Idag gjorde vi något som JAG har lagt på våran sommarlovslista. Nämligen ta oss till Jordbro och gå en memorylane där jag växte upp? Jag tänkte att det skulle bli en grej, något vi kan göra varje sommar. Men den här dagen gick inte riktigt som jag hade önskat.
Det började på morgonen redan med ett barn som var på dåligt humör och jag kände bara att det drog mer och mer energi från mig. Jag fattar inte att det ska vara så himla svårt att bara sluta hålla på när man är mitt i det jobbiga. Varför man inte bara kan gå därifrån?? Jag sa ”sluta, det räcker nu.” säkert 1000006327 gånger tills jag gav en konsekvens- mobilförbud. Naturligtvis brakade helvetet loss då. Då blev det tusen gånger värre och jag blir så ledsen och så trött på att man ska vara taskiga mot varandra. Tänkte att jag ställer in, jag hade ingen lust att ta mig nånstans, men de flesta av barnen stod med skorna på, taggade på att åka. Men surpuppan skrek att h*n minsann inte tänker åka nånstans med mig (och gick och klippte av en bit av sitt hår istället (erkände h*n nu ikväll) ) ?
Men läget lugnade sig och vi kom iväg med bussen. Vi gick till Jordbro gravfält (vikingagravarna), barnen plockade blommor och blåbär, vi fikade lite och bara var. Helt otroligt fint väder?
Sedan gick vi vidare med att besöka min & Andres första lägenhet. Tänk att vi bott ihop i över 15 år! (gud måste ha givit mig galet mycket tålamod…) 😉 Sedan vidare till ett ställe dit jag flyttade när jag var typ 14-15?
Och sen tvärs över gatan till lägenheten där jag växte upp. Vi flyttade dit när jag var 2. ❤️Hann dock inte gå till stället vi bodde på från 0-2 år, men i nästa runda så.
Jag säger samma saker varje gång vi går här, haha. Men min pappa byggde staketet där, och vi planterade den där thuijan där. Såå liten då.
Vi stannade till och lekte lite här och där och just här blev det konflikt som blev jättestort. Ännu mera tjaffs och bråk. Men denna gång ett annat barn. ? Man måste ju turas om lite, haha. Ni ser, jag är ingen supermamma och jag tappade tålamodet både en och två gånger. Jag fixar inte att man är elak, det går bara inte. Att prata lungt funkar inte, att ignorera funkar inte, att ta timeout funkar inte.. denne bara kommer och provocerar och sårar mer och mer. Ibland är mina mamma-dagar så kassa. Känner mig så dålig och misslyckad. Tårarna bara sved bakom ögonlocken och det var så frustrerande! Att inte kunna stoppa. Jisses alltså, är detta tonårshormoner så lär jag bli knäpp.
Efter ett (evighetslångt) tag lugnade läget ner sig igen.
Den här gården, och denna trappa alltså. ❤️ Det här är där min barndom utspelade sig (om jag inte tänker på våra somrar i Finland) Så många minnen. Så många betättelser. Buskarna jag flyttade till som 4-åring när jag var arg på min mamma. Packade med mig en Barbie- docka och en hammare, och satt där i busken tills mamma ropade att maten var klar. ? Stolpen jag slickade på i vinter så min tunga fsstnsde. Garagetaket vi hoppade mellan, lekar vi lekte, backen vi åkte pulka i, träden jag klättrade i, kojorna, alla gånger jag sprang så fort att fötterna inte hann med, och jag kom hem för att bli omplåstrad och så ut i igen. Och brunnen som hag skulle lyfta upp av nån snledning och klämde fingarna där istället.. Vattenpölen jag simmade i för att jag förlorade i fotboll och badet där vi brukade tjuvbada efter stängning. Ängen vi sprang barfota igenom och fick alla humlor efter oss. Skolavslutningarna… vart alla kompisar bodde. Såå mycket! ❤️
Önskar mig MEST AV ALLT att mina barn har fina minnen från sin barndom när dom blir stora??
Hur kommer det sig att dessa trappor kändes så höga förut?
Sedan vidare mot centrum med några stopp på vägen. Träffade på 2 små kattungar och en liten kompis som ville följa med Bebo?Men Bebo berättade för pojken att han minsann borde vända om tillbaka hem för hans mamma blir väldigt orolig. När han fortfarande inte lyssnade så blev det jobbigt för Bebo som undrade om hon behövde bli arg på pojken och pojken påstod att hon visade fulfingret åt honom??
Matdax!
Och sedan vidare till stora lekparken ?(kallades för det när jag var liten med)
Avslutade våran memorylane med slush innan vi åkte hem igen 🙂
Barndomen hörni. Hur var eran? Dela gärna med er??❤️
Hemma sen blev det bad och efter det slocknade Bebo på soffan, helt utslagen. Tänk så duktig hon är på att gå, utan att klaga en endaste gång!❤️
Mina fötter värker och mitt knä gör ont av nån anledning, så nu blir det ett långt varmt bad för mig innan jag lägger mig. Jag behöver reflektera över dagen och rensa mina tankar ❤️
Hoppas att morgondagen kommer helt utan tråkiga, onödiga konflikter. Hur är det hos er? Bråkar/tjafsar barnen? Allt frid och fröjd?
My dreamteam- om ni bara visste hur mycket jag älskar er, varenda en av er.❤️
Kram/Satu
XOXO
Mina barn bråkar mycket. Det blir ju mest konflikter mellan mellansonen och dottern. Han gillar att provocera och retas och hon faller för det och jag säger ifrån att de ska sluta. Äldste sonen retas på sitt sätt. Med tanke på att vi bor så litet som vi gör så får de stora grabbarna dela rum vilket blir tjafs emellan åt. Det är svårt när man lever så tätt in på varandra. Men ibland är de bästa kompisar. Syskon bråkar. Det gjorde jag med min syster också men inte så ofta.
Ha en jättebra dag. Kramar från Malmö.
Hej Satu! Glöm inte att barn har jobbiga tankar och känslor som inte alltid går att hålla inne och eftersom de inte vet varför känslorna finns oftast så växer det tills de liksom exploderar. De släpper ut dem som värst med dem de är tryggast med! Kände att jag själv behövde komma ihåg det då mitt tålamod är dåligt just nu. (Obs jag menar absolut inte att ditt tålamod är dåligt för det tror jag verkligen inte!!! Men mitt brukade vara bättre, är lite för trött hela tiden)
Min barndom var också i Jordbro ☺️
Så skönt att läsa & veta att man inte är ensam om det. Har en 12 & en 14-åring & jisses vad det kan bråkas. Känner igen mig precis i det som du beskriver. Ibland blir man tokig & känner sig som världens sämsta mamma. Ibland känner man sig så maktlös och vet inte vad man ska göra.
Tack för att du delar med dig❤️
Härlig dag ni fick ändå?
Vi mammor är den bästa mamman för våra barn, det måste vi komma ihåg❤️
Kram
Hej,
2 barn på 10 månader och 3 år. Mycket bråk och tjafs trots att vi försöker hålla armonin.
Jag trodde att du var en supermamma med perfekta barn… tack för att du är ärlig