

Jahop, då var det igång igen då. Imorse sa Nicole att hon måste stanna hemma från dagis, för hon mår inge bra.

Jag sa bara att det är bara för att hon inte hunnit äta frukost än. Men hon sa det igen efter frukosten och verkade lite slö och blek, så jag tänkte att hon får stanna hemma idag då. När vi var klara med alla våra morgonbestyr så gick vi iväg till dagis för att lämna Jonathan, Danilo & Vanessa. När vi skulle gå därifrån så kräks hon!

Snabbt hem- vi hoppade i och tog ett bad och Nicole fick lite fruktsoppa och en glass. Men innan hon var klar så kräktes hon igen…  Vi kräktes samtidigt, hon i toan och jag i en hink. Fast i mitt fall tror jag inte att det var magsjukan, utan bara mitt ”vanliga” illamående…

Det var bara att bädda ner oss båda två i våran säng, jag satt på en film till min lilla sjukling, men så somnade vi istället.

 

Nu sitter lilla sjuklingen här på soffan bredvid mig och äter klubba och ser på film. Hon ser piggare ut nu.

Jahop, då blir hon hemma resten av veckan då. Hoppas att ingen annan blir sjuk nu…

 

Natten var katastrof här hemma hos familjen Gonzalez igen.

Danilo gråter varje gång han ska sova. Jag tor att han går igenom nån separationsfas just nu. Han gråter efter mig och när jag lägger mig bredvid honom så hålller han mig hårt, hårt om halsen. När han har somnat (trodde jag, ja) och jag ska smyga ut så vaknar han igen och gråter… *suck* Samma sak mitt på natten, han var vaken i 1 ½ timme inatt och grät.

 

Vi försöker göra så att barnen får bara sova i våran säng om dem är sjuka. Häromnatten hade vi 3 barn i våran säng och då kunde varken jag eller Andres sova. Och han ska ändå upp olagligt tidigt på morgonen och jobba långa dagar.

Vi låg där som packade sillar medans barnen tog över våran säng. Och så har man ont överallt sen ocså, för man kan ju inte röra sig. Vi har en stor säng, men det funkar inte såhär. Så inga barn i våran säng.

Jag tycker att det är jätte mysigt ibland att ha nån liten där bredvid sig, men sen blir det en vana, och sen ska nästa komma, och sen ska nästa komma…

Alla sover bättre när man sover i sina egna rum, egna sängar. Speciellt också när bebisen kommer.

Hur mycket sömn får dom om dom sover i vår säng och bebis gråter? Ingen orkar utan sömn, så är det bara. Alla behöver det för att orka nästa dag.

Nicole kommer frotfarande i stort sett varje natt. Man hör henne inte ens längre. Hon smyger in och lägger sig och somnar tyst. Men hon söker närhet och kommer närmre och närmre, till slut ligger man själv där på kanten och hon alldeles tätt intill med armar och ben utsträckta över hela sängen, och så ser man Andres i andra kanten, stackarn.

Jag har fått bära tillbaka henne några gånger, men ändå är hon där igen när man ska vända sig….