My Baby Dolls

Idag är föris stängt så Olivia följde med mig och småttingarna till ett besök på MVC (=mödravårdcentralen)
Ett vanligt rutinbesök där det togs blodtryck, vi pratade lite och allt var fint med mig och lill-stjärnan.
Ville såklart också lyssna på hjärtljuden och det var ju så underbart! Barnen stod vid britsen, helt storögda och häpna och lyssnade. ♡

Jag tycker att någras kommentarer börjar bli lite tröttsamma här på bloggen… några tänker jag inte ens publicera.
Alltså jag väljer själv vad jag vill och inte vill skriva om här på bloggen, jag har ingen plikt att diskutera eller förklara våra privata angelägenheter och försvara mina val, det har varit ett jobbigt läge men det betyder inte att ”du” ska komma och vara nedlåtande eller otrevlig.

Denna graviditet var oplanerad.
Vi kände båda två att vi var klara med 7 barn. Ja, jag har alltid drömt om 8 barn och jag sa att det var ödet med allt som hänt, att det var menat såhär. Jag har aldrig gått bakom ryggen på Andres och planerat ett barn, (Annars skulle vi inte ha gjort av med precis alla bebisprylar….)
(Vi vet båda hur ett barn blir till by now…)
MEN nu är det så att jag är gravid och jag är överlycklig över det. Tacksam att faktiskt få gå igenom denna otroliga resa.

”Hur kan ni gå igenom en graviditet utan att göra den tillsammans?”
Well, it´s here. Han har svårt att sätta sig i min situation eftersom jag aldrig krävt uppmärksamhet eller något annat som gravid. Men jag har förhoppningar om att han vänjer sig när det blir mer verkligt för honom också, när han får känna på sparkar, vid de stora ultraljudet osv. (Han är latinamerikan, dom är rätt så envisa ;-))

Visst har jag känt mig ensam, ledsen och besviken på att inte kunna prata med honom om graviditeten, tankar och känslor, rädslor osv. Men att komma med kränkningar och ”har han ens nånsin satt sin fot på mvc?”
Och att jämföra oss med er, med att ”min man och jag skulle aldrig” ”min man är med på allt som rör barnet”
Kul för er. Andres är alltid med på stora ultraljud och viktiga saker.
Men jag tycker att det är rätt så onödigt att han tar ledigt från jobbet och följer med på MVC för vanlig rutinkontroll. (Satt i väntrummet på MVC och tittade på alla dessa 9 kvinnor som satt där- utan sina män. Så nä, jag är nog inte ensam om just den saken 😉

Det kom som en chock för Andres och han ville inte att vi ska ha en till. Jag förstår honom till 100 % också, det gör jag.
Han accepterade mitt beslut, men för honom har det tagit lång tid innan det sjunkit in.

Det har inte varit lätt, och det har jag väl inte stuckit under stolen med heller?
När jag insåg att jag var gravid var jag lyckligast i världen samtidigt som jag var livrädd.
Tror ni inte att jag också tvivlar på mig själv??
Jag är ingen supermamma! Tror ni inte att jag också tvekar på mig själv som mamma alla dagar?
Att vara mamma är det största och finaste som hänt mig, men också det allra svåraste.
Jag kommer att göra allt i min makt för att alla mina barn ska växa upp och bli starka och trygga i sig själva och veta att dom är älskade. No matter what.

Tror ni inte att jag vände ut och in på mig själv innan jag gjorde detta beslut?
Hur ska det här gå, kommer vi att klara en till? Frågorna och funderingarna var miljoner!
MEN.
Jag älskade också detta lilla knyte så fort jag förstod att h*n flyttat in.
Med min bakgrund så visste jag att jag aldrig skulle klara av att göra abort. Trots att några försökte föreslå det.
Det här var meningen. Och jag har tilliten att vi ska fixa det här. Vi är en familj och vi älskar varandra. ♡

Varken jag eller Andres är människor som ser det negativa och jobbiga bakom saker och ting.
Vi hittar alltid sätt att lösa saker och ting och fokuserar inte på allt som är jobbigt och ”ojar” oss för saker.
Oj oj oj, hur ska ni lösa det med bil nu, stackars er. Oj oj oj, nu måste ni väl ändå flytta?
Ehhh…. extra behörighet till busskörkort och ett extra säte i bilen. Svårare än så behöver det inte vara.
Just nu behöver vi inte flytta nånstans. Vi trivs bra här och får plats och inget barn har hittills dött av att dela ett rum med sitt syskon. Come on? Eller blir det för jobbigt för dig?

Lägg bort denna negativa energi nu och gå och krama om din familj. ♡

Allting kommer att ordna sig.
Vi ser alla fram emot våran efterlängtade familjesemester, ska bli så otroligt skönt att komma ifrån allt och bara vara med varandra utan en massa måsten.