För länge sen sökte jag ju förskoleplats till Olivia på samma dagis som syskonen går på.
Jag sökte redan innan jag blev gravid med kevin eftersom jag inte visste hur det skulle bli och jag ville ha henne i kö åtminstonde.
Häromdagen fick jag hem brev från kommunen där det står att Olivia har fått en plats till den 20/8.
Tänkte väl ganska direkt att jag är inte redo för det här! Haha, jag menar hon då… 
Jag känner att nej! Hon är ju så liten fortfarande!
Min bebis… Ångest deluxe.
(kul, precis när jag skulle fota så häller Olivia sin juice på lappen…)
Nicole & Vanessa började båda på dagis när dem var 3 år och 3 månader.
Jonathan & Danilo började när dem var prick 2 ½ år, och det enbart för att jag mådde så dåligt när jag var gravid med Olivia. Jag har alltid velat ha mina barn hemma tills dem är 3 år. Det har jag tyckt har varit en bra ålder tycker jag, och eftersom dom haft varandra så har det inte varit några konstigheter. Så jag har alltid tänkt att är jag hemma så är det självklart att små barn ska vara hemma med mig. Men just där, 2 ½-3 år har dom fått börja gå, för då behöver dom mera det här med kompisar och sociala och allt de pedagogiska.
Såå… jag ringde till kommunen idag och tackade nej till platsen.
Jag vill ha Olivia hemma lite längre till.
Jag visste inte riktigt hur det skulle gå i och med att jag tackade nej, skulle jag förlora min plats helt eller hur gör man…?
Jag fick framflytta datumet och hoppas att hon kommer in sen. Nu flyttade jag det till januari till att börja med, sen får vi se. Då är hon iaf 2 år.
Det blir nog bra sen när hon väl börjar. Hon gillar ju att vara på dagis när vi lämnar/hämtar syskonen, jag får ju knappt hem henne. 🙂
