God kväll.
Det är helt tyst här hos familjen Gonzalez, och just ikväll njuter jag lite extra av tystnaden.
Jag älskar dom här stunderna på kvällen, när man är i vetskap om att barnen ligger trygga i sina sängar, nybadade, mätta och sover gott och man har en stunds ”egentid” innan man själv däckar 😉 Priceless.
Jag tänkte faktiskt ta mig ett varmt bubbelbad när jag skrivit klart detta inlägg och mumsa i mig något gott 🙂
Jag antar att ni har många frågor kring denna graviditet. Jag som ju var helt klar med mina 7 guldkorn.
För att göra min bebishistoria kort så har jag sedan liten önskat mig 8 barn. Minst.
Jag hade namnen och allt klart och 8 barn var min högsta dröm samt ett tvillingpar där. När vi bestämde oss för att sluta med p-piller så blev jag gravid på en gång. Tyvärr ledde det till ett ofostrigt graviditet och där började min långa resa efter att få bli det jag alltid trott att jag var ämnad för att vara. Mamma. Efter 2 ½ med utredning, missfall, operation och behandlingar fick jag äntligen + på graviditets stickan som skulle vara här för att stanna, och en dag i slutet på maj år 2008 föddes min förstfödda docka, Nicole.♡
Juni 2009 föddes ännu en prinsessa, Vanessa.
April 2010 föddes tvillingarna Jonathan & Danilo, 10 veckor för tidigt vilket gjorde att storasyster Vanessa bara hann bli 9 månader äldre och nu hade vi alltså 4 barn under 22 månader.
Vi var överrens att det skulle räcka (for now) men i december år 2012 föddes solstrålen Olivia, Kevin kom april 2014 och lilla Celina i maj 2015.
7 barn på 7 år och vi kände att familjen är nu komplett.
Och nu så backar vi historien till bara några månader bakåt.
Jag har länge dragits med huvudvärk och migrän och misstänkt att det kan ha att göra med mina p-piller och jag bestämde mig för att byta sort. Gick till MVC för preventivmedelsrådgivning och berättade lite varför osv.
Hon tog mitt blodtryck och den var alldeles för hög och pga min migrän så fick jag inte äta de vanliga pillerna.
Hon skrev ut något annat, mildare vilka jag skulle börja med om en månad, när min nästa mens kom för att man inte ska börja äta det mitt i en cykel.
Jag berättade för Andres hur det låg till och vi skulle vara ”försiktiga”. Tiden gick och jag visste inte när jag skulle förvänta mig mens eftersom det var efter p-pillerstop och man kan få vänta hur länge som helst på att kroppen sätts igång. Men efter ett tag började jag känna mig trött…. Alltid första symptomen för mig. Illamåendet smög sig på också, men jag tänkte att det inte kan vara sant. Innerst inne visste jag ju, men jag vågade liksom inte ens ta ett test för att Andres verkligen inte ville ha fler barn. Jag funderade, förträngde och var tyst.
En dag kom han hem med ett test och bad mig testa. Positivt. GRAVID.
Jag skakade och grät av lycka! Ni som varit gravida förstår nog känslan, och den är minst lika speciell om det är den första, fjärde, åttonde eller den tolfte gången för den delen. Den där känslan med ett positivt graviditets framför sig är speciell. Att få äran att än en gång bära på ett nytt liv är det finaste och jag är tacksam och ödmjuk över att jag får göra denna otroliga resa igen.
Det här som skulle ha varit en stor lycka för båda föräldrarna blev inte alls så. Jag fick inte behålla den stora gläjden länge för Andres ville inte att vi behåller barnet. Ni kanske tycker att jag är en hemsk människa och att jag kör över i vad han tycker i det här fallet, det är inte så, jag förstår honom också, han är äldre och har inte riktigt samma ork. – Men jag kunde inte göra det.
För för första gången när jag förstod vad som håller på att hända i min kropp, att vi har skapat ett liv…. så har jag redan älskat den av hela mitt hjärta.
Man vill ju att båda två ska vara med 100 % och helhjärtade i det här och jag känner mig hemsk. Trots att vi båda vet hur ett barn blir till så känns det som att han skyller på mig, att det är mitt fel.
Jag har redan hunnit skapa så starka band, förhoppningar och kärlek till detta mini, mini människa att jag inte ens kan föreställa mig själv utan den. Att be någon ta bort ”den” känns så fel. Jag känner att det var menat såhär.
Allt händer av en anledning.
Jag har känt mig otroligt ensam och ledsen i allt detta, mina funderingar, tankar, känslor… jag har fått hålla allt inom mig. All glädje, kärlek, alla tankar, all oro, mående- allt har jag fått handskas med ensam, Så otroligt jobbigt eftersom det är sånt man ska kunna dela med varandra.
Är jag en hemsk människa?
I mitt hjärta känner jag att jag gör helt rätt. Men hur gör man när jag i hans hjärta gör fel?
Jag öppnade mitt hjärta, vi pratade och jag förklarade hur det här känns för mig och han har fått smälta det här och har väl accepterat och tillsammans berättade vi för barnen under skärtorsdagen.
Vi gjorde det med hjälp av påskhararna (såg ni den jag postade på mitt instagram konto).
Vi sa att vi hade en överraskning att berätta om och dom fick gissa. Ingen gissade rätt, haha.
Dom var så glada att dom inte visste vart dom skulle ta vägen! Dom frågade gång på gång om det verkligen var sant och så skulle alla lyssna på magen och känna 😀
Varje dag efter det har dom klappat på magen och tyckt att den har växt jätte mycket!
Den där kärleken och känslan barnen gav när vi berättade fick mig att komma upp till ytan och andas och det gav mig kraften att ta nya tag. Nu behövde jag inte vara ensam med den här glädjen längre. ♡
Jag har varit på MVC för inskrivning och går man via hennes beräkningar så är jag i (ca.) vecka 11 + 5 idag. ♡♡♡
Så trots att denna dröm om ”Åttan” var oplanerad så är den så högt och djupt älskad och så efterlängtad!
Fortsättningen följer….
Måste få i mig lite att äta och just ja, de var det där badet också…..
Grattis till lilla #8 ! Du gjorde helt rätt som följde ditt hjärta. Oroa dig inte, allt kommer ordna sig! ❣️
Hoppas du får å gott, gläds med dig över den lilla❤ hälsningar från Finland
Du är en så fin och vacker människa! Med dom egenskaperna så är du Aldrig ensam. Från botten av mitt hjärta; Grattis! Och tack för att du delar med dig. ❤️
Satu ja det hade varit en ide’ om hon vill. Sophie då var de ännu värre mot dig. Jag upplever inte att de som sagt så till mig menat det av illvilja, utan mer för att de är oförstående, de som har utryckt det så till mig har då redan fått barn av det kön de ville ha, eller fått både och redan. Jag tycker överhuvudtaget att det är dumt att uttrycka sig negativt om man inte har varit i samma sits, det är väldigt svårt att veta hur andra tänker och känner. Det är många som tycker at andra ska tänka eller tycka som dem, att det är det rätta.
Ni är fantastiska!
I detta kaos av känslor lyckas ni samla er och hitta ett så fantastiskt fint sätt att berätta nyheten på – 7 harar och ett litet kinderegg. Underbart!
Önskar er allt det bästa framöver!
Hej och stort grattis ? Nästan samma sak hände när vi fick vårt fjärde och sista barn. Min man ville ha abort vilket jag absolut aldrig skulle göra och speciellt inte eftersom två vuxna människor vet vad som kan hända vid oskyddat sex. Barnet är nu 8 år och det blev väldigt jobbigt mellan oss under graviditeten. Min man pratade knappt med mig förrän dagen innan förlossning. Om jag hade behövt välja hade jag ändå valt barnet. Det dåliga är att vi fortfarande har det lite jobbigt och sliter med förhållandet men det positiva är att min man nu (började när barnet var ca 5 år) säger att barnet är det bästa som hänt honom och att det är det sista barnet han känner att han haft mest tid med och har absolut bäst kontakt med. Alla barn är en gåva och speciella. Han tackar mig ofta för att vi faktiskt behöll detta barn. Förstår dig verkligen. Tänker på dig. Lycka till. Kram ?
Tack, det värmer verkligen. Jag får i alla fall ofta höra hur snälla och fina barn jag har. Det är flera som tycker att vi lyckats bra med uppfostran av dem iaf. Jag har flera gånger tänkt hur bra det känns att de är så omtänksamma och snälla, det bådar gott för framtiden. När jag var yngre träffade jag inte på så bra ungdomar/unga män. Så jag tänker att det är bra om de inte blir riktiga hjärtekrossare 😉 Jag ser till att ge de så mycket komplimanger jag bara kan. Jag vet också att jag hjälpt dem framåt i utvecklingen på andra sätt genom att tro på dem, visa dem detta och genom att utmana dem. <3
Åh va skönt att du är så öppen Satu! Är nog fler som känner likadant. Denna bebis kommer bli lika älskad som de andra 7.
Tack, ja det är så sant det du skrev. Jag tycker att det är så knepigt att det är okej att önska sig något i övrigt, vad det än är. Men att det enligt många är fel att önska sig en dotter. Självklart är det en mycket större önskan än något annat, men ändå. Har också alltid fått höra att det är huvudsaken att barnet är friskt, självklart är det så. Har ofta också tänkt tanken att det om något barn inte hade varit friskt så ses det bara som okej att klaga eller göra abort vid vissa sjukdomar eller liknande, men inte vid andra. Att det ses som mer fel att göra abort av sådan anledning än om barnet är friskt. Jag är starkt imponerad av hur mycket du orkar och gör, jag önskar att jag var lika duktig, (Men jobbar 85 %, behöver träna ibland, har problem med bäcken m.m så försöker att göra mitt bästa,/vad jag hinner) Jag tycker inte att du är hemsk för att du behåller barnet, jag tror att Andres blir lika glad som du i slutänden. Håller med om att det är bådas ansvar. Men jag förstår också honom samtidigt. Jag tycker att det är mycket värre med de som tar risken och sedan gör abort, helst de som nästan använder abort som preventiv medel.
Camilla- Ja precis! <3 tack för de fina orden, och vet du vad? Jag VET att just du är den bästa mamman för dina barn, du kan vara stolt över dig själv! <3
Gokväll mitt i natten…
Läst ditt inlägg om och om igen.. Tårarna bränner bakom ögonlocken, ångesten river djupt inom mig…
Är/var i samma båt som dig..bara det att jag har inte förmått mig att berätta för sambon än… Vet att han kommer bli arg,anklaga mig,vet att han vill att jag tar bort …..
känner mig precis som du ..ensammaste i hela världen……
Vad är rätt vad är fel?! Hur man än gör så blir det ju en som får backa?!
Jag är såååå villrådig .. Om dagarna förtränger jag..spelar spelet.. .. Men om nätterna…?
Och ja om ngn undrar så hade jag spiral……
All lycka till dig …?
Gokväll mitt i natten…
Läst ditt inlägg om och om igen.. Tårarna bränner bakom ögonlocken, ångesten river djupt inom mig…
Är/var i samma båt som dig..bara det att jag har inte förmått mig att berätta för sambon än… Vet att han kommer bli arg,anklaga mig,vet att han vill att jag tar bort …..
känner mig precis som du ..ensammaste i hela världen……
Vad är rätt vad är fel?! Hur man än gör så blir det ju en som får backa?!
Jag är såååå villrådig .. Om dagarna förtränger jag..spelar spelet.. .. Men om nätterna…?
Och ja om ngn undrar så hade jag spiral……
All lycka till dig …?
Anna- Blir ledsen för din skull! Så kände jag också, just de där känslorna, och det är hemskt! 🙁 DU är inte ensam!
Tack för att du delar med dig!
Allt kommer att ordna sig, följ ditt hjärta. Och sist men inte minst- STORT GRATTIS till världens största gåva. <3 Finns här för dig.
Godmorgon ..läste ditt svar inatt..? Klarade bara inte av att svara då tårarna rann ,menar forsa..
Tack för att du okända medsyster sträckte ut handen…. ❤️ jag har haft det lite tungt länge… Så jag var rätt ensam innan mitt plus…..
Min sambo vart morfar häromdagen …. ?!
Jo men grattis du ska bli pappa också …??
jag vet bara inte hur jag ska säga det?! Bävar för hans reaktion…hans bitterhet ilska… Han är redan bitter på livet, pgr av andra händelser…
Och tack för ditt inlägg som var nog det bästa inlägg jag någonsin läst i en blogg!!! Ärligt naket och framför allt berörde du ett känsligt/tabu ämne…!!!
Vilket nästan allt som har med oss kvinnor att göra är…
Varför finnes det inte p-piller till män 2017?!?!
Kram ifr mig !
Och grattis själv !!! ?
Camilla, jag tillhör den familj och släkt där det är tabu att önska kön (bara ta upp ämnet!). Blir kommentarer direkt om att ’den person som gör det skulle inte ha barn alls, huvudsaken är att barnet är friskt’. Jag har en dotter och tre söner. När jag var gravid med mitt tredje barn trodde och önskade jag mig så en dotter! När barnmorskan sa på ultraljudet att det var en pojke kände jag ingenting mer än besvikelse. Jag får så dåligt samvete att ens skriva orden idag, min lilla älskade pojke, just då kunde jag inte ta det till mig. När jag var gravid med fyran kände jag på mig att det var en pojke och det var det ju också ? har tre små killar nu på 4 år, 2 år och minstingen på 3 månader. Vår dotter blir 10 år. Jag önskar mig så en dotter igen till vår familj. Har sagt att vi vill ha sju barn så det kan ju bli så ??? kram
Sophie- Underbart att ni vill dela med er! Vill ni att jag skriver ett eget inlägg om detta så kan man bolla lite tankar och funderingar med varandra?
Det vore spännande att få läsa Satu! Tror vi är många som önskar kön men inte vågar eller får känna detta. Det är så starkt och vågat av dig att skriva öppet om din mans reaktion. När jag blev gravid som 19-åring med vår dotter ville min man att jag skulle göra abort. Han sa att jag skulle få vad jag ville av honom om jag gjorde det, fanns inte i min värld. Jag kan inte och det blev en lång och ensam graviditet och förlossning. Vi var fortfarande ett par, han köpte hus och allt skulle se perfekt ut utåt men han ville ju inte bli pappa. Är 8 år äldre än mig. När vår dotter väl kom vände allt. Han är en fantastisk pappa och vill nu ha fler barn än de fyra ljuveler vi fått ???? förlorade också ett barn i graviditetsvecka 20, vår andra graviditet efter 3 år med hormonbehandlingar. Så det tog sex år att få ett syskon till vår dotter sen har vi välsignats med två barn till på kort tid ?
All lycka till er med lilla 8:an ? jag kan förstå er i denna situation. Jag vill bli gravid! Jag längtar otroligt mycket till att bli mamma.. Men min kille är inte med på det tåget än.. Men ser så mycket fram emot att följa din graviditet, med vardagslivet förstås, min absoluta Toppbloggare ❣
Du är så himla fin människa! Jag förstår vad du gått igenom då jag gått igenom det precis… Tre barn och vi kände oss klara!
Sen blev jag gravid??? Jag var sååå förvånad!
Mådde sååå illa och kände att jag orkar inte må såhär en gång till…
Esa ville behålla barnet och jag ville göra abort…
Det är ju såå mysigt med bebis men jag orkade inte börja om med allt igen!
Jag gjorde abort… Trots att esa ville annat…
Det blev många sjukhus besök då allt inte gick som det skulle…
Bara mina närmsta vet….
Men nu känns det bra!
Så ja jag förstår dig! ❤❤
Men åh vad roligt med bebis!!
Se till att du och andres får till en dejt snart…
Det gör så mycket!!! ❤
Kram!!!!
Vad ledsamt för dej att denna graviditet inte fick starta med samma glädje som de andra men det blir nog bra med tiden. Det kanske är en omställning först att börja om för Andres men att det sedan känns självklart. Det jag funderar på är varför DU måste stå för skyddet om det är han som är emot fler barn? Det är ju lite som att lägga allt ansvar på dej. Om han verkligen inte vill ha fler barn måste HAN ta ansvar för sig själv och genomgå en vasektomi. Det är ju mycket bättre än att du ska ha främmande hormoner i kroppen med mycket biverkningar. Kärlek och omtanke går ju båda vägarna. Grattis än en gång till babyn, ser fram emot att följa dej på vägen.
Grattis. Ja tycker att barn är det bästa som finns. Jag skulleinte heller kunna göra abort, jagskulle ångra det för alltid. Det ärä ndå ett liv som växer i en , och det värdefullaste som finns. Jag är hellre rik på kärlek än på pengar. Jag hade gärna också haft många barn. Men min man säger stopp efter fyra pojkar. Jag hoppas att han ångrar sig sen. Men han är s envis, men han låter lika bebissjuk när han ser en bebis, eller när vi pratar om våra. Jag försöker ibland prata med honom utan att pressa honom. För mig är det både att jag vill ha fler barn och att jag verligen vill få en dotter. Alla säger hela tiden åt mig att det är så fel att vilja få en dotter. Det är inte så att jag älskar mina pojkar mindre. De är mitt allt, ja älskar dem av hela mitt härta och är så stolt över dem. Men jag känner verkligen inte att min familj är komplett. Innan jag fick barn trodde jag helt säkert att jag skulle få flickor. Ja var länge ledsen efter attjag fick veta att min fjärde var en pojke. Kunde inte tro det, kände sådan otrolig sorg över att aldrig få en dotter. Jag känner ofta samma sorg nu med. En del frågar ska ni försöka få en dotter? De väntar sig ett nej då, eller om de frågar ska ni få fler barn så förväntar de sig samma svar. Eller så får ja höra nu ska ni väl inte ha fler barn? Jag vill först ha körkort och större hus, men sen vill jag så gärna få ett till barn. Jaghar verkligen njutit av varje sekund med barnen hemma, varit med de både när de sovit (på dagen)och varit vakna som bebisar till typ 1,5 år. Sen har jag inte kunnat det i samma utsträckning pga jobb eller studier. Undra nu igen för 3-4 gng om du har några tidsbesparande tips i vardagen? Och en ny undran, hur tänker du angående miljön? Källsorterar ni osv? Vi gör det här, och försöker på andra sätt göra så bra vi kan,det är lite tidskrävande men känns viktigt.
Camilla- Det är inget att skämmas för att önska sig ett visst kön! Tror att alla har önskat sig nångång, men det är för tabu och och ”fult” att prata om det öppet. Folk ska ju jämt tycka och tänka om allt. Och så tror jag inte att någon skulle älska sitt barn mindre, ovasett vilket kön som föddes. KRAM!
Beror på vilken vinkel man ser det ifrån, egentligen skulle nog de flesta av oss göra som du. Samtidigt måste man även lyssna till sin partners önskemål speciellt med tanke på att ni redan har en familj och många väljer att gå skilda vägar i sånna här lägen. Så skönt ändå att han gav med sig till slut och att barnen vart så lyckliga!! ?
Ja absolut. Då hade man fått acceptera att man har många att tänka på, att det kanske inte är schysst att låta de andra få en splittrad familj. Oerhört svår situation….utan givet rätt eller fel!
Du gör helt rätt i att behålla barnet!! Det är ju en liten människa med ett hjärta som slår – ert barn. Du skulle må så dåligt om du gick emot ditt samvete och tog bort det lilla livet inom dig. Din man kommer att tacka dig när barnet är fött, för då kan ni inte tänka er livet utan honom/henne.
Med tiden kommer alla dessa känslor att ersättas med den stora kärleken för det nya barnet. Önskar er all lycka till!!
Jag skulle gjort som du tycker inte alls du är ego för att du går mot hans önskan. Det är ändå ett liv man talar om och direkt det där bandet skapats och det känns rätt så är det så. Jag tror din man kommer älska lilla 8:an precis som tidigare barn när hen väl är född om inte tidigare. Oplanerade barn kan man ju se som överraskningsbarn eftersom de kommer med en present man inte förväntat sig att få ta del av :).
Detta meddelande är till Andres:
Hola Andres!
Tienes una esposa con un corazon precioso, valorala mucho y apoyala…un Hijo es una bendicion y este bebe numero 8 No es una execepcion.
Saludos!
Är glad att du skriver så här öppet om saken. Har tyvärr själv varit med om precis samma sak. Undrar ju hur män tänker här… min man kände likadant att det var mitt fel trots vi hade slarvat o min man vet nog hur barn blir till ? Gravisiteten var jobbig för oss men då babyn väl föddes ändrades allting o min man skulle inte byta bort hen mot någonting. Hoppas Andres också kan njuta av allting i sinom tid. Allt blir nog bra ?
Oj vad svårt..min man blev inte glad över vår fyra..förrän hon kom. Han har sedan dess älskat henne så innerligt mycket <3. Det kommer andres att göra med ert barn också. Ett tips till honom sedan är att han steriliserar sig om han inte vill ha fler barn, Att vara över 50 år med så många små/stora barn plus barnbarn kan inte vara helt lätt för honom tänker jag. Hur det ön blir, ni kommer aldrig att ångra ert beslut.
Stort grattis? Tycker du är hur cool som helst med snart 8 barn, lite old school känsla får jag av dig som ja diggar skarpt?? Ett stort lycka till?
Vad fint och starkt av dig att du delar med dig så öppet, Satu!
Jag tycker, precis som de flesta andra, att du gör helt rätt. Du har inte lurat någon, det är din kropp och du älskar redan barnet och vill ha det. Det som hade varit fel att göra vore abort. Då skulle du antagligen vara ledsen över det resten av livet och kanske anklaga A för det. Det hade inte varit bra för er relation. Han kommer att älska bebisen! Kul att syskonen blev så glada! Lycka till!
Skulle kunnat vara jag som skrev din berättelse. För 1 1/2 år sedan blev jag helt oplanerat gravid med vårt 8 de barn. Min man var helt emot och ville att jag skulle göra abort. När vi fick reda på att jag var gravid hade vi ingen aning om hur långt gången graviditeten var, ammade fortfarande vår 7a och hade inte fått tillbaka mensen. Efter ett vul visade det sig att jag var i v 10. Maken ville fortfarande abort men för mig var detta inte ett alternativ, även om jag själv var chockad över graviditeten. Efter ca 2 veckor ändrade sig maken och ”godkände” ett barn till. Han trodde dock inte att han skulle få samma känslor för detta barn eftersom det inte var önskat från början. Nu är vår älskade 8a 1 år och såklart pappas ögonsten, en liten tjej som han under inga omständigheter skulle vilja vara utan. Önskar din härliga familj all lycka och ett stort grattis till er kommande 8a.
Jag ser att du blir ifrågasatt av några och det kan man väl räkna med i den här situationen. Samtidigt är det ju så onödigt. Nu är situationen som den är och ni har redan bestämt hur ni går vidare. Eftersom ni hade två helt olika åsikter så måste ju den ena ” ge med sig” . Den här gången blev det din vilja som vann. Ofta är det så med oss mammor att även om vi fått som vi velat så känns det inte riktigt bra. Vi är vana att vara andra till lags och hela tiden anpassa oss för att andra ska må bra. I det här fallet handlade det om ett så stort beslut att man egentligen inte kan välja. Om hela hjärtat vill ge livet en chans så kan man inte välja. Jag tycker också att det är lite tråkigt om Andres får en stämpel som känslokall. Han är en man och han kan aldrig känna och förstå hur det känns i en kvinnas hjärta. Han har reagerat som en man och med tanke på hans ålder och livssituation. En stor heder åt honom också för att han ändå accepterade ditt beslut. Och tack för att du är modig och delar med dig av er situation! All lycka till er och era barn! Det här kommer att bli riktigt bra.
Grattis och lycka till med lilla 8:an Satu och familjen! Det verkar inte vara helt ovanligt att papporna får kalla fötter. Så var det även för mig. Jag och min sambo kom överens om att försöka få barn och så två veckorcsenare var jag gravid. Min sambo ville att jag skulle göra abort och väldigt emot graviditeten enda till vår lilla dotter kom. Det var jättejobbigt för jag ville vara glad och prata om bebisen men kunde inte det med honom. Nu älskar han sin lilla dotter men jag tar nästan allt ansvar hemma för henne eftersom han inte är intresserad av det. Jag klagar inte alls för honom, för jag vill så gärna att hon ska få ett syskon. Vilket min sambo säger nej till. Men vi får väl se 😉
Jag hoppas verkligen att du kommer att få glädjas över graviditeten med din man och prata namn, hur hen kommer att se ut, etc… men du har ju alltid dina 7 diamanter som säkert vill prata och drömma en massor. Lycka till! 🙂
Grattis och lycka till med lilla 8:an Satu och familjen! Det verkar inte vara helt ovanligt att papporna får kalla fötter. Så var det även för mig. Jag och min sambo kom överens om att försöka få barn och så två veckorcsenare var jag gravid. Min sambo ville att jag skulle göra abort och väldigt emot graviditeten enda till vår lilla dotter kom. Det var jättejobbigt för jag ville vara glad och prata om bebisen men kunde inte det med honom. Nu älskar han sin lilla dotter men jag tar nästan allt ansvar för henne eftersom han inte är intresserad av det.
Jag hoppas verkligen att du kommer att få glädjas över graviditeten med din man och prata namn, hur hen kommer att se ut, etc… men du har ju alltid dina 7 diamanter som säkert vill prata och drömma en massor. Lycka till! 🙂
Hej igen. Undrar om ni har kvar några bebissaker? Vagn? Kläder? Var kommer ni flytta (antar att ni inte kan bo 10 stycken i en sexa)
Emma- Vagn har vi och typ inget mer :-/
Vi kommer just nu att inte flytta nånstans. Vi trivs bra här och vi har det inte trångt. har tittat på hus, på ca. 8 rum som är mindre än våran 6:a så oss går det ingen nöd på ännu 🙂
Satu, jag kan första dig helt – har varit i samma situation med sjätte barnet – rent förstandsmässigt skulle det inte längre ha passat, men jag kände som du och kunde inte ta bort det – nu väntar vi sjätte barnet och hoppas att allt gar bra….. mest är jag rädd för handikapp eller att vi inte klarar det med orken osv…. hoppas att ert förhallandet inte lider nu pga detta – men naturligtvis var det inte ditt fel att barnet uppstod, utan bada visste om känsligheten….lycka till med allt!!
Tack för din ärlighet och öppenhet
Du är så genuin och äkta
Verkligen sorgset att den första tiden fick du uppleva skam o skuld och ensamhet…samtidigt så förstår jag din makes inställning med och hans känslor skall inte heller föringas eller förminskas allt kom väl som en chock för honom även om vuxna mannen borde veta hur barn blir till vid det här laget.. ????
Skönt att ni kunde talas vid. Kommunikation är så viktigt i ett äktenskap och ni är så vackra tillsammans
Glädjer mig så att få följa er på denna resa
Stor varm Bamsekram
Du är en underbar mamma.stor lycka önskan jag er
Du är inte en hemsk människa som känner som du gör.Och han var förhoppningsvis med under själva tillverkningen och borde väl veta vid det här laget hur barn blir till.?Det krävs två och är ett delat ansvar.Så är ju knappast ditt ”fel”,är ju inte så att du lurat honom.Så jag säger Grattis och lycka till,kommer bli en lika fin plutt som dina andra❤
Stort grattis och vad befriande att du äntligen kan få dela denna lyckan! Jag förstår känslan du bär på, men det betyder bara att du är en sund och empatisk person! Att en barn blir till kan man inte skylla på en person, it takes two to tango så att säga.
För cirka 6 år sedan blev jag gravid, jag och min dåvarande ex hade det lite svajigt, vi båda studerade och hade inte alls livet klart. Ingen runtomkring tyckte att det var någon vidare bra ide att behålla barnet, förutom jag. Jag fick den där känslan du berättar om, en stor kärlek och den häftiga känslan att ett liv har skapats och lever inom mig. Jag hade sån fruktansvärd ångest. Kollade upp om föräldrapenning, hur mycket barnsaker kostade, möjlighet att hitta en större lägenhet, började planera om mitt liv osv. Men på grund av trycket från min omgivning gjorde jag till slut abort. Att ta den där tabletten och veta att det då kommer att vara över var det svåraste jag gjort. Kan än idag tänka på hur livet kunde blivit. Jag kan inte säga att jag ångrar det, men jag bär en otrolig sorg och skam för detta än idag. Hade det varit upp till mig hade jag varit mamma idag och det känns sjukt att tänka på. Då jag själv växte upp utan min pappa ville jag heller inte att mitt barn skulle växa upp utan sin, även om jag vet att han hade funnits där och älskat barnet över allt. Å andra sidan blev min mamma gravid med min syster efter att mamma och pappa bara varit tillsammans i 3 månader. Tänk om hon hade gjort abort? Det funkade inte mellan dem, men jag lever och finns, min syster lever och finns, och det är så värt det!
Jag önskar inte ens min värsta fiende att göra abort emot sin vilja, allt kommer att lösa sig och ödet kommer att visa att ”nummer 8” är en sån självklar del i ert liv! All lycka till er ?
Hej och grattis:)
Förstår er båda två hur ni känner. Andres kanske tänker mer på framtiden om ni vill köpa hus, banklån, hitta ett hus med 9 sovrum mm. Blir spännande att fölga er. Ska ni ta reda på vad det blir? Önskar dig lycka till.
❤️❤️❤️ Så modigt av dig att berätta!! Önskar er all lycka till!!!
Jag förstår dig..
Med tanke på hur hela resan startade så förstår jag att du inte vill göra abort. Jag skulle inte heller kunna göra det. Inte när man vet att man har plussat. Man har börjat fundera på framtiden. Att ett liv har skapats.
Som sagt man vet ju hur ett barn blir till! 🙂
Vi har sex barn. Och det är tänkt att vi är klara. Men skulle jag bli gravid så skulle det bli en till. ♡
Du är en helt fantastisk människa, du ger livet en chans. Vilken tur att du var stark i ditt beslut, alternativet kunde ha varit förödande för dig med din kärleksfulla inställning till livet. Alla dina barn är en gåva till världen.
Styrkekram/ Lene
Vilken jobbig situation! Men ja du tar ju mest ansvar med barnen redan. Jag har velat ha en trea under hösten och sambon inte. Men nu är jag gravid, har bryr sig inte alltid om mina känslor och jag gav mig inte i denna situation. Jag skulle ha mina 3 barn jag alltid drömt om. Tar också redan mest ansvar för barnen ❤️
Grattis till åttan. Jag tror faktiskt att det var ödet som hade ett finger med där i spelet när ni blev gravida med den lill*.
Jag förstår dig att du inte vill göra abort att ta det beslutet att verkligen ta bort ett barn. Barnet får sin själ när hjärtat börjar slå.
Jag har gjort en abort och det var det hemskaste och vidrigaste beslutet jag har tagit i hela mitt liv. och jag mådde så dåligt en tid efter och grät mycket.
Men jag hade precis börjat på högskolan och allt sånt så det kom i fel tid tyvärr. Idag kan jag ju ångra detta för det var folk som blev gravida och fick barn under utbildningen men genomförde hela sin utbildning. Hade barnen med till föreläsningar och basgruppsmöte.
Vår bebis skulle kommit en månad tidigare än min systerdotter och kusinbarn som föddes i februari 2015. De skulle varit jämngamla.
Jag har en ängel i himlen. Jag vill aldrig i hela mitt liv gå igenom en abort till.(Men nu ska vi inte ha fler barn heller, bara en kattunge).
Jag tyckte ni tog det rätta beslutet att behålla för det var meningen.
Önskar dig lycka till med den nya graviditeten.
Kramar från Malmö
Grattis Satu!!
Fantastiskt med en mini 8:a<3
Jag är gravid med mitt första barn (11+1), nu kan jag ta tillf'ället i akt att följa din graviditete samtidigt och få lite mer trygghet då allting är väldigt nytt och nervöst och spännande<3
En liten undrar. Älskar din blogg följt den i flera år. Hur kan du välja att behålla barnet om din man verkligen inte vill? Är du inte rädd separation? Oplanerad men ändå så älskad, din man vill ju inte?
Greta-Hur jag kan välja att behålla barnet? För att så fort den fanns där så älskade jag henne/honom. Hur kan jag välja att ta bort något som lever i min kropp om jag inte vill? Separation, vi pratade om detta också när vi ”talade ut” och han sa att han inte skulle lämna mig för det.
Oplanerad men så älskad- Åh JA!
Han ville inte från början, men jag vet att han kommer att älska denna åtta minst lika mycket som de andra barnen. <3
Hej Satu! Har följt din blogg ett tag och tycker att du är en FANTASTISK mamma, dina barn kommer alltid först, MEN ka ändå inte förstå att ni inte planerar sånt här bättre som ett par! Man vill väl skaffa barn tillsammans, veta om att nu är vi på samma linje och att barnet är välkommet av båda?! Din man är över 50 och har fler barn sen tidigare, förstår honom! Jag betvivlar inte för en sekund att ”nr 8” kommer att få det jättebra , känns bara konstigt att ni inte tar större ansvar tillsammans med att skydda er och bestämma er för hur många barn ni ska ha! Förstår att detta är kritik Satu, du är en supermamma, fina barn, ordning o reda mm , kan bara inte förstå att man efter 7 barn tillsammans så kommer 8 an som en överraskning!
Catarina- Jag förstår också honom! Det är inte så att jag lurat honom i att tro att jag är skyddad, vi skulle vara försiktiga, men en riktigt överraskning var det väl inte inte eftersom båda vet hur ett barn kan bli till. Skyddar man sig inte så kan det bli ett barn, inte en så jätte överraskning ändå? Jag har en förtröstan i att han kommer att älska denna bebis minst lika mycket. <3
Menade absolut inte att du lurat honom! Din önskan har alltid varit 8 barn säger du, trodde bara då att ni planerat för det tillsammans istället för att behöva gå igenom sånt här tråkigt då ni tom pratat om att separera tydligen pga nr 8! Hoppas nu allt går bra, kram på er!
Va skönt att de löste sig till slut. Åh jag är i 12+1 idag! Kul att vi ligger så lika! ❤❤
Vilken stark kvinna du är!
Har följt dej ett tag, du verkar vara så omtänksam och alltid barnen i första hand❤
Det här ordnar sej till det bästa, alltid rätt att följa sitt hjärta❤
Många kramar till dej och hela familjen
Annelie
Förstår dig. Det var samma här när jag blev gravid med vår femma. Men nu älskar så klart min man det barnet precis lika mycket, nästan mer känns det som ibland, som de andra.
Tror inte 8 blir någon större skillnad mot 7. Förutom bil kanske. <3
Blev så glad när ja såg att du väntade bebis nr 8 vilken lycka ett nytt liv:) känner igen det du skriver. Min man har varit så 3 ggr och ville att ja skulle göra abort. Men allt gick imot mig när ja skulle in o göra de. Bilen startade inte och mobilen slogs av o massa annat . Ödet vill ngt annat. Och jag har känt sån kärlek redan innan plusset. Jobbigt då man inte kan dela glädjen med sin partner, det var hemskt, men på Rul så har de släppt alltid och han såg väl att de faktiskt var ett till litet barn påväg. Tror karlarna inte har samma band som vi kvinnor för dem bär inte på barnet och förstår inte våra känslor för dem har ju aldrig upplevt detta själv. Sen när bebisarna har kommit har allt släppt han älskar dem alla lika gränslöst mkt o kunde inte ha varit gladare. Väntar nu bebis nr 6 beräknad i juli. Länkar så ja spricker. Han kmr att smälta då bebis kmr ut de behöver du inte vara orolig för. Och du bestämmer över din kropp och ditt val. Han vet ju vad samlag kan leda till. Lycka till följer dig med spänning.
du gör inte alls fel, man ska inte göra något man inte kan stå för, eller känns rätt i mitt hjärta, jag gjorde en abort för 10 år sen, för att min pojkvän inte ville bli pappa då, jag har mått dåligt o ångrat det varje dag sen dess, lidit i det tysta för mig själv, ångrar mig sååå att jag inte lyssnade på mitt eget hjärta o gjorde det jag ville, önskar er all lycka,o är glad för er skull. att ni ska få en till liten juvel. styrke kramar till dig,,
Har ni kollat upp att det bara är en bebis o inte fler?
Andres lär väl svimma om det är fler än en 😉
Du har alltid mitt stöd❤️❤️❤️
❤️❤️❤️
❤
Vilken glädje och sorg blandat om vartannat! Jag tycker inte alls att du är en hemsk människa!! Tänk om du hade gjort abort trots att du inte velat och mot ett litet barn du redan älskar. Du hade aldrig kunnat släppa det! Du hade levt med det och tänkt på det hela ditt liv. Det ni gjorde var det bästa. Även om Andres från början ville något annat. Och jag tror att han kommer att älska ert barn precis som han älskar era andra barn.
Så härligt att höra att dina barn blev glada!! Jag är så glad för din skull!
Många kramar!
https://blogg.loppi.se/mammalinda
Åh grattis! Har följt dig sen du väntade Kevin och Celina och min minsta skijer det drygt en månad mellan! Och nu sitter jag i samma sits som du gör, visserligen bara barn nr 3. Min man ville heller inte behålla då han inte kände sig redo just nu och vi har undvikit att prata mer om det, han har varit totalt ointresserad men idag lurade jag med honom på kub ultraljudet och jag såg allt en liten rörd tår i hans ögon. Nu ikväll har han till och med börjat fundera på namn 🙂 ska bli kul att följa dig ännu en gång då vi ligger ganska lika, jag är i vecka 12+3 idag <3
En annan fråga! Vilka av barnen har bruna/gröna/blå ögon?
Förstår att det har varit tufft. När jag blev gravid förra gången hade jag lite samma dilemma även om det inte ens var i närheten så svårt som för dig. Min man är också äldre än mig och inte så frisk. Jag längtade så oerhört efter ett barn till medan min man kände sig nöjd. Vi var ändå överens om att inte skydda oss och se hur det blir. Jag var överlycklig när jag blev gravid men samtidigt kände jag att jag måste vara extra duktig som gravid. Jag ville inte belasta min man mer än nödvändigt då det från början var jag som ville ha ett barn till. Graviditeten blev långt ifrån min lättaste och jag behövde få hjälp av min man med mycket jag annars brukar klara av själv. Till sist berättade jag hur jag kände ich han blev väl ganska chockad över mina tankar. Vår baby njuter vi nu båda av och det känns att det blev fullständigt rätt till slut.
Ville bara säga att jag förstår dig. Har varit i samma situation och jag kanske var elak mot min man men jag kände helt ärligt att barnet var viktigare eftersom vi både visste hur ett barn blir till och att han kunde han skyddat sig bättre. Men han skyllde på mig länge men han kom över det och vi fick våran 3e prins. Männen kanske inte knyter Samma band lika snabbt och kan tycker man gör helt rätt att följa sitt egna hjärta. Ibland känns det som män inte förstår eller inser vad en abort innebär. Men känn dig inte elak eller något. Se glädjen i det istället och det är inte egoistiskt enligt mig ❤❤❤
Håller helt ,med Amanda! Tror inte heller det är så lätt för mannen att känna det band vi gör så fort vi blir gravid. Är lättare när barnet väl är fött.
Sedan om man absolut inte vill ha nå mer barn måste man ju skydda sig noga även som man eller låta bli sex överhuvudtaget då, iaf tills tjejen skyddar sig med annat.
Tycker du/ni är modiga som går ut med dessa tankar öppet faktiskt. Många som skulle hålla det inom sig. Tror det är bättre som du gör, öppnar dig o pratar om det. 🙂 <3
Finns här som bollplank om du behöver prata om nått Satu. Jobbigt att höra att du hållit allt inom dig. <3
Kram från Söderhamn
Jag tror precis som du,att allting har en mening och jag tror det är meningen att just åttan vill komma till er, Är säkert inte en lätt situation ni finner er i men hoppas att det ordnar sig när tiden går och Andres får smälta saken lite mera. Jag har läst din blogg sedan din graviditet med Olivia och det skall bli roligt att följa med denna graviditet också.
Så befriande att du delar med dig av detta! All lycka med nr 8 ? Det ska bli fantastiskt att få följa även denna graviditet!
(Har ni kollat om det finns en möjlighet att det kan vara en 8+9?)
Hej och stort grattis ❤️.
Skönt att ni bestämde er för att behålla. Jag har tre barn och efter dessa har jag blivit gravid 2 gånger med spiral, båda ggr lät jag mig övertalas att göra abort vilket jag ångrar djupt idag. Tänker på det varje dag ?.
Återigen stort grattis och det ska bli spännande att följa det på bloggen/ kram ?
Grattis! Så roligt! Förstår självklart att könet inte spelar någon roll på bebisen, men hoppas du mest på en tjej eller kille? Då ni har 4 flickor och 3 pojkar? 🙂
Önska kan man ju alltid få göra!
Han kommer älska bebisen så fort han får hålla om henne/honom. Glädjs och njut av din kanske sista graviditet, ta vara på allt. Allt kommer att lösa sig. Han kommer att älska åttan på samma sätt som han älskar de andra sju
Satu min älskade dotter, du behöver alldrig känna dig ensam, du vet att jag finns här för dig alltid. Älskar dig till månen och tillbax. Rakastan❤️??
Ni har verkligen uppfostrat en underbar dotter och ni verkar vara fantastiska morföräldrar
Har sett er på ”stan” ibland och man fylls med sån värme när man ser hur ni älskar och är med era barnbarn
Tack för att såna människor som ni finns ❤️
Grattis igen!! Har följt dig sen du var gravid med Kevin och har alltid trott att det skulle bli en liten åtta. Det är såklart tråkigt när ens partner inte har samma glädje men jag känner en som hade det precis likadant med sin man men så fort barnet var fött så kunde han inte förstå hur han ens kunde tänka så. Jag tror att allt händer av en anledning och det är menat att det här lilla livet ska komma till er familj. Kram<3
Grattis så skoj!? Har följt dig sen du va gravid med Olivia??/ sandyj.vimedbarn.se