Ja det var ju ett superkul sätt att starta höstlovet på- magsjuka!
Jonathan har kräkts några gånger, senast igår morse. 48 timmar har klickat igång bra och jag hoppas sååå att ingen annan har blivit smittad! Vi har som sagt lite planer för veckan och i helgen ska vi på fest hela gänget.
Isabelle har blivit otroligt mammig, speciellt sen hon blev sjuk. Hon vill vara som ett plåster på mig 24/7 och blir jätteledsen om jag behöver ställa ner henne och fixa något. Laga mat, städa, packa, alla vardagssysslor, ja hon ska vara på min höft.
Inte ens på toa går jag själv, och sova ska vi inte ens prata om.
Hon sover i vår säng, så hon håller om mig så hårt när hon ska sova. Försöker jag smita därifrån innan hon har somnat djupt så vaknar hon och gråter efter mig.
Som om hon känner av att jag är borta. På natten vaknar hon och letar efter mig och lägger sig tätt tätt att jag håller på och ramlar av sängen från den lilla plats jag har kvar av sängen. Min lilla gos.
Känner hon av alla förändringar? Är det åldern? Eller behöver hon extra närhet pga. att hon inte känner sig helt 100% frisk ännu?
Det är supermysigt men ibland också jobbigt. Ibland behöver jag faktiskt två händer att göra något med och då står hon och drar vid mina ben och gråter krokodiltårar och jag känner mig som världens sämsta mamma som inte räcker till.
Jag vet att det här går över. Jag vet ju det. Det är också därför jag har så dåligt samvete att jag blir irriterad över det ibland. Att jag blir stressad av att jag inte fixar allt med en hand och en liten Bebo i famnen. Hon behöver mig. Jag är hennes trygghet. Snart går det över och jag vet att jag kommer att sakna det här, att hon vill ha mig nära. Jag älskar ju den närheten. Men ni vet… ibland behöver man bara få andas ut och gå e snabbis på toa utan en liten i knät. Men. Det går. Allt går med en hand också. Bara hon känner sig trygg. ♡
P.S Kära Jultomten. Jag önskar mig en ny dator i julklapp.
Jag blir galen på denna. Jag kastas ut varje gång jag försöker påbörja ett inlägg och igårkväll när jag skulle logga in och skriva så märkte jag att Parken Zoo inlägget inte ens kom upp den dagen jag skrev och publicerade den. Det var bara försvunnen. Dessutom tar det en evighet att ladda bilder, men den biten blir det nog bättre med när vi har flyttat. ♡
Tror det är för att hon inte är 100% frisk äb som hon är så mammig. Kan ju också vara åldern. Minns att min dotter var likadan när hon varit sjuk och när hon var 2 år. Det går snart över för det vet vi ju.
Jobbigt och drygt med en seg dator. Jag hade en dator som var med mig från det jkag började på universitetet 2013 och under resan har den blivit drämnkt. Vilade en vecka och sen fungerade felfritt igen med ett vanligt tangentbord. Den la av nu i början av sommaren hårddisken la av. Jag hoppas att du får en ny dator av tomten.
Grattis till nya huset förresten. Kunde nästan ana det.
Ha en fin dag. Kramar från Malmö.
Jag kör sjal eller bärsele på rygg när min är så närhetstörstande. Hon får vara nära, jag får ha henne nära men kan ändå fixa det viktigaste hemma. ??