Så blev det en tripp till förlossningen idag ändå.
Jag har haft tryck neråt i 3 dagar och massor av ökade sammandragningar- så jag blev ju orolig, speciellt med tanke på mina tidigare graviditeter! Min största rädsla här var ju att jag skulle börja öppna mig för skulle lille Tuss födas nu skulle han inte ha en chans. 
Hemska hemska tanke. Jag är bara i vecka 22 + 4 idag ju.
Hemska hemska tanke. Jag är bara i vecka 22 + 4 idag ju.Jag hade sammandragningar tidigt vid mina tidigare graviditeter, men jag kan inte minnas detta tryck neråt?
Men det kan ju också vara att detta är mitt 6:e barn…..? Man vet ju inte förrän man kollat upp det.
Jag ringde till förlossningen och dom bad mig komma in. Andres och barnen lämnade av mig där ooch åkte vidare till Abuelo & Abuela (=farfar & farmor på spanska).
Ni som åkt in på förlossningen på Huddinge kommer kanske ihåg den här evighetslånga gången….?
Passade på att väga mig också medans jag ändå bara satt och väntade 😉
Min startvikt låg på 48.5 kg.
När alla undersökningar var klara så blev domen såhär:
– Jag har ca. 2 cm kvar av min livmodertapp (vid senaste besöket var den 4.5 cm) så den har förkortats och hon fick in ett finger, men det sas vara vanligt när man är omföderska…(?) Men jag har inte börjat öppna mig och ingen bebis är på väg ut just nu. (Thank God!!!)
Läkaren kom in igen och sa att jag måste långtidssjukskrivas, hur det nu ska gå till när man är mammaledig och har en 1-åring att ta hand om? Men tydligen skulle han begära det och jag skulle ringa till min barnmorska imorgon, jag blir sjukskriven och får då ta hjälp med att ta hand om Olivia. För jag måste vila. Inte lyfta och inte anstränga mig, inte ens sitta långa stunder, utan just bara ligga. Han tänkte om han inte skulle lägga in mig på sjukhuset ett tag men det tackade jag artigt nej till.
Direkt när jag ställde mig upp så kom sammandragningarna igen och då påpekade han om sjukskrivningen igen.
Andres kom och hämtade mig till Abuelo & Abuela igen där Oscar gjorde mat åt oss.
Barnen stannade där medans han hämtade mig och det hade gått bra att lämna dom där själva.
Danilo och Jonathan träffade vi på på gården, dom var då precis på väg till näraffären för att handla grejer till maten. Dom kom tillbaka sen med russin och godis som dom fick efter maten.
Dom hade blivit riktigt bortskämda av sin farbror Oscar 🙂
Olivia hade haft det bara bra, hon märkte knappt att vi hade kommit. Hon satt och pillade på datorn med sin Abuelo, vilket hon inte får göra hemma. Hon diggade till musiken som spelades 🙂
Danilo fick låna min mobil en stund och jag hittade typ 23 sånna här bilder på honom.
Nu ligger alla barnen nerbäddade sen en timme tillbaka men jag har fått gå in till tjejerna några gånger, så dom lär väl somna först snart….
Usch vilket dåligt samvete jag har nu. Dom bråkade med mig en massa, testade, gnällde varpå jag stressar upp mig och får en massa sammandragningar och säger att om dom fortsätter att bråka med mig så får jag ont och får åka in till sjukhuset igen!
VARFÖR sa jag så för?!!!
Jag förbannar mig själv för det gjorde ju saken inte bättre alls. bara värre. Då började dom gråta en i ena rummet och andra i andra rummet. Dom vill inte att jag ska gå, dom vill inte att bebisen ska dö och jag får inte lämna dom och dom vill bara stanna med mig osv. Mammahjärtat värker.
Fy vilket hemskt mamma jag är. På riktigt. Varför ska jag säga så till mina egna barn, när allt dom vill ha är min närhet? Och så hotar jag med att åka ifrån. Vilken supermamma va.
Sen dess har jag legat där inne och lugnat dom, pratat och pratat och förklarat.
I hate my self right now.
Nu ska jag hämta lite fil med banan i och lägga mig på soffan och titta på film med Andres.
Ville bara ge ett livstecken från mig så att ni inte blir oroliga.
Ni som följer mig på Instagram har fått lite sneakpeaks under dagen, så ni har väl vart uppdaterade? 🙂
Ni som vill följa mig där: mybabydolls heter jag.
