(Oj, jag varnar redan nu, denna inlägg blev längre än jag tänkt mig.)
Först och främst- V A R F Ö R i helsinki blir min text på inläggen så liten?! Vill bara klargöra att det inte är jag som har gjort det så, jag har mailat blogg.se om detta, samt varför det kommer in smygreklam med vissa ord- får bara se om man får något svar/hjälp från dem… 
Imorgon ska jag förresten till MVC på efterkontroll och be om preventivmedel också, men frågan är vad man ska använda sig av? Ska jag använda samma p-piller som jag haft för alltid, men som jag ändå blev gravid av?
Jag fattar ju själv att jag måste ha missat nån piller, kanske bara en sån sak att jag tagit en på kvällen istället för morgonen? Eller glömt en dag helt? Tidpunkten då Olivia blev till var väldigt hektisk, så det kan väl ha varit så att jag missat. Men nu i efterhand är jag överlycklig över det, för annars hade vi inte haft våran älskade, älskade lilla Snuttis.
Ord kan inte beskriva min kärlek till henne. Hon är så underbar, så perfekt. Jag älskar att ha en bebis i huset igen. LYCKA!
Men fler barn blir det inte (<—– just nu
) så därför undrar jag lite…. Nån spiral vill jag inte ha.
) så därför undrar jag lite…. Nån spiral vill jag inte ha.Fler alternativ?
Vad använder ni för p-medel och hur funkar det för er?
Ganska lustigt egentligen att dessa två rubriker hamnade i samma inlägg… Haha.
Idag tittade jag på Familjen Annorlunda, jag spelade in den för att tjejerna ville se den och då var det redan deras läggdags. Vanessa undrade hur många barn dom har, ungefär 10 svarade jag. ”Höh, och vi har bara 5 barn” svarar hon då. Japp, vi har ”bara” 5 barn… Just nu räcker det gott och väl.
Ända sen jag var liten har jag velat ha 8 (!) barn, det har alltid varit min dröm. Jag älskar barn över allt annat, dom är livet, tycker jag. Ord kan inte beskriva den kärlek man känner för sina barn, den är helt ovärdelig. Jag lever för mina barn, dom är verkligen mitt allt. Dom är min mening med livet.
När jag var liten så hade jag en massa ”låtsas syskon” som jag hade namn på, om nån frågade om mina syskon så svarade jag att jag hade typ 13 syskon och babblade upp de påhittade namnen på dem. (<—älskar namn)
Dom måste ha trott att jag var lite kocko- eller att mina föräldrar var det, haha…
När mina syskon fick sina barn, först fick min bror Emma, och sen ca. 5 månader efter fick min syster Felicia så var jag i himlen. Jag ”lånade” alltid dom och hittade på en massa saker, badade, gick till parken, shoppade till dom. Dom var och är fortfarande som mina egna barn. Vi har speciella band med varandra. Och det är underbart att se deras speciella band till mina barn. Men hursom helst- 8 barn var min dröm.
Familjerna i Familjen Annorlunda har många barn och jag gillar att titta på programmet. Se hur storfamiljerna har det. Folk tycker att vi är en storfamilj, och visst, i dagens samhälle då de flesta har 1-3 barn är vi nog en storfamilj. Vi drar mycket uppmärksamhet, men främst för att våra barn är så tätt, antar jag?
Men nu menar jag storfamiljer, dom här som har 10 barn. Dom gör ett stort jobb! T om jag är helt slut och tålamodet testat till max (oftast) varje dag, tänk då dem med dubbelt så många barn. Wow. Andra tycker att dom är galna- Jag beundrar dom. Bara man har tid och kärlek att ge sina barn- go for it.
Jag stannar här vid 5 barn nu. Just nu känns det bra så, alla våra 5 är fortfarande så små, dom behöver mig som mest nu, och ibland är jag helt slut. Det är verkligen jätte mysigt med många små, men jag skulle ljuga om jag sa att det var en dans på rosor, för det är det inte. Jag älskar dom över allt annat, men ibland driver dom mig till vansinne. Ibland skulle jag bara vilja rymma hemifrån. Om så bara för ett litet tag.
Folk har en massa förutfattade meningar om dem som väljer att ha många barn, tänk själv-
Om Du skulle se mig komma där med våra 5 småttingar, vad skulle du tänka då?
Älskade Lilla Snuttis 
P.S Imorgon ska min Mamma opereras för sin rygg, LYCKA TILL MAMMA! Jag/Vi Älskar Dig, allt kommer att gå bra.
”Is Pis Pos.”
