Ännu en milstolpe passerat

Wohoo, idag har jag och lillstjärnan kommit in i vecka 34 + 3 och därefter även passerat ännu en milstolpe, ett mål för denna graviditet.
Vanessa föddes i samma vecka/dag- hon som barn nummer två och min första prematura födsel. När vattnet gick med henne fattade jag ingenting, hon kan ju inte komma nu? Det är inte dags! Hon är alldeles för liten, JAG ÄR INTE REDO!

Jag visste verkligen ingenting om prematura födslar. Tänk om jag hade vetat då, att alla mina barn efter henne skulle också ha bråttom ut till världen

Hoppas att ”Baby 8” som för övrigt fortfarande är namnlös stannar åtminstone till igångsättningsdagen för på måndag flyttar vi och vi kommer att jobba häcken av oss för att få det beboeligt tills det är dags att välkomna en ny familjemedlem till världen. Vi har så spännande och roliga tider framför oss att jag kan knappt ens förstå att det är sant!
Nu känner jag mig inte lika orolig om hon ändå skulle bestämma sig för att komma än vad jag var för några veckor sen. Det är så stor skillnad på bara dagar i graviditeten.

Magen idag:

Idag träffade vi min bror Stefu och hans familj för middag tillsammans och en massa prat och skratt. Tiden går alldeles för snabbt och för lång tid hinner att gå innan vi alla är samlade. Det blir så ibland, mitt i all vardag så ska allas scheman synka och hitta nån ledig lucka mellan jobb, skola, aktiviteter och annat. Men vi måste bli bättre.

Barnen var så glada att vara med kusinerna och dom kom i säng senare än vanligt och pratade i mun på varandra om alla planer dom har smidit. Men nu sover alla- mätta, nybadade och övertrötta. Ikväll kommer inte mina ögon samarbeta med mig för fem öre känner jag, så jag ska natta kudde strax jag också.