Jag skyller bara på denna fantastiska sol och värme att jag inte hunnit uppdatera bloggen så mycket under helgen 😉
Herregud jag har inte ens dokumenterat fredagens magbild- tänk att jag och lill-stjärnan gick in i vecka 17 i fredags!
Livmodern växer mer och mer och det är vanligt att man känner lite molvärk av och till. (Jo tack!)
Andra typiska symptom är att man känner sig hungrigare än vanligt, det kan bero på att fostret samlar på sig fett.
Lill- stjärnan är nu ca 16 cm från topp till tå och väger ca 90 g i början av veckan och ca. 120 g i veckans slut.
Bebisens skelett är nu synligt för röntgen bilder. Det bildas nu ett värmereglerande fettlager på ytan av kroppen. Underhudsfett bildas och och det hjälper barnet att reglera kroppstemperaturen efter födseln.
Nu har den första avföringen börjat samlas i tarmen, denna avföring kallas mekonium och är grönsvart och väldigt kletig i konsistensen. Fostervattnet som fostret rör sig i är rent och sterilt och byts flera gånger om dagen.
Barnets hår har börjat växa och bli allt längre och alla fingrar och tår har nu fått små naglar.
Barnet nu kan uppfatta och reagera på ljud utifrån. ♡
Olivia gick förbi mig när jag skrev detta inlägg tidigare idag och hon stannade och tittade på denna bild och sa: Vad fin du är mamma. Att vi snart ska få en bebis. ♡ Alltså hon. Hon får mitt hjärta att smälta, så omtänksam och så fin med sina ständiga fina komplimanger. Hon har verkligen ett hjärta av guld.
Jag har fått värsta finne/hormonattacken i ansiktet- kan förstås också ha lite med att göra med all choklad jag äter på kvällarna… 😉 Just choklad har varit min last, den liksom ropar på mig och viskar efter mig i skåpet när barnen lagt sig….
Men jag försöker minska på det och dricka en massa vatten på dagarna så min hud har lugnat ner sig lite åtminstone.
Dessutom har jag fått åderbråck på benen som inte alls är sköna. Precis på pricken på samma ställen som jag fick med Celina, men dom kom ännu tidigare nu med Baby 8.
Stödstrumpor är väldigt viktigt nu och står högt på önskelistan med andra ord, men hur ska man ens kunna använda dom på sommaren när man har leggings/shorts/kjol…… ?
Det har varit mycket som cirkulerat i huvudet nu ett tag, så mycket att jag drömmer om det på nätterna, funderar och analyserar., så att det resulterar i huvudvärk är inte sådär jätte konstigt.
Annars mår jag bättre med illamåendet. Inte alls lika ofta numera. *knack, knack- ta i trä*.
Tröttheten kommer och går, det är väl som vanligt.
Många har varit lite oroliga och bekymrade när jag skrev att jag känt mig ensam och nere. Tusen tack för er omtanke, Jag uppskattar det mer än ni tror. ♡
Det är komplicerat, jag vill inte hänga ut någon så jag vet inte heller hur jag ska formulera mig och vad jag ska skriva om det- och ni vet ju hur det är- när man är gravid så känns allt lite extra tungt, känsligt och hormonellt och man önskar ju att man var två i det här, två som gläds åt allt vad det innebär med att vänta bebis och alla förhoppningar, funderingar och planering.
Vi har det bra annars men det är just denna enorma bit som gör honom svår att nå och som gör det så ensamt för mig, som att jag är ensam i att gå igenom hela graviditeten, men jag har förhoppningar att det ska det vända när det börjar kännas mer verkligt för honom också. ♡
En stor kram till dig. Det måste vara jätte jobbigt att kännas sig ensam speciellt under en sån spännande men ibland även lite läskig period som en graviditet faktiskt är. Jag hoppas att det vänder och att du så småningom kan känna och uppleva att du har människor runt dig som stöttar och gläds med dig. Jag vet när jag väntade mitt yngsta barn när reaktionen från människor runt om va – nej inte än till eller – jaa du är ju inget annat än gravid. Det sårar. Vem har rätten att bestämma och tycka och tänka om någon annans liv liksom. Vill inte andra ha många barn så slipp då men man kan ju respektera och glädjas åt andra, det tycker i allafall jag 🙂 men sen kom jag och tänka på att det kan ju faktiskt vara så att mannen din kanske pga att du föder för tidigt m.m. och så är lite rädd och tycker mer att det är jobbigt för riskerna m.m. Och där för kanske inte kan ta till sig glädje och tanken på ett till barn än i allafall. Jag vet att min man inte riktigt trodde på våran minsting fören han fick hålla i henne och faktiskt känna att vi alla mådde bra speciellt efter som graviditeten innan var en enäggsgraviditet med allt som det innebar (tuff tid även fast vi fick två fina välmående flickor till slut) så även fast det är tufft för dig så tror jag faktiskt att du kommer att få stöd när den lilla väl kommer, vem kan inte älska en liten gosig knubbig bebis liksom 🙂
Hej satu, du har säkert svarat på den här frågan ofta men hittar endå inget svar:(, min fråga är vilka av barnen som har blå/bruna/gröna ögon? Dom är så söta allihop❤️
Alma- Nicole & Kevin har bruna ögon, Vanessa & Celina har brun/gröna, Danilo, Olivia & Jonathan har ljusblåa ögon 🙂
Min man ville bara ha ett barn. När jag blev gravid med tvåan sa han inte så mycket. När sonen väl kom var det jag som gjorde ”allt” den första tiden med honom medan maken tog dottern. Tror inte han bytte en blöja innan sonen var tre månader. Det betyder inte att han inte älskade sonen mer att det tog lite längre tid. Han var lika självklar i familjen men ibland måste man vänja sig lite.
Min sambo som heller inte ville ha barn 3, har numera börjat mjukna och är mer positiv? Så det kommer säkert. Men lika galen som jag i kläder, vagnar, längtan efter bebis det har han aldrig haft. Men det är okey för mig ? Man kan inte alltid tycka lika!
Fina du! Känner så väl igen det du skriver om att känna sig ensam i graviditeten. Det blir lite känslan av en själv och bebis mot världen. Det är tungt när man ser alla andra som är två som är engagerade och gläds åt graviditet och bebis. DU är en fantastisk & engagerad mamma! Stor kram till dig! Vi är många som tänker på dig!
Hej.
Känner igjen mig i det du skriver, du är långt från ensam. Min man ble inte direkt överlycklig när jag blev gravid med vår trea. Men det kommer vända för er också när bebisen kommer. Det gjorde det för oss, han älskar alla våra barn lika mycket, någon gång får jag känslan av att han älskar trean lite mer:) Kram från Norge<3
Hej Satu, jag är ledsen för dig att din man inte kan vara där för dig som du önskar dig i bebisgrejerna – fattar inte hur ni kan klara det sen med förhallandet när det star sa mycket emellan er? Kan ni inte riktigt en gang prata om det??? Önskar att det blir bättre….
Du verkar vara en helt fantastisk människa på alla sätt! Det är nog många som upplevt att mannen ställer sig utanför under graviditet/småbarnsår. Bedrövligt och omoget. De förlorar så mycket på sin inställning. Du får glädjas med dina fantastiska barn, de är ju både kärleksfulla och omtänksamma, precis som du. Ha en fin dag!??
Emma- Tack snälla <3
Åh va fin du är ? Håller tummarna för att han börjar tycka det känns bra snart, jobbigt att känna sig ensam. Kram!
Lite off-topic men när jag läste vad du skrivit tänkte jag först ”va -jag har väl inte kommenterat det här inlägget” ?? Sen förstod jag att det inte var jag ?. // Från en annan Lovisa som också har en dotter som heter Isolde ?
Jag tänker alltid att problem är till för att lösa, vad tråkigt det skulle vara om allt gick som på en räls. Man måste kunna acceptera att alla inte tycker samma, speciellt i en stor familj. Det ordnar sig, det gör det jämt, kanske inte som du vill eller tänkt dig. Men det kommer att bli så bra till slut.
Jag vill veta om vad de blir, så jag kan börja handla bebiskläder❤️
Satu, du er slikt et fint menneske ❤️ Alt kommer til å bli fint. ❤️ Du er så god mot alle, husk å være god mot deg selv også. Klem/kram
Så fin liten mage. Lite nyfiken på om ni ska ta reda på vad det blir? 🙂 Är det första gången sen ni blev föräldrar som ni är helt blöjfria? Tack för trevlig blogg :-))
Jenny- Tack! Ja första gången helt blöjfria! Känns ovant! 😀
Jag vill väldigt gärna veta vad det blir ❤️
Stor kram <3. Förstår att det där är jättejobbigt 🙁
Du och Andres fixar det! På alla bilder du lägger ut ser ni ut som en jättemysig sammansvetsad familj!:)
Alma- Tack!??❤️
Vad fint sagt av din dotter!
Han kunde ju ha steriliserat sig, om han absolut inte ville ha flera barn.
Kinna- Ja det kunde han ?
Precis min tanke också……….