Hej torsdag!
Bli inte oroliga nu, detta inlägg handlar om förlossningen på Vanessa, inget är alltså på G just nu med bebis, hon ligger fortfarande i min mage och övar på sina sköna karate-sparkar. 
Wiiieeee, jag har klarat av denna dag också (tror jag iaf!?), jag är alltså i vecka 34 + 3, dagen då Vanessa bestämde sig för att kika ut i världen med sina 2240 g och 47 cm.
På morgonen denna dag, 26 juni år 2009vände jag mig i sängen och kände hur det rann till. Mitt vatten gick.
Vi tog med oss Nicole till Huddinge där de konstaterades att det var mitt vatten och att jag skulle få stanna kvar. Nånstans där hann Andres åka och lämna Nicole till Mummu som hade vaknat. Jag grät och var jätte chockad, det var ju alldeles för tidigt. Värkarna tilltog och läkarna tog mig inte på allvar, dom sa att det är förvärkar och att det är jätte vanligt och gav mig 2 st alvedon (!?). När dom sen såg hur ont det gjorde bestämde dom sig för att ta en titt på mig, och då var jag öppen 8 cm och skulle snabbt till förlossningssalen. Jag hann bara komma till dörren när jag ville krysta, men det fick jag inte, utan fick lägga mig och med 2 krystvärkar kom hon.
Lilla Nicole följde med till sjukhuset
Jag i CTG…
Och en nyfödd liten Vanessa prinsessa
Det var den förlossnings berättelsen lite kort.
Hon var jätte liten (inte om man tänker på hur små twinsen var) men hon mådde bra och vi fick lämna sjukhuset efter 3 dagar.
Det är inte roligt att föda för tidigt och sen få stanna kvar på sjukhuset, speciellt inte när man har barn hemma som behöver dig också. Hellre att bebisen föds när det är ”dags” och så får man åka hem efter kollen, så som det var med Nicole. Hon föddes en fredagkväll och på lördag morgon åkte vi hem.
Kruxet med det här är, att man aldrig kan veta i förväg hur det kommer att gå. NÄR kommer hon? Går det snabbt denna gång? Långsamt? Tänk om man kunde veta allt detta i förväg…?
Jag tänkte ha en ”quiz” där ni får gissa när ni tror att lill-sessan kommer, sen får vi se vem som är närmast, hur låter det?
Kan bli lite kul 🙂
Jag har inte tagit nån bild på min mage idag, inte ännu, men det kanske kommer. 
Men nu är läget annorlunda, bebis stannar kvar i min mage och jag mår…. som om jag blivit överkörd av en plogbil.
Har åkt på nån förkylning som suger musten ur mig, men det är lungt, bara jag slipper föda i detta tillstånd bara 😉
Nu ska jag ta ett snabbt bad och få i mig något att äta.
I´ll be back.
