Igår firades den internationella prematurdagen ♡
Danilo & Jonathan föddes 10 veckor för tidigt, men även Vanessa kom tidigare, i vecka 34+3 och Olivia & Celina kom i vecka 36+4 (om jag inte minns helt fel)
Jag tänker extra mycket på hur lyckligt lottade vi är som får föda barn i Sverige, Tacksam över den grymma neonatalvård som våra små har tillgång till när dom får för bråttom ut till världen. Så tacksam!
Tänk att dom små liven är så stora kämpar. Jag är så stolt!
Ni kan läsa hela min resa i neonatalen i kategorin ” Neonatal-tiden med tvillingarna” här på bloggen.
Har ni fött prematurt?
Vilken vecka och hur gick det till?
Kan inte förstå hur stora dom har blivit!
Vi kan verkligen inte vara normala på bild…. Vi matchar varandra i färg (helt oplanerat) i alla fall 😉
Några har frågat vart jag köpt deras zippers, dom är från Babyland. ♡
Det är just därför som jag älskar bilder. Att kunna se tillbaka på gamla bilder, från när barnen var nyfödda och pyttesmå…. 1300 g resp 1500 g vägde dom här grabbarna. Nu känns dom så stora och dom går redan i förskoleklass. Snart drar dom väl 46 i skor och jag tittar på dom här bilderna som jag tar nu och tycker att dom var såååå små!
Att vara mamma är absolut det bästa och svåraste jag nånsin kommer att vara med om.
Om jag bara hade en kvitto på att jag kommer att kunna se tillbaka på den här tiden och säga- jag gjorde rätt.
Jag blev farmor till 2 enäggstvillingar för 3 veckor sedan. 2 små små flickor. De kom i v 29. Vikten var 800 gr och 1300 gr. De mår fantastiskt just nu. Allt känns mycket lättare nu när de är på utsidan och de kan påverka deras mående. Det är influensatider så jag har inte träffat dem ännu, men det hinner jag göra när de är starkare.
Va söta killarna var som små bebisar och ny som ”stora” killar. Det syns i bild nr 2 hur fin relation ni har 🙂
1969 i januari fick jag våra tvillingar 2månader för tidigt. 1540gram och 1490gram vägde dom och 41 cm långa, dom blev lagda i kuvös med syrgas och man fick nypa dom emellanåt för dom orkade inte andas ordentligt. Dom låg 2 månader i kuvös och det var besöksförbud på lasarettet pga Hong Kong influensan. Vid 1 års ålder var dom sedan ifatt sina jämngamla. Dom blir nu 48 år i januari och dom har skänkt oss så mycket glädje och 4 st barnbarn. Önskar dig och din fina familj allt gott ♥ // Karin
Hej Satu! Vill börja med att tacka för din underbara blogg, sååå kul att läsa om dig och din familj. Vilka fina barn ni har. Jag har följt din blogg några år men aldrig skrivit någon kommentar så tänkte att nu slår jag till? Jag har 5 barn själv. Väntade tvillingar och drabbades av ttts?vi va i Huddinge och åtgärdade problemet. Vi följde våra tjejer imagen med stor spänning..allt verkade ha funkat och de verkade må ok…till ultraljudet då vi upptäckte att den ena tjejens hjärta inte orkat mer…det va inget blodflöde kvar…så veckan efter fick jag föda våra tjejer en ”vanlig” förlossning dock i en snabb ambulansfärd till Uppsala…födde en ängel och en liten tjej i v 24….så jag vet hur du menar med tiden på neo…tuff med syskon hemma samt glädje och sorg samtidigt.
5 av våra 7 barn är prematurer,, mellan v 30+2-33+4 är dom födda. Även om tiden på neo var otroligt jobbig är vi oerhört tacksamma för alla vård vi i Sverige har. Utan den vården är det inte säkert vi fått med oss våra barn hem..