SÅ kul att läsa era kommentarer kring tips på vad ni skulle vilja läsa om här, jag ska svara på allt och börjar med denna 🙂
”Jag skulle vilja läsa hur du tänker på skönhetsideal, yta och om du tänker på vad du för vidare till barnen. Tänker på att flickorna är väldigt flickiga, rosa, spets, rysch fina frisyrer…. och pojkarna är väldigt pojkiga med superheros o s v. Att flickorna jobbat (jobbar?) som modell. Att du själv fixar mycket med utseendet och t ex bleker håret, fixar ögonfransar, solar o s v. Oroar du dig för deras syn på sig själva, att de ska vara tuffa/fina o s v. Om man säger t ex att alla är fina, man får se ut som man vill o s v men lägger stor vikt vid utseendet så tror jag barnen tar efter det. Jag menar inte detta som kritik men undrar hur dina tankar går kring detta heta ämne! Tänkte även på att du och din man verkar vara väldigt traditionella i era könsroller; han jobbar, du är hemma och tar hand om barnen. Du städar, tvättar, han snickrar. Typ…”
Väldigt intressant ämne tycker jag. Och svår nu efterhand när jag verkligen har satt mig ner för att tänka djupare.
Alltså- Ja. Jag bryr mig om hur jag ser ut. Yta? Yta betyder ingenting för mig, jag bryr mig om hjärta.
Lägger jag stor vikt i hur jag ser ut? Ibland.
Vissa dagar vill jag fixa med hår och smink, andra dagar går jag osminkad med håret i en slarvig knut på huvudet. Det är samma sak med killar, de går och klipper sig, rakar sig och fixar med sitt utseende mer än nånsin tidigare. Är det skadligt för våra barn? Det tror jag inte.
Och så är ju alla människor olika och också definierar ”fin/vacker” på helt olika sätt.
Vad jag tycker är fint- tycker en annan är superfult. Vad jag tycker inte alls är så snyggt tycker en annan är det finaste som finns. Smaken är som baken. Inget är mer rätt eller fel.
Jag vill ta hand om mig själv för att jag själv ska må bra. Jag bleker inte håret eller solar solarium, däremot färgar jag håret ljusare och sitter gärna ute och njuter av solen. Jag trivs bäst i ljust hår som jag har haft sen jag föddes. (kanske borde jag våga prova något annorlunda, haha)
Vad jag för vidare till barnen för att jag själv fixar med utseendet?
Det är en svår fråga men jag hoppas att jag förmedlar att alla människor är olika och tycker om olika saker. Huvudsaken att man tar hand om sig själv, att man själv mår bra och känner sig fin och bra i sig själv och att man inte gör sig till eller ändrar sig för någon annan. Jag försöker förmedla att man bara har en kropp och att man ska ta hand om den, för att den ska orka hela livet.
Jag försöker röra på mig och göra övningar hemma för att bli starkare och få bättre kondition- för att orka med barnen och må bra. Jag har aldrig i hela mitt liv bantat och jag har aldrig satt min fot på gym för att träna för att jag helt enkelt inte haft tid.
Mina flickor är verkligen inte ”flickiga” 😀 Eller vadå, menar du för att jag gör fina frisyrer på dem?
Ja, jag tycker om att göra frisyrer på tjejerna för att jag inte tycker om att dom ska ha håret hängandes i ansiktet, speciellt i skolan där det är i vägen och där det går löss.
(och grabbarna har ju kort hår) Jag lär barnen att inget kön äger en färg, alla får ha vilken färg på sina kläder som dom vill. Det tråkiga är bara att klädes kedjorna inte erbjuder alla färger till alla, så det blir lite svårare att hitta. Jag tycker att det speciella ”flickiga” kan vara supergulligt på dem i Isabelles ålder, där bestämmer jag ju kläderna helt och hållet och ibland tycker jag om volanger och gullegull och ibland väljer jag tuffa plagg. inget med kön att göra.
Ang. pojkarna och superheroes osv. – dom äger inga plagg med något med super heroes, däremot gör Celina det.
Menar du dessa så är det i lekrummet för alla att leka med:
Det är inte bara flickorna som jobbar med modellandet, utan pojkarna också.
Och det är inte för att dom är ”extra fina” eller något, modellagenturerna söker bara människor i alla åldrar, etnicitet och utseenden för att visa kläder osv.
Jag uppfostrar alla mina barn lika, vill jag tro. Att alla är lika värda- inte att pojkar ska vara tuffa och flickor ska bara se fina ut.
Det här med genus är nog ett helt annat inlägg 😀
Jag vill förmedla till mina barn att dom duger precis som dom är, att alla ser olika ut och att alla är lika fina. Alla får se ut som dom vill och INGEN ska någonsin yttra sig något negativt om hur en människa ser ut, vad h*n har på sig eller vad h*n väger. INGEN.
Det gäller både de som väger lite mer som de som väger lite mindre….
Jag är stenhård på det där- ingen kommenterar någons utseende på något negativt sätt.
Jag har själv blivit mobbad i skolan och jag vet hur det känns att få negativa kommentarer om sig själv. Därför är jag också extra försiktig med att inte prata om folk och att inte säga dumma saker om min egen kropp eller utseende.
Angående könsroller. Njaa. Jag vet inte om vi har ”traditionella könsroller”, utan han jobbar för att det passar bäst i vår familj att jag är hemma och tar hand om barnen (och jobbar hemifrån, så jag behöver inte lämna de små i förskolan).
Då faller det naturligt att det är jag som är hemma som sköter huvudsakligen städning och tvätt osv.
Andres städar han också- och det är han som lagar middag varje kväll. ♡
Nu är jag jätte nyfiken på er syn på könsroller och skönhets ideal.
Hur ni tror att era val och beteenden påverkar era barn?
Skriv gärna bland kommentarerna och glöm inte- be nice. ♡♡
En liten påminnelse till ALLA er därute.
Du är vacker och duger precis som du är och du är värt det bästa.♡
”Teach them that magic starts within, that kindness makes you the most beautiful person in the world, no matter what you look like.”
Kram/Satu
XOXO
Jag skulle säga att Du gör det största jobbet. Det är fler kvinnor som jobbar inom vårdyrken än män så det faller sig väl också rätt naturligt (men det är väl också något samhället ”kräver” att en mamma/kvinna ska ta hand om sina barn/sitt hem?) att du tar hand om allt (eller det mesta, eller väldigt mycket åtminstone) hemma. Skulle säga att Du är motorn som får allt att fungera. Du är riktigt duktig och verkar vara en bra och fin människa som är väldigt jordnära! Du gör ett fantastiskt jobb! 🙂
Hej! Såg erat hus på hemnet. Tänkte på priset. Är inte det väldigt lågt med tanke på hur mycket ni har renoverat. Ni måste ju ha lagt ut en hel del pengar???? Hur mycket köpte ni det för?? Kram ?
Viktoria- Nja, den blev värderat lite högre men med tanke på området så är det nog ”lagom”. Vi köpte det mycket billigare 😉
Det här med smink, kläder, fixa/färga hår, bygga fransar, göra naglar på salong osv.. Jag tänker att man kan se det som fåfänga, utseendefixering, ideal, osäkerhet osv. Så kanske det är för många, då tycker jag man behöver hitta ett sätt att hitta och jobba med sig själv. MEN jag gör själv allt detta, har hudvårdsprodukter och rutiner, färgar och fixar med mitt hår, sminkar mig och fixar naglar. Och för MIG är det mer ett intresse, något jag tycker är kul att hålla på med, gillar hur olika färger och frisyrer lyfter fram hudfärg, ögonfärg osv. Har själv 5 barn och ser det som ett sätt att bryta den grå tråkiga vardagen, ta hand om och inte glömma bort sig själv, för mig är det så självklart, vissa älskar att kliva upp och bara se ut som man vaknar och trivs i det. Vissa tycker det är kul att fixa hår och smink. Vi är ALLA olika, varför måste vi skapa dessa läger? Det är fult att säga att någon är tjock, pluffsig och fet, men ofta verkar det inte vara konstigt att säga att någon är sjukt smal, ben rangel osv. Gör inte båda lika ont? Samma sak med detta piffande, ingen ska behöva höra, snälla ta tag i dig, vad du ser blek alldaglig och tråkig ut, lite smink kanske? Har du tänkt på att göra nåt med ditt hår. Inte heller ska man behöva höra, bimbo, useendefixarede freak. Var dig själv osv. MEN självklart om man känner någon på djupet och på riktigt, om man vet att personen bär på mörka tankar om sig själv och mår dåligt, om man ser ett beteende mönster kring mat, kropp självbild osv ska man reagera! Men dessa allmänna hur ser vi ut kommentarer om folk vi kanske inte vet så mycket om är trist tycker jag. Att acceptera varandra för vad vi är, att vara sig själv och hur man trivs kan ju se så olika ut. Att ”fixa” sig eller inte är för mig inget konstigare än om man väljer jeans eller läggins, om man klär sig diskret eller färgstarkt, Alla får se ut som man vill och trivs med. Jag ser ut som jag gör, och har en dotter som älskar tuffare sportigare stil, och en dotter som älskar rosa, glitter, klänningar osv. Dom är helt olika varandra, och ingen av dom har samma stil som jag har. Och jag är nöjd med det, det visar mig att jag bygger två trygga tjejer som vågar ha sin egen stil, som är sig själv, självkännsla och vem är jag, har jag byggt upp i döttrarna genom kärlek och inte pga hur jag ser ut.
Ja, svåra frågor att fundera på. Jag går mot strömmen och använder inga skönhetsmedel. Schampo, deodorant är det jag använder till kroppen. Hudkräm / handkräm vid behov. Jag har börjat få några gråa strån och jag tänker inte färga mitt hår. Jag brukar klippa det själv, borsta det till vardags och till fest, typ bröllop eller dop ber jag någon göra en håruppsättning.
Jag förstår helt mänskor som säger att de gör sig fina för sin egen skull men samtidigt tycker jag att det är beklagligt att naturligt inte längre känns fint ens till vardags. Jag vill förmedla till mina barn att alla är fina precis som de är. Jag har även några ( ganska många) extra kilon. Ibland stör de mig, ibland inte, men jag är noga med att aldrig tala nedlåtande om min kropp så barnen hör det. Jag tror inte att självkänslan är baserad så mycket på hur man förhåller sig till olika skönhetsmedel men jag tror ändå att man ska vara ytterst försiktig med vad man förmedlar.
Min önskan är att mina barn ska kunna se sig i spegeln och känna att de är vackra när de är riktigt naturliga.
Vad gäller flick- resp. pojkkläder är jag också lite gammalmodig. Ofta har mina småflickor rosa, volanger och sött. Pojkarna har ofta blå kläder. Inte så tuffa men ändå tydligt pojkkläder. När de blir lite äldre så väljer de själv och då är nog alla färger representerade både i flickornas och pojkarnas garderober.
Sen är jag också hemma med barnen, även det gammalmodigt, men annars har varken jag eller min man så stor skillnad på vilka uppgifter vi gör, vi hugger i där det behövs. Fast han är bättre på bilar och sånt medan jag nog behärskar tvätten bäst.
Med tanke på hur ärlig du är måste jag fråga om du har någo tips. Jag har precis som du alltid varit smal och tillochmed blivit tvàngsmatad av välmenande kompisar, men de senaste åren har jag lagt på hullet då jag int motionerar lika mycket mer som jag gjorde tidigare. Märks främst kring höfterna och jag känner mig inte lika fin mera och det stör mif verkligen för jag har alltid varit noga med att tycka om mig själv som jag är, men det har blivit svårare. Har du någo tips pà hur man hòjer sin egen självkänsla och accepterar sig själv?
Alex- Skriver strax❤️
Jag tycker du verkar väldigt klok, och du har sunda värderingar!
Känner faktiskt att varje familj bör få göra så som det passar dem bäst. Bör inte finnas någon som säger ’alla familjer måste dela lika på all städ, jobb osv’.
I vår familj så är de också så att min man arbetar och jag är hemma med barnen tills de börjar skolan. Så vill VI ha det i vår familj. Jag gillar att ha rent hemma och de ingår i min egna rutin att damma och damsuga varje morgon. När barnen går i skolan har jag tänkt vidare utbilda mig och börja jobba.
Håller med dig. Jag sminkar mig och älskar smink! Jag låter min dotter leka med smink. Jag säger till henne att jag sminkar mig för att jag tycker om att göra det! Jag skulle inte säga ”jag går inte ut utan smink” jag tror inte min dotter far illa av att jag sminkar mig för att jag vill det. Finns betydligt värre saker för barn än smink. Ibland vill min pojke har lite puder på sig och det får han. (Det synns knappt).
Kvinnor och män har olika DNA. Men ingen ska tvingas till nått den inte vill.
Jag tycker ämnet är oerhört intressant. Om man väljer att följa det traditionella eller inte eller vem som gör vad bryr jag mig egentligen inte så mycket om men ämnet är så himla intressant. Ska bli kul att läsa kommentarerna och se hur andra gör och tänker!
Ja du Satu, visst ligger det väldigt mycket.i det hon skriver… Inte fick väl dina pojkar örhängen som bebisar och flickorna fick inte välja om de ville ha? Ett litet exempel bara.
Mimintrollet- Nej precis. Men det är väl ett eget genus inlägg och inte om skönhetsideal? Det har inte varit så supervanligt med örhängen på pojk bebisar, inte fick dem klänning på sig heller… 😉
Fullpott på detta inlägg! Så himla bra! Och så skönt att det helt enkelt är så enkelt och ”avskalat”, ingen hets åt något håll för barnen utan bara var den du är! Stor kram