Me & My Baby Dolls

My Baby Dolls

Rätt eller Fel?

En kille som blivit mobbad i hela sitt skolliv får nog och ger tillbaka på mobbaren.
Vad tycker ni?
Rätt eller fel?

Casey Heynes vs Bully by kleksiq

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
Me & My Baby Dolls

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Linda BT - 3barns tvillingmamma (tävling pågår)

    Hej. Hur mår ni?Här har vi fått vattenkoppor!! Sådär spännande. Än är det bara Amanda som har det men Moa och Elin får det säkert med, om 2-3 veckor…Krya på er! Kram

  2. Marie

    Tusen tack för gratulationerna, jo jag blev mobbad för mitt ljusa självlockiga hår, för att andra tyckte att jag var tjock och att jag var så ful att ingen ville vara med mig, det var inte så mycket på låg och mellanstadiet, men glåporden fanns där, men det var värst på högstadiet, då folk kastade tuggummi i mitt hår, kletade smör i mitt skåplås, skrattade och viskade när man gick i korridoren, jag skulle raka mitt hår så att de kunde se till tavlan och de undrade om jag använde en gräsklippare eller häxsax till att klippa mitt hår.till slut var allt fel, tydligen så var hela min tillvaro fel.Våld löser inga problem, vare sig det är att ge igen på mobbare, mina lärare de tyckte inte att det var så stor sak, och sa att du var ju i skolan varje dag så vi trodde bara att de andra skojade….sedan undrade varför jag inte sagt något tidigare, men trodde väl själv att lärarna skulle märka när man blir retad och mobbad framför ögonen på dem, min mamma var mitt stora stöd under alla år av mobbning, hon såg direkt att jag inte mådde bra, men att prata och stötta mig hjälpte väldigt mycket, gav mig styrka att gå vidare och kämpa igenom varje dag. Min pappa brukade också säga att jag skulle ge igen, att jag skulle slå mina mobbare om de höll på och reta mig, men jag visste direkt att sådant skulle inte lösa något och jag ville inte sjunka på samma nivå som dem.Jo, jag umgicks ofta med Katja A, men det blev inte så mycket på högstadiet, och sedan var det Leila som jag umgicks väldigt mycket med, när hon dog så tog det hårt, som en bit som fattades när hon dog, hon var den som stod upp för mig och försvarade mig om någon retade mig, så det var en stor sorg….Tack snälla för att du delar med dig av din fina blogg, ditt liv och din familj,,,,,

  3. Marie

    Tusen tack för gratulationerna, jo jag blev mobbad för mitt ljusa självlockiga hår, för att andra tyckte att jag var tjock och att jag var så ful att ingen ville vara med mig, det var inte så mycket på låg och mellanstadiet, men glåporden fanns där, men det var värst på högstadiet, då folk kastade tuggummi i mitt hår, kletade smör i mitt skåplås, skrattade och viskade när man gick i korridoren, jag skulle raka mitt hår så att de kunde se till tavlan och de undrade om jag använde en gräsklippare eller häxsax till att klippa mitt hår.till slut var allt fel, tydligen så var hela min tillvaro fel.Våld löser inga problem, vare sig det är att ge igen på mobbare, mina lärare de tyckte inte att det var så stor sak, och sa att du var ju i skolan varje dag så vi trodde bara att de andra skojade….sedan undrade varför jag inte sagt något tidigare, men trodde väl själv att lärarna skulle märka när man blir retad och mobbad framför ögonen på dem, min mamma var mitt stora stöd under alla år av mobbning, hon såg direkt att jag inte mådde bra, men att prata och stötta mig hjälpte väldigt mycket, gav mig styrka att gå vidare och kämpa igenom varje dag. Min pappa brukade också säga att jag skulle ge igen, att jag skulle slå mina mobbare om de höll på och reta mig, men jag visste direkt att sådant skulle inte lösa något och jag ville inte sjunka på samma nivå som dem.Jo, jag umgicks ofta med Katja A, men det blev inte så mycket på högstadiet, och sedan var det Leila som jag umgicks väldigt mycket med, när hon dog så tog det hårt, som en bit som fattades när hon dog, hon var den som stod upp för mig och försvarade mig om någon retade mig, så det var en stor sorg….Tack snälla för att du delar med dig av din fina blogg, ditt liv och din familj,,,,,

  4. Helena

    Oj, den träffade mig rakt i hjärtat! Hatar mobbing och jag förstår att den mobbade killen har tröttnat på allt skit. Man ska ju aldrig slå men tar man skit på det där viset så antar jag att det brister förr eller senare! Och den här lilla killen (eller nån annan) lär ju aldrig ge sig på han igen, han har nog lärt sig en läxa!

  5. Jannice

    Hej!Kul att du hittade till min (gamla) blogg, och lämnade ett avtryck där! :-)Ska kika lite mer på din blogg nu tänkte jag.Ang mobbingen..ja..jag har faktiskt börjat uppmuntra vår son att “ge igen” mot sina mobbare, så ja..det var väl äntligen dags att mobbarna fick igen för allt de gjort mot pojken!

  6. mamus

    Rätt åt honom det måste ha varit skönt att våga ge tillbaka hoppas ingen vågar sig på honom igen, kram från oss

  7. mummu

    Alltså, lillskiten har stora problem (stavning).Om den där stora killen har tagit imot slag, och sparkar, över ett år,så nån gång rinner ilskan över,då tänkte han nok inte vad han gjorde,utan slängde sin mobbare på marken.Jag måste säga, att jag njöt,när han gjorde det,ett tag eferåt,tänkte jag lite mer.Men jag kan inte säga att jag tyckte synd om lillskiten,han ville bara visa till sina kompisar(som är också mobbare) att han vågar.Vem är det som blundar,det är föräldrarna,och lärarna i skolan. Våld löser inga problem,det blir bara värre. Så öppna ögona… Heippa.

  8. Marie Tranberg

    Jag blev mobbad från första klass ända fram till gymnasiet, gymnasiet var min bästa skoltid, 3 underbara skolår, med klasskamrater som såg mig för den jag var och accepterade mig för den jag var.Att hämnas eller ge tillbaka till de som gör din vardag och förstör ditt självförtroende gör ingenting bättre, man mår inte själv bättre och man sänker sig till samma nivå som sina mobbare, jag vet själv att det var många gånger man vill ge tillbaka, man ville se de som mobbade en varje dag också få känna samma smärta och klump i magen som jag själv, men nej, jag bestämde mig för att gå till skolan varje dag, oavsett glåpord och annat, de skulle inte få förstöra min skolgång, och det tror jag gjorde dem irriterade, de trodde att jag inte skulle komma till skolan, att göra sitt bästa, göra det man trivs med är hämnd nog, att inte älta det som varit, och inte leva i det utan att se framåt, visst många av mina skolår var förstörda, men jag har även goda och fina minnen från tiden, jag är inte bitter på det som hände, jag är inte bitter på att jag blev behandlad som att jag inte var vatten värd, att jag inte kunde sova på nätterna, hade ont i magen och huvudvärk, min mamma gav mig styrka och kraft att fortsätta varje dag att gå i skolan och lära mig allt det jag behövde för att kunna gå vidare i livet, och det gjorde jag, mitt självförtroende har varit i botten i flera år, efter skolåren och med det har jag kämpat med i flera år…Att bli mobbad sätter sina spår, men på något sätt så hittar man en väg tillbaka och det kommer den dagen då man kan se sig själv i spegeln och tycka att man inte är så värdelös och ful som de säger att man är….att få uppleva den dagen då man träffar den personen som älskar och ser dig som du är…det är guld värd….nej, man ska inte hämnas, man ska försöka gå vidare, även om det är jobbigt och svårt, men försöka att se framåt och umgås med människor som man trivs med och som accepterar dig som du är, göra saker och ting som gör en glad och som man är duktig på…..hämnd löser aldrig något….Mvh.Marie

  9. Therese - Lotusmamma

    Hej! Tack för titten hos mig och hälsningen!Men du – 4 barn!!! Wow!! Och sååå söta de är!!!Jag såg videoklippet ovan på tv och det är så sorgligt! Jag blir så ledsen när jag ser det. Jag ser sorgen, uppgivenheten och ilskan hos pojken som blir mobbad. Jag önskar att inga barn skulle bli behandlade som han har blivit behandlad eller må som honom. Jag väljer att fokusera på att jag förstår honom, inte att tänka att det var rätt eller fel. Däremot blir jag otroligt förbannad på skolledningar och lärare som väljer att blunda för det här. (Jag har själv jobbat som lärare så jag vet hur den miljön är.)Förlåt..Det blev ett långt inlägg.. Men sånt här ligger mig varmt om hjärtat, och det är ju viktiga saker att prata om, eller hur!Hoppas du har en bra dag och att vi hörs mer!I skåne är det grått idag! =(KramTherese & Lova

  10. Angelica - Isaacs mamma.

    Å jag har så delade åsikter om detta klipp. Vet inte om jag tycker det är okej eller inte. jag tycker det ser jätte farligt ut när han kastar ner killen i marken, verkligen helt hemskt. Men sen vet man ju inte hur länge killen i fråga blivit mobbad, det kanske helt enkelt bara slog slint i huvudet på han. Men jag tycker verkligen att det ser hemskt ut, killen hade ju kunnat bryta nacken :/

  11. Linda BT - 3barns tvillingmamma (tävling pågår)

    Hej. Hur mår ni?Här har vi fått vattenkoppor!! Sådär spännande. Än är det bara Amanda som har det men Moa och Elin får det säkert med, om 2-3 veckor…Krya på er! Kram

  12. Marie

    Tusen tack för gratulationerna, jo jag blev mobbad för mitt ljusa självlockiga hår, för att andra tyckte att jag var tjock och att jag var så ful att ingen ville vara med mig, det var inte så mycket på låg och mellanstadiet, men glåporden fanns där, men det var värst på högstadiet, då folk kastade tuggummi i mitt hår, kletade smör i mitt skåplås, skrattade och viskade när man gick i korridoren, jag skulle raka mitt hår så att de kunde se till tavlan och de undrade om jag använde en gräsklippare eller häxsax till att klippa mitt hår.till slut var allt fel, tydligen så var hela min tillvaro fel.Våld löser inga problem, vare sig det är att ge igen på mobbare, mina lärare de tyckte inte att det var så stor sak, och sa att du var ju i skolan varje dag så vi trodde bara att de andra skojade….sedan undrade varför jag inte sagt något tidigare, men trodde väl själv att lärarna skulle märka när man blir retad och mobbad framför ögonen på dem, min mamma var mitt stora stöd under alla år av mobbning, hon såg direkt att jag inte mådde bra, men att prata och stötta mig hjälpte väldigt mycket, gav mig styrka att gå vidare och kämpa igenom varje dag. Min pappa brukade också säga att jag skulle ge igen, att jag skulle slå mina mobbare om de höll på och reta mig, men jag visste direkt att sådant skulle inte lösa något och jag ville inte sjunka på samma nivå som dem.Jo, jag umgicks ofta med Katja A, men det blev inte så mycket på högstadiet, och sedan var det Leila som jag umgicks väldigt mycket med, när hon dog så tog det hårt, som en bit som fattades när hon dog, hon var den som stod upp för mig och försvarade mig om någon retade mig, så det var en stor sorg….Tack snälla för att du delar med dig av din fina blogg, ditt liv och din familj,,,,,

  13. Marie

    Tusen tack för gratulationerna, jo jag blev mobbad för mitt ljusa självlockiga hår, för att andra tyckte att jag var tjock och att jag var så ful att ingen ville vara med mig, det var inte så mycket på låg och mellanstadiet, men glåporden fanns där, men det var värst på högstadiet, då folk kastade tuggummi i mitt hår, kletade smör i mitt skåplås, skrattade och viskade när man gick i korridoren, jag skulle raka mitt hår så att de kunde se till tavlan och de undrade om jag använde en gräsklippare eller häxsax till att klippa mitt hår.till slut var allt fel, tydligen så var hela min tillvaro fel.Våld löser inga problem, vare sig det är att ge igen på mobbare, mina lärare de tyckte inte att det var så stor sak, och sa att du var ju i skolan varje dag så vi trodde bara att de andra skojade….sedan undrade varför jag inte sagt något tidigare, men trodde väl själv att lärarna skulle märka när man blir retad och mobbad framför ögonen på dem, min mamma var mitt stora stöd under alla år av mobbning, hon såg direkt att jag inte mådde bra, men att prata och stötta mig hjälpte väldigt mycket, gav mig styrka att gå vidare och kämpa igenom varje dag. Min pappa brukade också säga att jag skulle ge igen, att jag skulle slå mina mobbare om de höll på och reta mig, men jag visste direkt att sådant skulle inte lösa något och jag ville inte sjunka på samma nivå som dem.Jo, jag umgicks ofta med Katja A, men det blev inte så mycket på högstadiet, och sedan var det Leila som jag umgicks väldigt mycket med, när hon dog så tog det hårt, som en bit som fattades när hon dog, hon var den som stod upp för mig och försvarade mig om någon retade mig, så det var en stor sorg….Tack snälla för att du delar med dig av din fina blogg, ditt liv och din familj,,,,,

  14. Helena

    Oj, den träffade mig rakt i hjärtat! Hatar mobbing och jag förstår att den mobbade killen har tröttnat på allt skit. Man ska ju aldrig slå men tar man skit på det där viset så antar jag att det brister förr eller senare! Och den här lilla killen (eller nån annan) lär ju aldrig ge sig på han igen, han har nog lärt sig en läxa!

  15. Jannice

    Hej!Kul att du hittade till min (gamla) blogg, och lämnade ett avtryck där! :-)Ska kika lite mer på din blogg nu tänkte jag.Ang mobbingen..ja..jag har faktiskt börjat uppmuntra vår son att “ge igen” mot sina mobbare, så ja..det var väl äntligen dags att mobbarna fick igen för allt de gjort mot pojken!

  16. mamus

    Rätt åt honom det måste ha varit skönt att våga ge tillbaka hoppas ingen vågar sig på honom igen, kram från oss

  17. mummu

    Alltså, lillskiten har stora problem (stavning).Om den där stora killen har tagit imot slag, och sparkar, över ett år,så nån gång rinner ilskan över,då tänkte han nok inte vad han gjorde,utan slängde sin mobbare på marken.Jag måste säga, att jag njöt,när han gjorde det,ett tag eferåt,tänkte jag lite mer.Men jag kan inte säga att jag tyckte synd om lillskiten,han ville bara visa till sina kompisar(som är också mobbare) att han vågar.Vem är det som blundar,det är föräldrarna,och lärarna i skolan. Våld löser inga problem,det blir bara värre. Så öppna ögona… Heippa.

  18. Marie Tranberg

    Jag blev mobbad från första klass ända fram till gymnasiet, gymnasiet var min bästa skoltid, 3 underbara skolår, med klasskamrater som såg mig för den jag var och accepterade mig för den jag var.Att hämnas eller ge tillbaka till de som gör din vardag och förstör ditt självförtroende gör ingenting bättre, man mår inte själv bättre och man sänker sig till samma nivå som sina mobbare, jag vet själv att det var många gånger man vill ge tillbaka, man ville se de som mobbade en varje dag också få känna samma smärta och klump i magen som jag själv, men nej, jag bestämde mig för att gå till skolan varje dag, oavsett glåpord och annat, de skulle inte få förstöra min skolgång, och det tror jag gjorde dem irriterade, de trodde att jag inte skulle komma till skolan, att göra sitt bästa, göra det man trivs med är hämnd nog, att inte älta det som varit, och inte leva i det utan att se framåt, visst många av mina skolår var förstörda, men jag har även goda och fina minnen från tiden, jag är inte bitter på det som hände, jag är inte bitter på att jag blev behandlad som att jag inte var vatten värd, att jag inte kunde sova på nätterna, hade ont i magen och huvudvärk, min mamma gav mig styrka och kraft att fortsätta varje dag att gå i skolan och lära mig allt det jag behövde för att kunna gå vidare i livet, och det gjorde jag, mitt självförtroende har varit i botten i flera år, efter skolåren och med det har jag kämpat med i flera år…Att bli mobbad sätter sina spår, men på något sätt så hittar man en väg tillbaka och det kommer den dagen då man kan se sig själv i spegeln och tycka att man inte är så värdelös och ful som de säger att man är….att få uppleva den dagen då man träffar den personen som älskar och ser dig som du är…det är guld värd….nej, man ska inte hämnas, man ska försöka gå vidare, även om det är jobbigt och svårt, men försöka att se framåt och umgås med människor som man trivs med och som accepterar dig som du är, göra saker och ting som gör en glad och som man är duktig på…..hämnd löser aldrig något….Mvh.Marie

  19. Therese - Lotusmamma

    Hej! Tack för titten hos mig och hälsningen!Men du – 4 barn!!! Wow!! Och sååå söta de är!!!Jag såg videoklippet ovan på tv och det är så sorgligt! Jag blir så ledsen när jag ser det. Jag ser sorgen, uppgivenheten och ilskan hos pojken som blir mobbad. Jag önskar att inga barn skulle bli behandlade som han har blivit behandlad eller må som honom. Jag väljer att fokusera på att jag förstår honom, inte att tänka att det var rätt eller fel. Däremot blir jag otroligt förbannad på skolledningar och lärare som väljer att blunda för det här. (Jag har själv jobbat som lärare så jag vet hur den miljön är.)Förlåt..Det blev ett långt inlägg.. Men sånt här ligger mig varmt om hjärtat, och det är ju viktiga saker att prata om, eller hur!Hoppas du har en bra dag och att vi hörs mer!I skåne är det grått idag! =(KramTherese & Lova

  20. Angelica - Isaacs mamma.

    Å jag har så delade åsikter om detta klipp. Vet inte om jag tycker det är okej eller inte. jag tycker det ser jätte farligt ut när han kastar ner killen i marken, verkligen helt hemskt. Men sen vet man ju inte hur länge killen i fråga blivit mobbad, det kanske helt enkelt bara slog slint i huvudet på han. Men jag tycker verkligen att det ser hemskt ut, killen hade ju kunnat bryta nacken :/

stats