Hello!
Hur mår ni?
Den här dagen har varit händelserik. Först hade jag hälsosamtal i skolan med Olivia, sen iväg för att handla och åka hem för att ta emot tjejerna från Loppi kontoret och bästa film-makern Lars.
Vi filmade inför ett samarbete med Wortie och fick oss massor av goda skratt under kvällens gång.
Ni som känner mig vet att jag är en tjej som gärna inte stiger ut ur min comfort-zone. Jag trivs när jag är safe, så när det dyker upp jobb där dem behöver filma får jag först lite ont i magen och lite smått panik. 😀 För det första så ogillar jag min röst när det spelas in. (herregud, låter jag verkligen sådär?!) och för det andra så blir jag lite osäker och gör alltid bort mig. Alltså alltid. Antingen säger jag något tokigt eller så blir jag så nervös att jag glömmer bort vad det ens var jag skulle säga.
Så, mitt mål är ju att jobba på det. Försöka ta mig ur mitt comfort-zone och jobba på det som jag tycker känns jobbigt och på det viset så känns det mindre och mindre jobbigt för varje gång. Tänker jag. Samma sak med events. Det är så ute ur min comfort zone, men det har blivit lite bättre nu åtminstone. På något vis har det känts som att jag inte passade in, jag har varit osäker och så, men som sagt. im working on it. 🙂
Nu till en fråga jag får väldigt ofta. Helt off topic här egentligen men jag får ofta frågan om våra barn äter allt, och hur gör vi om någon inte tycker om maten? Gör vi något annat till dem som inte gillar maten?
Vi lagar en middag. Ofta är det någon som inte tycker om nånting med maten, antingen grönsaker eller det ena eller det andra. Man ska åtminstone smaka innan man säger bu eller bä.
Om man inte får i sig nånting så får man äta en macka, men oftast äter dom något av maten ändå. Typ pastan bara, alternativt, bara kyckling och grönsaker osv, och så äter alla kvällis innan läggdags.
Alla ska lägga sig mätta och belåtna. ♡
Men jag skulle bli galen (och ruinerad) om jag skulle behöva laga olika maträtter vid varje middag- det går inte. (ibland har vi gjort det, men det är om det är sån mat vi vet att de flesta inte gillar)
Som häromdan. Kyckling wok och grönsaker. Olivia ville inte äta kyckling och Jonathan hatar tydligen nudlar och nån annan är allergisk mot grönsaker. (Nooot) Och en äter 4 portioner.
Alla skulle ändå smaka på allt.
Ibland säger dom ju ”Jag tycker inte om maten!” ”Jag tänker inte äta.” Fast dom aldrig ens smakat.
Ibland tycker jag att jag låter som min egen mamma (eller pappa) vid matbordet.
Minns ni när man satt vid matbordet, sist av alla och försökte få i sig maten. Mamma/pappa sa att du ska sitta där tills du ätit upp. Annars ska jag inte få glass.
Jag svor för mig själv att jag aldrig skulle göra samma sak mot mina egna barn, jag skulle aldrig tjata på dom att äta upp. Och så hör jag mig själv säga ungefär samma sak nu till mina barn.
”ÄT NU! Annars orkar du ingen glass heller” eller- ”Ät minst 5 till, sen får du gå.”
Förlåt mamma. Jag förstår nu varför du tjatade. Älskar dig. ♡
Jag får så dåligt samvete över tjatet vid bordet ibland. Jag fattar ju nu att man inte ”tjatar” för att vara dum. Ibland är man bara så trött på matvägran och man känner sig hopplös för att ungen vägrar äta eller sitter och pillar på maten. Eller ännu värre, Olivias nya påhitt att ”råka tappa” mat på golvet och låtsas som ingenting. Hon kanske tror att vi har en osynlig hund eller gris som slickar i sig och allt plötsligt försvinner spårlöst. Hon vet ju att jag kryper under bordet efter varje måltid för att torka golvet efter mat…
Är jag den enda som blir frustrerad vid matbordet?
Jag ”tjatar” för deras skull, jag vet ju att dom behöver äta för att orka med dagen, må bra och växa.
Hur löser du det när barnen inte vill äta? Lagar du olika mat till familjemedlemmarna? Får dom lämna all sin mat om dem inte ”tycker om” eller orkar smaka?
Tyckte att denna text var passande för posten 🙂
Jag har en dotter som är totalt ointresserad av mat! Hon är 3 och även om det är mat hon gillar så äter hon inte mer än 3 skedar själv. Förut lät jag henne gå från bordet och tänkte att hon ber om mellanmål sen, men det gör hon inte utan hon blir istället sur och på dåligt humör när hon ätit för lite. Så jag tjatar, och matar ibland, läser en bok ibland vid maten.. Helt enkelt det som fungerar. För jag går efter mammaordspråket att ”allt som fungerar är bra lösningar” hur man då än gör ??
Jag skulle aldrig tvinga mina barn att äta upp-aldrig! Lika lite som man inte tvingar en vuxen. Och de måste inte smaka! Det är förnedrande och gammaldags.
Här skulle vi aldrig tjata eller ”tvinga” barnen att äta om dom inte tyckte om. Vi uppmuntrar att smaka men vill man verkligen inte så behöver man absolut inte. Finns saker jag själv aldrig skulle smaka och vill inte att någon tjatar på mej att jag måste!
Skulle heller aldrig säga att dom måste äta fem tuggor till. Dom känner själv när det räcker och vill man inte ha så behöver man inte.
Mat ska vara roligt och gott att äta, inte något man måste för att någon annan säger det.
Nä här tjatar vi inte alls och tycker våra barn har en mycket mer avslappnad relation till måltider och mat än många andra barn!
Och gör vi nägon mat som vi verkligen vet innan att någon/några inte tycker om så ser vi till att det finns andra alternativ att välja på!
Petra- Good for you <3 Jag tjatar inte att dom ska äta upp om dom inte tycker om maten, jag tjatar mer när dem sitter vid matbordet och pratar eller pillar i maten. Äeh det är svårt tycker jag.
Men våra barn har en avslappnad relation till maten dem också, det blir liksom ingen trauma av det hela 😉
Men då lagar du annat om dem inte tycker om eller får dom som mina, en smörgås eller så istället?
Oftast finns det något dom tycker om, alla våra tre älskar grönsaker då då äter dom mycket av det, oxh oftast rycker dom om det ena typ pasta, ris, potatis eller det som hör till. Men ibland vill sambon och jag äta vissa saker som vi vet att barnen inte äter då lagar vi annan mat. Men annars inte, och då får dom faktiskt vänta tills kvällsfikat. Men sällan dom inte äter nått utan oftast grönsaker och ett tillbehör
Petra- Precis så här med 🙂
Blev nyfiken och kollade på erat hus på hemmet och blev så imponerad på hur ni lyckats renovera och få det så himla fint och mysigt! Otroligt vackert!?
Alma- Tack snälla!
Skrattade till när jag läste om Olivia som låtsas tappa mat .. Jag är världens tråkigaste människa när det kommer till mat. Har aldrig gillat någonting och mycket av allt har jag inte ens smakat. Nöjer mig med det som finns och äter det jag kan, det är aldrig ett problem för någon annan men min matlagning hemma är nog extremt tråkig för en annan, haha. MEN! När jag gick på dagis minns jag att det var soppa en dag (det äter jag inte) och jag minns så väl att de tvingade mig att äta en matsked. Jag satt länge med skeden på bordet framför mig, jag ville verkligen inte äta den. Fråga mig inte hur jag lyckades men jag la ner den på golvet utan att någon märkte det och gick sedan från bordet som vanligt. Jösses vad bittra de var när de hittade skeden på golvet med soppan kvar i ??
Emma Johansson- Haha, bästa!
Skrattade till när jag läste om Olivia som låtsas tappa mat .. Jag är världens tråkigaste människa när det kommer till mat. Har aldrig gillat någonting och mycket av allt har jag inte ens smakat. Nöjer mig med det som finns och äter det jag kan, det är aldrig ett problem för någon annan men min matlagning hemma är nog extremt tråkig för en annan, haha. MEN! När jag gick på dagis minns jag att det var soppa en dag (det äter jag inte) och jag minns så väl att de tvingade mig att äta en matsked. Jag satt länge med skeden på bordet framför mig, jag ville verkligen inte äta den. Fråga mig inte hur jag lyckades men jag la ner den på golvet utan att någon märkte det och gick sedan från bordet som vanligt. Jösses vad bittra de var när de hittade skeden på golvet med soppan kvar i ??
Jag lagar en mat. Mina barn springer till kylskåpet och tar ut nått annat när de inte vill ha maten. Jag blir super irriterad. Funderar på att total förbjuda de! Säger jag ni får äta det som bjuds äter de inte och sen blir de griniga för att de inte orkar och då blir det mitt problem! OMG blir galen ?
Jag förstår att du blir irriterad, man känner väl lite att dem är otacksamma för den mat man lagt ner tid och ansträngning på att göra.
Jepp, man kan aldrig riktigt vinna där 😉
Här lagar vi också bara en sorts middag till två vuxna och snart 4 barn! Den som inte gillar äter det han/hon vill och kan därefter få en smörgås. Vi äter 17.30 och undrar hur ni hinner med kvällis??? Vi har tcå som äter lääääänge och efter middagen är det dags för våra kvällsrutiner, tandborstning, pyjamas, bok etc
Mammatill3- Samma här, man äter det man kan och så får man en smörgås. Kvällis blir ofta efter bad och kvällsrutiner, blir en frukt eller macka till dem som vill ha. (oftast tar dem som inte ätit så bra vid middagen)
Jag har väldigt lätt för att blir frustrerad och arg vid matbordet…mina barn är väääldigt kräsna. Själv älskar jag grönsaker, vegetariskt, kryddigt…de vill i princip bara ha pasta och korv, potatis och köttbullar…jag blir irriterad på min man för att han själv älskar ”barnmat” och det är jag som försöker få dem atr äta mer varierat, mer grönsaker etc…
Iallafall så kan jag inte bli irriterad varenda kväll, så jag försöker att inte göra någon big deal av det. Jag serverar små portioner och förväntar mig att alla smakar. Tycker de inte om så behöver de inte äta upp. Jag lagar dock aldrig mer än en maträtt, och vi äter middagen det sista innan läggdags så de äter inte heller mackor eller annan kvällsmat efteråt. Jag försöker att avdramatisera det och det är lugnare nu när jag inte behöver bli så frustrerad varje måltid…men fy vad jobbigt det kan vara när man han tre matkräsna barn!
Fanny s- Jag förstår det. Min väninna har en son som totalvägrade allt vid matbordet en låång tid. Hon höll på att bli galen, yoghurt var det ända han åt.
Våra barn äter oftast bra men visst har vi också haft perioder när någon har krånglat med maten. Det har kunnat vara någon som har haft svårt med kött. De har tuggat och tuggat tills det nästan har blivit som tuggummi och sedan har de spottat ut allt. Ibland har någon haft svårt för mat som är hopblandad, tex soppor och frestelser. Fisk är också något som många har svårt med. Vi gör ändå en rätt per dag, och man försöker smaka, men oftast har vi lite rester från dagen innan, som man kan ta om det blir riktigt jobbigt. Eller en smörgås. Om jag har tänkt göra en rätt, som jag vet att flera inte gillar, så planerar jag i smyg så att jag gör extra mycket dagen innan och sen får de tömma kylskåpet på resterna efter att de har smakat på dagens rätt. Barnen själva är också rätt handlingskraftiga och helt plötsligt ser man någon stå och koka nudlar eller ägg åt sig. Det är ju bra att de klarar sig men ibland kan jag bli galen på att de inte frågar innan.