Jag får ofta frågor om jag vill ha fler barn: ”jaha, när kommer nästa då?”.
Den frågan slutar aldrig komma och jag fattar det. Jag brukar svara något i stil med. ”Inte än, eller snart” för jag hajar ju att många frågar det spydigt och jag vill inte ge dem den tillfredsställelsen att få mig mållös eller säga nånting som dom vill höra. Enligt normen ”ska” man känna sig klar när man har fått fler barn än ”normalt” och gör man inte det så är det fel på det.
Sanningen är att jag kommer nog aldrig att känna mig klar och jag känner sorg över det.
Jag önskar att jag kunde känna att ”nu är jag klar” och känna mig i ro med det. Men jag har inte den känslan och jag skulle kunna ha fler barn på direkten om det var upp till mig.
Jag känner att jag har tid, kärlek, omtanke och rum för fler. Trots att jag redan har 8 barn.
För många känns det enormt många, men för mig känns det inte så. Det är liksom vi. Så självklart och inte alls så många eller för många. Jag har blivit avdomnad mot kommentarer på nåt sätt nuförtiden att jag struntar helt i vad folk tycker och tänker och vad dom har för åsikter om hur många barn jag har eller vad dom har för åsikter när jag säger att jag skulle kunna tänka mig en till.
I dont care. Ingen har med det att göra. Ingen annan förutom jag och Andres.
Jag vet vem jag är och vad jag klarar av och huvudsaken för mig är och har alltid varit och kommer alltid att vara att ALLA mina barn mår bra, blir sedda och får kärlek, omtanke, tid och känner sig speciella. Dom kommer alltid att vara min första prioritering.
Om Andres sa att han ville ha en till så skulle jag bli överlycklig.
Men det är inte upp till mig och jag vill inte gå igenom något jobbigt en gång till.
Hur många barn har du och skulle du vilja ha fler barn eller känner du dig klar?
♡ För er gör jag allt. ♡
Jag är nog väldigt lik dig, känner igen mig otroligt mycket i det du skriver.. vi har sex barn nu och minsta föddes för nio månader sedan. Men vi fick ett abrupt slut på det hela. Tre veckor innan bebis föddes så kände jag en stor knöl i bröstet. Det visade sig sen vara bröstcancer, aggressiv och spridd.. Jag kommer Aldrig att glömma den dagen då vi fick veta.. jag har mått dåligt många gånger men aldrig förr så jävligt som då. Jag klappade ihop totalt och låg bara och skrek rakt ut!!
Nu är jag ett bröst mindre, opererade bort det nu i sommar och jag har gått igenom mycket tunga cellgifter. Nu har höstens omgångar av behandlingar dragit igång igen och jag bävar inför allt såklart. Jag blir aldrig fri från cancern och mitt liv idag handlar om att få vara vid liv.. jag har alltid varit stark, men idag är jag stark på ett annat sätt.
Du har 8 fantastiska barn,, men mycket utifrån kan hända och påverka en familj på alla möjliga olika sätt. Att sätta stopp är också vacker och mycket hedersvärt har jag fått lära mig.. att sörja och vilja är en del av prosessen, fullt normalt!!
Kram!!
Jenny Lind- <3 <3 Tusen styrkekramar till dig!
Hejsan!
Jag förstår både dig och din man.
Men han har givit dig 8 fina barn(och du honom)
Samt att han har 3 vuxna barn och flera barnbarn han kanske också vill ge sin tid åt.
Jag ville så gärna ha fler barn än 2 men min sambo vägrade.han kände verkligen att det räckte. Jag lyckades få med honom på tåget tillslut.
Nu har vi 4? kram till dig?
Har läst alla kommentarerna och blir ganska bestört. Nästan varenda en av er skriver att ni får inga fler för er man säger nej. Alla skriker om feminism och kvinnors lika rätt men här ser man ju tydligt vem som bestämmer. Till dig som blev gravid men var tvungen att göra abort, tragiskt, fruktansvärt. Hur kan män som dessutom har barn sen tidigare kräva att få bestämma hur många barn det ska bli. Ja jag har minsann flera barn innan men min nya kvinna ska inte få så många som hon vill. Jag vill inte trampa er på tårna men vilka egoistiska män ni har. Man ska väl i största möjliga mån komma överens men vill en ha fler barn borde det åtminstone bli 1 till, kanske inte fler men lite får man väl jämka. Så så sorgligt att män ska vara så fruktansvärt egoistiska och bestämmande i allt. Det är trots allt mest kvinnan som tar han om barnen jag ser. Inte hos oss. Jag har en fantastisk man och önskade ni hade fått ha detsamma. Det är oftast han som går på föräldramöten, skjutsar och hämtar, lagar maten, läser läxor, pysslar och det utan att jag kräver eller ens nämner det. Låter som om jag inte gör något men så är det verkligen inte.
Men det är väl ändå något man är två om? Mannen kanske också vill känna att han har tid och ork för barnen? Det är väl inte bara kvinnans barn? Även för honom är det ett livslångt åtagande och jag tycker absolut att han måste ha rätt att säga NEJ och att ett nej då är det som gäller. Likaväl har kvinnan rätt att säga nej så klart!
Ja, just det och med det menade jag att det i princip bara var männen som fick som dom ville, är man två om det då?
Vi har 5 barn varannan vecka och det känns helt lagomt:) fick en sladdis förra sommaren så känns som man har fullt upp:)
Tänk vad olika det är. Jag har två killar och känner att jag har upp över öronen att göra med bara dom….
Men så jobbar jag på förskola och där har jag 23 stycken till, haha! =)
Hej
Jag har tre barn och jag känner mig nöjd och klar. Finns en massa annat i livet som jag vill göra, bla resa och studera. Gärna tillsammans med mina barn.
Men om jag oplanerat skulle bli gravid så skulle det barnet naturligtvis vara välkommen.
Jag har fem barn och jag kände precis som dig, skulle min man säga att han ville ha en till skulle jag bli över lycklig…Jag kunde inte acceptera att jag inte skulle få fler bebisar, att den tiden var förbi,jag fick panik när jag tänkte tanken.. Så blev jag gravid med en 6:a till slut, fast jag åt minipiller, och min man kunde inte acceptera det..Jag fick lov att göra abort, jag mådde så dåligt och det var på håret att det blev skilsmässa då, men idag (det var två år sen) har jag insett att det räcker som det är, jag har fullt upp med mina fem prinsessor och prinsar som jag redan har , och jag lovar dig, att även om det är jobbigt till en början så till slut accepterar man att bebistiden faktiskt tar slut och man lär sig att njuta av att dom blir större och mer självständiga.. Jag är så stolt över mina barn och idag är den äldsta 15 och den yngsta 3år❤️
Jag har fem barn och jag kände precis som dig, skulle min man säga att han ville ha en till skulle jag bli över lycklig…Jag kunde inte acceptera att jag inte skulle få fler bebisar, att den tiden var förbi,jag fick panik när jag tänkte tanken.. Så blev jag gravid med en 6:a till slut, fast jag åt minipiller, och min man kunde inte acceptera det..Jag fick lov att göra abort, jag mådde så dåligt och det var på håret att det blev skilsmässa då, men idag (det var två år sen) har jag insett att det räcker som det är, jag har fullt upp med mina fem prinsessor och prinsar som jag redan har , och jag lovar dig, att även om det är jobbigt till en början så till slut accepterar man att bebistiden faktiskt tar slut och man lär sig att njuta av att dom blir större och mer självständiga.. Jag är så stolt över mina barn och idag är den äldsta 15 och den yngsta 3år❤️
Som du skriver så rätt Antal barn är varje familjens eget beslut.0 eller 11.Ingen annans.Sen om barnen far illa är en annan fråga(vad era barn gör inte alls) men det handlar inte om antal barn.1 barn kan fara lika lätt illa som 11. Och andra…Varför ens bry sig om era beslut?Ni sköter ju era barn själva?!Det är väl era pengar tid osv.inte ngn annans bekymmer alls.
Ingen annan än ni har med det att göra, hur många barn ni ska/vill ha och det är så tråkigt med nedsättande kommentarer. Har själv fem barn och känner mig inte klar,men är säker att det inte blir fler tyvärr…. Du har en sån fantastisk familj och det är så inspirerande att läsa om er vardag, och starka sammanhållning. Lycka till!!
Det är naturligt tror jag att inte känna sig klar. Särskilt inte om hela ens identitet är att vara ”hon med många barn”, när hela livet kretsar just runt dem. Men någonstans tar det ju stopp vare sig man vill eller inte. Jag kan förstå att A är klar, han har ju många barn och dessutom barnbarn och är inte 25 längre… Inom 10 år kanske även du har barnbarn och även fortfarande skolbarn hemma. Tiden går fort….
3. Ett i himmelen och två på jorden. Jag är färdig av den anledningen att jag känner att orken tryter, känner mig utmattad. Men om jag inte hade känt så hade jag gärna skaffat fler!
Den känslan av att vara klar får nog inte alla. Jag har tre barn och kände mig absolut inte klar. Var såå sugen på en till när yngsta var runt 2. Men fick inte med mig mannen. Nu är minsta 4,5 år och NU känner jag mig nöjd. Kan absolut få bebissug, älskar bebisar, amning och sånt. Men nu känner jag att jag inte orkar börja om! Är nöjd med att kunna åka på skidresor, yngste lärde sig slalom vid 3 och vi kan åka allihop! Tycker också det är så skönt att få lite egentid ibland! Alla hos kompisar, inget blöjbarn mm.
Hoppas du kan uppleva känslan av att känna sig färdig när Isabelle har blivit några år!
Jag har 4 barn på 4 år. Skulle gärna ha fler barn. Drömmer om en 5a. Men min sambo säger stopp.
Hej!
Jag har två döttrar och jag känner mig definitivt klar. Av många anledningar. Dels för att ja inte vill ha fler barn och jag vill absolut inte vara gravid igen, jag vill heller inte föda igen. Vidare så känner jag att jag inte har förmågan att ta hand om fler barn, både ekonomiskt och framförallt känslomässigt.
Så bra skrivet ?? vi har ett barn på 3 och vill inte ha fler. Jag fyller 43 och för oss är det mycket orken som inte riktigt finns där.. Utan familj o någon chans till barnvakt så tär det på oss .
Jag håller med dig helt. Det är bara upp till dig och Andres. Om ni orkar och känner att ni har tid är det väl bara att välkomna för barn ?
Jag har tre barn och vill ha fler. Min man har gått med på en till men sedan tror jag det är stopp för oss. Jag hade gärna haft 5-6 stycken men jag mår fruktansvärt när jag är gravid så jag tror inte jag klagar av så många graviditeter. Har även varit med om flera graviditeter som inte slutat väl så jag vet inte om jag orkar rent mentalt heller. Men vi får se. Vi tar ett barn i taget. Kommer nog alltid känna sorg över de barn som vi eventuellt inte får ❤️
Jag har fyra pojkar. Jag skulle gärna velat ha två flickor. Men det kommer jag nog aldrig att få. Min man har lovat mig en till. Jag skulle bli överlycklig med en dotter. Jag känner inte alls mig färdig eller nöjd nu, (Jag hade nog varit nöjd med fyra om jag haft båda könen) Vår familj känns inte komplett. Jag har tyvärr haft jobbiga graviditeter med foglossning som tidigast från v.6 & som senast från v.10. Fått vestibulit, som påverkat toabesök också haft värk i urinblåsan. Och med sista kändes det stor del av tiden som knivhugg i underlivet. Med ena hade jag täta sammandragningar i ca 10 v, som han sparkade igång. Öppnades inte, men fick ändå åka in två ggr för att få sprutor & stoppa det. Förutom det illamående stundvis i graviditeten.
I have 5 and would love to have more but its probably not going to happen ?
Jag har ”bara” en dotter, som är 16månader. Jag har alltid trott att jag vill ha 3 barn men jag vet inte riktigt huuur jag skulle orka. Tycker det är tufft med min dotter, är ensam hemma med henne dygnet runt mån – tors plus har 4 hundar. Jag har alltid trott att jag vill vänta med dagis till henne men vi har redan nu ansökt om dagis från oktober, 15h i veckan kommer göra både henne och mig gott ?
Vilken fin familj du har❤️? Känner igen mig så mycket i det du skriver. Förstår inte riktigt varför vissa människor har mage att slänga ur sig såna korkade kommentarer? Riktigt tråkigt.
Det är väll ändå upp till var och en hur många barn man väljer att ha?
Tycker dock tack och lov att det för det mesta är posetivt bemötande man får?
Hej,
Har 3 stycken på 14, 9 (heter också Isabelle) och 5 år och jag är så färdig. Älskar att dom blir äldre:) Vi är nog lite varandras motsats, jag är ingen bebis mamma utan tycker det är helt fantastiskt att de blir större. Medan du hela tiden skriver «kan någon stoppa tiden» osv. Men tur att vi alla är olika. Jag tror det blir en till bebis hos er. Sparar du Isabelles kläder förresten? Just in case;)
Jag är gravid med mitt fjärde barn. Har alltid sagt att jag vill ha fyra eller fem barn 🙂 Kände mig iallafall inte ”klar” efter tre.
Haha det är så lustigt, när jag väntade mitt tredje barn tyckte folk att vi var galna och vi fick många höjda ögonbryn? Kanske iofs hade mer att göra med att våra tre kom ganska tätt. Men ändå, spelar ingen roll om man har tre eller åtta barn, allt över två barn verkar anses vara för många…suck. Önskar verkligen att människor inte behövde gå bananas så fort man gör något som avviker från normen.
Jag har 3 stycken
2 ”stora” 13 och 11 år och en liten på 3.5 år. Jag kan tänka mig kanske 1 barn till eller 2. Men inte fler. Jag vill orka med dom. De är ju en del runtomkring när de är tonåringar. Sen vill jag bestämma mig att det är färdigt med barn för att kunna leva mitt liv lite som jag vill. Ex ta ett glas vin utan att oroa mig för om JAG är gravid, åka iväg med bara mannen på dejt, mm 😉
Förstår mycket väl din sorg att André inte vill ha mer barn, du känns så stark och klarar av många till. Kram
Jag känner igen mig jättemycket i det du skriver. Min yngsta är nu 6 år o jag har känt av o till att jag vill ha fler,vi har 9 st. samtidigt börja jag bli gammal…Har nyss fyllt 41, min kropp har börjat sagt ifrån på många olika sätt så jag har försökt tänka på att nu kan jag börja jobba, tänka mer på mig själv, och resa….vilket är min stora hobby.
Men så fick min storasyster oplanerat en bebis för 7 månader sen, så då kom suget igen. Försöker tänka vilken frihet jag har nu o behöver inte vara så bunden, bära, vakennätter mm.
Det är nog svårt för oss tjejer som har många o älskar barn när det är dags att ”sluta” tro bebissuget alltid kommer finnas lite i bakgrunden tills den yngsta blivit några år (typ vuxen då ?).
Har inget råd men förstår din känsla väldigt väl. Kram.
Jag har 7 barn, fick 7 barn på 10 år varav de 5 minsta kom på lika många år. Jag känner mig långt ifrån klar men min man delar inte samma känsla och har känt sig klar efter varje barn säger han. För mig är det en stor sorg att det antagligen inte kommer bli några fler barn här då jag som sagt känner mig långt ifrån klar.
Bra skrivet Satu!
Jag har 6 barn. Blev oplanerat gravid för ett tag sen men det slutade tyvärr i missfall. Det fick mitt hjärta att värka av längtan efter ett till barn trots att jag tidigare varit ”klar”. Min man känner tyvärr inte samma längtan och det gör ont.
Tack för en fin blogg.
Jag har tre barn. Min äldsta är 15 år, min yngste är 13 år (i december) och min minsta är 8 år (i november).
Innan ville jag ha ett barn till men nu är jag snart 40 år och då vill jag inte börja om. Och min man vill inte ha fler.
Min bebis är nu vår katt Busen.
Han ”gråter ” på nätterna och kräver mat tidigt på morgonen. som en riktig bebis.?❤
Det är ju upp till er om ni vill ha fler barn. Så tråkigt med fördomar hela tiden.
Det är ju ni som ska orka ingen annan :-).
Ha en fortsatt fin helg. Kramar från Malmö
Eller kommentaren ”nu räcker det väll? Nu ska du väll inte ha fler barn?”.. Och då har jag bara fem barn plus två bonusar.
Jag känner som du, man kommer nog aldrig känna sig klar. Jag har känt mig klar en gång men vilken tur att det inte var på riktigt, fick ju två till att älska ❤️.
En vacker skara <3
Jag har ett barn hittills och vill gärna ha två till om vi kan (som jag känner nu). Tror dock inte att jag någonsin kommer känna mig klar eller vad man ska kalla det. Det är beroendeframkallande ju! Blir det "bara" ett barn så är jag lyckligast i världen ändå som får uppleva detta men om jag får önska vill jag ha ett par ungar till. Är dock rädd att inte räcka till med jobb, relation, hälsa och många barn. Om du vill skulle det vara väldigt intressant att läsa om relationen när man har många barn! Kanske inte är någon större skillnad jämfört med om man har förre barn??
Kram till dig och allt gott till dig och din familj!
Du skrev ofta att celina kom och gjorde familjen komplett, trodde du att du var klar då? Kändes det som det?
Jag väntar 4:e och sista pga av att mannen säger att det räcker. Har sån ångest över det att jag knappt kan njuta ?
Förstår känslan precis. Känner en sorg över att det inte blir fler för mig, jag har tre. Skulle min sambo varit med på banan hade jag nog haft minst 6. Men nu är han inte det, så det stannar vid 3.
Du är så stark och modig! Jag har känt mig ifrågasatt redan nu med tre barn och jag bävar faktiskt för vad alla ska vräka ut sig när vi snart berättar att det väntas ett fjärde. Jag vet att flera i vår umgängeskrets vräkt ut sig att folk är ”idioter” som skaffat fyra barn- eftersom två är det rätta enligt dem… Så tröttsamt och ledsamt att många inte kan låta alla leva sina liv på sina sätt. Det är inte heller som att vi belastar någon med våra barn, vi ber aldrig om barnvakt! Men som sagt- jag förbereder mig för vad som ska komma…:(
Stor kram och tack för peppande och inspirerande blogg.
Väntar just nu nummer 4. Senaste åren har jag sagt att 4-5 vill jag iallafall ha och just nu så känns det som en bra siffra. Men sen vet man ju inte när man kommer känna sig färdig, kanske blir det nu efter nummer fyra, eller så kanske jag får fem och vill ha två till efter det 🙂
Du har en sån fin familj ? förstår man blir trött på den frågan å den får även jag som ”bara” har tre ? vill man ha många barn så kör på! Jag hade kunnat tänka mig fler för har alltid drömt om en stor familj som aldrig ska splittas så som min gjorde!
Men tror inte jag orkar gå igenom graviditet å speciellt inte en förlossning till!
Sen känner jag att i dagens läge har jag knappt tid med egentid med barnen å får jag fler så lär ja få ännu mindre tid ?
Men man ska aldrig säga aldrig ?
Kul å läsa din blogg å följa dig på insta för du tar såå fina bilder ? ha en fin helg ??
Hej!
Jag är avundsjuk på dig som har lyckan att ha många barn. När jag var yngre drömnde jag om en jättestor familj, många barn som jag kunde stanna hemma med och älska och ta hand om. Livet blev lite annorlunda, men jag har fått tre underbara barn som är stjärnorna i mitt liv. Och nu kan jag också glädjas över 2 barnbarn. Du har så underbara barn, och du är en fantastisk mamma, så bry dig inte om folks elaka kommentarer, kanske dom bara är avundsjuka.
Jag förstår dig fullt ut. Nu är snart nr 5 här för oss och jag kommer nog aldrig heller känna mig ”klar”.
Men det är jobbigt med alla kommentarer som ”ska ni befolka hela världen själv” eller ”siktar ni på familjen annorlunda”. Man har lust att svara något spydigt tillbaka, men tyvärr gör jag inte det.
Nu har jag bara tre veckor kvar till Bf och får ständigt höra ”men är det inte dags snart” eller ”är det verkligen bara en denna gång?”. Helst vill jag bara vara hemma hela dagarna så jag slipper dessa dumma kommentarer. Att folk tror sig ha rätten att bara vräka ur sig vad som helst ?
Jag vill iaf ha en till, då har jag och sambon en dotter på 9 mån och han har 2 barn sedan tidigare på 4 och 10 år. Det enda som egentligen har någon betydelse är våran ekonomi och att vi flyttar tillbaka till Sköndal från Haninge där vi bor nu. Dom stora barnen bor halvtid hos sin mamma där och har skola/förskola där. Så OM vi kirrar dom sakerna så har sambon inga problem med en till. Jag är 28 och han 38 så han vill heller inte vara ”för gammal” för ett till barn. Men förhoppningsvis inom några år så har vi en till ?
Jag har tre underbara skatter & känner mig inte klar. Efter nr 2 fick vi kommentarer som ”att familjen nu är komplett”, ”en pojke och en flicka, så fantastiskt”. Men jag kände redan efter den förlossningen att vi gärna hade välkomnat ett till barn om vi hade turen , vi längtade båda efter en till. Efter nr 3 har jag fått höra att ”nu är det väl bra”, ”tre!! Ja, det måste verkligen vara fullt upp” ( detta sägs i negativ ton, med pustande) medan jag svarar att jag älskar det. Upplever i min omgivning att många tycker det är SÅ jobbigt och bökigt med barn. De längtar tills de växer upp. Jag vill INTE att de ska växa upp, haha! 🙂 skämt åsido, men de kunde få vara små längre. Tiden går så snabbt. Och vad är det alla vill skynda till? Pensionen? Jag njuter här & nu, mitt i småbarnsåren, med stundvis harmoni & stundvis kaos. För mig är familj allt… Jag hade gärna utökat vår barnaskara med 1-2 barn till ( om man hade den lyckan i livet, finns så många som kämpar för ett barn! Tänker på er ofta). Men vi får se vad livet ger oss. Men alltså, omgivningen skulle bli chockade tror jag… alla tänker att vi är klara. Har t.o.m fått ”nu får du ta och sterilisera dig” som kommentar av en släkting. INTE ok!
Jag har två flickor på 6 år och 2,5 år och känner mig helt klar och nöjd. Jag personligen har inte kapacitet för fler och kan känna mig otillräcklig trots att jag ”bara” har två stycken.
Jag förstår att du tröttnar på frågorna ibland. Det är så märkligt att mänskor ska ha så mycket bestyr i om andra har noll, ett eller mer än tre barn. Det enda som verkar vara okej är två eller tre barn. Vi människor är ju olika på så många sätt, varför skulle vi då inte vara olika när det gäller hur många barn man vill ha. Jag har själv nio barn och jag har den stora lyckan vara gift med en man som också har velat ha en stor familj. Vi har alltid levt oskyddat och låtit barnen komma i den takt de har kommit. Ibland kan jag tycka att det är ledsamt att inte flera vågar leva på det här sättet. Många är så bundna av samhällets normer och vågar inte avvika trots att hjärtat kanske vill något annat. Självklart funkar det inte för alla med en stor familj men jag tror att många skulle älska att ha flera barn om inte samhället skulle vara så negativt till många barn.
Jag vet inte om jag nånsin kommer att känna mig klar men nu när jag börjar bli lite äldre så har jag försökt börja acceptera tanken på att jag har fått de barn jag ska få. Jag har också börjat bli mera rädd för komplikationer eller att få ett handikappat eller sjukt barn. Så samtidigt som jag önskar ett barn till och fortsätter att leva oskyddat så har jag för första gången börjat acceptera tanken på att inte få flera. Jag förstår att jag låter väldigt otacksam för såna som kämpar för att få barn men det är så här jag har känt. Jag är tacksam att jag nu kan känna att det är okej att inte få flera även om jag önskar mig det.
Jag har 3st. Varva yngsta är 11mån. Jag skulle kunna skaffa fler.. men sambon vill inte ha fler. Och jag orkar inte flera barn själv. Jag behöver hans stöd. Att det är vår grej som vi gör tillsammans i så fall, skaffar många barn! Jag känner på ett sätt att jag vill gå vidare. Jag vill inte längre ha en bebis, som håller mig vaken på natten, som ska sövas på dagen, som ska bli bärd. Som jag måste rätta mitt liv väldigt mycket efter. Jag vill ha äldre barn och mer frihet! Jag vill resa med mina äldre barn. MEN jag känner ändå en sorg över tanken på att aldrig mer ha en bebis eller att aldrig få flera barn! Jag tror det är modersinstinkten som gör att jag känner en sorg! Är väldigt nöjd med mitt liv som hemma mamma i alla fall!
Jag har två barn och känner mig helt klar. Har fått frågan många gånger om jag inte vill ha en son. Men jag har två fantastiska döttrar och svarar alltid att jag inte vill ha fler barn ?
Visst är det märkligt att människor ska lägga sig i hur många barn man skaffar ?
Vi har 6 barn och vill ha fler. Vi får se när vi är klara… Men känns som dig där, tror inte jag kommer känna mig mentalt klar nånsin.
Har nummer fyra på jäsning nu efter en paus på över fem år. Tror inte att jag heller kommer att känna mig klar, men tror ändå att det här blir familjens minsting. Jag är väldigt familjeorienterad och har alltid önskat mig 4-5 barn så för mig känns det inte konstigt alls.
Jag har en son som är 12 år och jag har de senaste åren fått frågan om jag inte ska ha fler, när kommer nästa m.m. Men nu är det så att jag inte kan bli gravid så jag blir så sjukt ledsen när folk frågar mig 🙁
Jag är i samma situation, en son på 6-år men kan inte få fler. Blir också sårad när folk frågar eller kommenterar ”ni har ju bara ett barn” som att han och vi inte räknas.
Malin- Ja det går ju åt alla håll och kanter, att folk inte tänker sig för ibland. <3
Jag fick mitt första i Februari, men känner redan att jag vill ha en till 😮 Folk förväntar sig mer om att det kommer dröja länge, och att nästa kommer vara en sladdis eftersom att jag bara är 21, men jag vill också ha många bra. Älskar verkligen att läsa din blogg!! Du inspirerar verkligen och ni verkar vara en fantastisk familj <3
Jag har fått 4 barn vill ha fler men livmodern orkade inte o fick ta bort den tyvärr
Jag har 4 barn. Kan tänka mig 1-2 (gärna tvillingpar) till men kroppen mäktar inte riktigt och de senaste förlossningarna + läkningen var hemska. Samt att de 4 vi redan har inte känner att de får den tid de behöver. ett barn har diagnoser som gör bla läxläsningen svår och tidskrävande. Av de anledningarna känner vi oss ”klar” (även om jag skulle VILJA ha fler). Jag siktar på barnbarn tids nog ist ??
Alltså du är en sån grym mamma!, själv har jag 4barn(6, snart 5&3år, plus en på 2månader), jag vill egentligen ha 7barn medans sambon har sagt 5, så åtminstone en till blir de här, sen kan man ju alltid hoppas på att sambon ändrar sig om några år och vill ha fler efter. ??
Förstår dig precis!
Jag har 4 barn och precis som med dig så får man ofta kommentarer. Det känns som om de stämplar en som ”koko” när man har fler en 2-3 barn. Alla vill leva olika liv, men har fullt upp med att kommentera andras. Man blir så irriterad! Jag känner mig heller inte färdig…hade gärna skaffat ett barn till…det känns som att det är mitt liv…..att familjelivet är mitt liv….mitt kall ??
Vi har för tillfället 2 barn, men min önskan är minst 2 till. Min sambo fastnar vid att vi inte har plats för alla, men jag skulle gärna ha så många barn som vi räcker till för. Älskar mina barn, att vara gravid och att föda barn!
Jag har 5 barn mellan 5 och 27 år och vore jag yngre skulle jag gärna ha fler. Jag älskar att vara gravid <3
Vi har fem barn och en ängel och nu är jag gravid med nr 7. Men sen är det stopp för oss har vi bestämt nu. Men jag kommer nog heller aldrig känna mig färdig.
Jag fick min första vid 37 och min andra vid 38. Är nu 41 och känner mig inte redo för fler just nu och därmed blir det av naturen bara två för oss. Om jag träffat min man när jag var 20 så kan jag tänka mig att vi skaffat två runt 25 och ytterligare två vid 35 för det är ju det häftigaste vi någonsin upplevt :-)) Men det är så individuellt hur många barn man orkar med. T ex så finns det ju många exempel på familjer där man inte klarar av att ta hand om ett barn och så finns det då exempel som ni som galant klarar av 8 barn.
Jag har 2 barn och efter separationen trodde jag att jag var klar men nu har jag träffat en ny och längtar efter en till.
Jag har två, varav den första blev till med Ivf. Min minsta är nu 9månader och jag är gravidmed bebis nr.3. Har fått höra så hemska komentarer bland annat om hur dum i huvet jag är som går med på att ha tre små barn samtidigt och att jag borde skämmas för att jag är gravid. Men i samtal med mina föräldrar igår så nämnde jag DIG!.. sa högt och tydligt ”HON är min idol och förebild!”
Du är verkligen grym!!
E- Åh fina du! <3 Tack snälla och stort GRATTIS!!!
Förstår inte varför folk ska bry sig.
Jag fick frågan idag om inte jag var sugen på en trea…va den personen inte vet är att vi försökt i 13 månader. Det gör ont att få den frågan ?
Förstår inte varför folk ska bry sig.
Jag fick frågan idag om inte jag var sugen på en trea…va den personen inte vet är att vi försökt i 13 månader. Det gör ont att få den frågan ?
Jag har 2 barn. Charlie född januari 2013 och Lilly född november 2015. Jag skulle vilja ha ett barn till. ?
Jag har tre barn tätt och får alltid samma fråga. Jag har heller inte den där känslan av att vara klar. Det kanske blir en sladdis så småningom. Om maken vill. För han är rätt klar. Det var han redan efter nr 2 men så blev jag oväntat gravid med 3an och det har vi aldrig ångrat. Men samtidigt uppskattar jag friheten det ger att yngsta nu är 3,5 och att vi tex kan göra saker hela familjen som vi gillar. Slalom, nöjesparker, vandra, ja allt möjligt som helt enkelt är otroligt mysigt men mycket lättare utan vagn och blöjbarn. Men jag blir både ledsen och trött på alla kommentarer. Jag kan ju bara föreställa mig hur det ska vara för er.
Jag drömmer om tre barn, fast fyra hade inte vari fel heller ♥ Hoppas få välkomna en bebis nästa år, vill så gärna ha en liten egen plutt ♥
Så himla härligt att höra dina ord, stor eloge till dig som orkar vara en sån fantastisk närvarande mamma.
Jag har två barn, vill gärna ha ett tredje. Dock vill jag vänta kanske 4-5 år då min minsta (15 mån) är helt vild och galen sen födseln. Han tar mkt av min tid och energi ? Vill dock gärna och ser mig själv få ett till barn. Min sambo tycker lika ?
Kram till dig!
Jag känner helt som du! Skulle lätt kunna tänka mig en meeeegastor familj, men vi har tyvärr inte kanske alla förutsättningar för det. Men minst 4 st vill vi ha om vi kan ?
Det är så tråkigt att folk ska lägga sig i och tycka saker om hur andra väljer sitt liv.. vissa vill ha många barn och vissa vill inte ha några barn alls och alltid ska det tyckas om såna saker.. kan man inte fokusera på sig själv och sitt eget liv så hade alla mått så mycket bättre! alla beslut som du/ni tar är HELT rätt för just er <3
Härligt med många barn!
Kan Andres tänka sig ett till barn?
Vilket inslag. Vilken igenkännelse. Skarrande. Jag har nyligen fått mitt fjärde barn, en frisk och temperamentsfull gosse. Min högra hjärnhalva förstår att detta måste vara mitt sista barn. Vi ryms inte fler i huset, ekonomin måste gå ihop, alla barn har rätt till odelad uppmärksamhet osv. osv. Men min vänstra hjärnhalva kämpar emot, den håller på med världens tempertantrum. Gråter och skriker och känner att ingen egentligen förstår. Jag älskar mina barn, trivs att vara gravid och har inget emot att föda. Inom mig gnagar en känsla av att någon fattas. En till. Och en till. Har döpt dem färdigt redan, kläderna är nerpackade i en låda på vinden och i mitt hjärta väntar en tom hörna för var och en. De hörnorna kommer antagligen att förbli gapande och därför går jag omkring med en slöja av sorg för tillfället. En slöja för alla de barn som uteblev. Jag skickar dig kämpekramar och tackar dig för ditt mitt-i-prick inslag!
Jag är så imponerad att du har sån fin kontakt med dina barn och att det verkligen är ni mot världen! Ni verkar ha sån fin sammanhållning och du sån ork!
Själv har jag 2 barn som är 2,5 & 1 år, båda är prematurer och för mig (oss) har det varit oerhört tufft! För att inte tala om 1 åringen som är ett ”plusbarn/HNB” som kräver stort uppmärksamhet och skrikit sen hon kom ut. Jag är förskollärare men det är verkligen skillnad på ens egna barn och de man har hand om på förskolan!
Jag är klar med barn, på ett sätt vill jag ha en till men jag vill inte uppleva att föda prematurt igen då sista blev ett urakut kejsarsnitt och ledde till delvis förlossningsdepression som jag tagit mig igenom med hjälp av nära och kära.
Det är fint med en stor familj och wow vilken framtid ni har framför er!
Tycker det är så häftigt när du ”vågar” åka till simhallen/gropens lekplats när jag själv nästan alltid tar med min mamma dit för att få hjälp när mina barn springer åt två olika håll.
Underbart att följa dig och dina fina barn. Själv har jag 4 barn och jag känner mig helt färdig, har även bonus barn så jag är så nöjd. Så därför steriliserade jag mig nu i somras för att jag just är klar. Blev lite frågande när du skrev mängden barn NORMALT vad är de undrar jag? För mig är alla antal normala och hur många man väljer är bara upp till var och en.kram och trevlig helg till er ?
Har fyra barn och skulle så gärna ha en till. Men får redan massa åsikter om min stora familj och kommentaren ”nu är du väl ändå nöjd” är galet vanlig. Jag är nöjd med mina barn. Men jag längtar ändå efter att få uppleva allt en gång till. Har dock två prematura barn och är lite rädd också.
Jag väntar mitt första barn i december men tror att jag vill ha mer efter det! Vill iaf att mitt barn får minst ett syskon.
Så himla rätt Satu- ingen absolut ingen har något med de att göra – vill du och Andres ha 1,2,5…….barn till då är de ju upp till er ?. Eran familj verkar så himla mysig och är de någon som skulle klara flera barn så är de nog just ni ?. Jag har själv tre barn och hade de varit upp till.mig så hade de garanterat blivit minst ett barn till( jag orkade inte ”bråka/kämpa/tjata om de). Jag älskar barn och även jag kan känna en ”sorg” över att de inte fick bli flera- dock är jag precis.som du – evigt tacksamt över barnen jag har?. Nej människor.måste lära sig sin gräns och de är nog att inte fråga när någon tänker skaffa barn eller inte ( finns dom som inte kan få), sen att helle1r inte fråga om de1 inte rä1cker nu eller när nästa kommer för de har dom inget med att göra. Önskar dig och familjen en riktigt härlig helg. Krama om dina diamanter ????????
Ja du, det där förstår jag inte och kommer aldrig att göra heller, hur andra kan vara så galet dömande. Vem ger dom rätten att ha rätt och bara dom. Om dom bara vill ha 1, 2 eller max 3 barn så är det helt okey. Jag struntar i vilket. Vill man ha fler, vill man ha 10-12-14-18 ja, det är väl helt okey det med. Ska vi gå tillbaks i tiden så var det mer vanligt med många barn, minst 6 och uppåt. Inga konstigheter överhuvudtaget. Världen har blivit sjuk. Folk har blivit galna. Mitt rätta är det enda rätta och nåde om någon säger eller tycker annat, då är dom helt galna. NÄÄ, mitt rätt är mitt rätt och ditt rätt är ditt rätt så kan vi alla vara överens att det finns fler rätt än ett. Kan vi sluta vara så dömande mot varandra, kan vi sluta vara elaka mot varandra, kan vi vara lite mer toleranta mot varandra, kan vi vara lite trevligare mot varandra?
Jag hoppas för din skull att A vill ha fler barn. Känner du så mycket och ni ändå har 8, så vad gör 9,10.11 st? Det är ju mer kärlek. Vad är fel?
Jag har själv 4 och nu är det för sent för fler och just bäbisåldern nyfödd-12 månader, den kommer jag alltid sakna. Den är speciell.
Jag har tre och hade jag haft hus hade jag lätt kunnat tänka mig ha 3 till ?
Men att bo här vi vill o samtidigt prioritera att barnen är hemma från föris gör så att man accepterar ”bara” tre ❤ jag tror jag är en som aldrig hade nöjt mig utan hela tiden velat ha fler o fler
Hej Satu,
Tror jag förstâr dig precis. Vi har tre barn tillsammans (min man har tvâ sedan tidigare) och jag längtar efter ett fjärde av hela mitt hjärta. Men mannen säger stopp, fem räcker för honom, vilket jag kan förstâ. Men jag kommer nog alltid att längta efter en till och kanske ännu en.
Kram,
Malin
Har än så länge bara 1 dotter på 7, snart 8 månader. Vill och ska bli fler 🙂 men känner så igen mig i det du skriver, folk börja direkt när lillan ploppat ut ”när kommer nästa då?” Eller ”dags att börja med nästa” osv osv. Man gör som man själv vill känner ja! 🙂
Vi väntar nr 3? På 4a år. Vi har sagt att detta är sista. Men nu börjar vi båda vela och säga att det kan ju komma en till. Jag har alltid drömt om en stor familj. Skulle kunna skriva en hel roman. Barn är livet (för oss) och en gåva vi är så tacksamma att få uppleva. Kram
Hej! Varför vill inte Andres ha fler?? Ni har ju ekonomi för det och det är ju du som tar det tyngsta ansvaret. Jag menar med städ, tvätt, mm. Det är nog inte så vanligt med en mamma som ensam har så mycket ansvar. Så jag tycker nog att han kan tänka en gång till. ??
Jag blir så arg när jag hör kommentarerna till dej…”morr”
Jag har 7 syskon, kommer ihåg att mamma blev så ledsen vid
nåt kalas, när jag var liten (jag är yngst), vi satt många och fikade,
då en släkting sa högt till mamma: ”Jag har tappat räkningen hur många barn ni
har, är det 6..7…eller 8?” Han visste helt klart hur många vi var, men skulle spela
rolig på nåt konstigt sätt…
Har skrivit det förr, men du är född att vara mamma!