Jag sitter här uppe vid datorn en stund, tills alla barn har somnat. Det är ingen idé att jag försöker somna samtidigt, för det är alltid någon som väcker mig. Jag väntar tills alla sover, sen går jag ner jag också. Jag behöver verkligen lite vila efter nattens vaken maraton. Om det inte är barnen som håller en vaken, så är det något annat som stör. Jag mår iaf bättre idag, har lite ont i magen kvar, men jag klarar mig
Har passat på tvätta 2 maskiner tvätt redan och nu håller jag på och diskar en tom diskmaskin (diskrengöring) eftersom glasen vägrar bli rena efter en tvätt! Sen är det alltid ett och annat att plocka undan när man har busiga barn, leksaker där och leksaker där, man hittar saker lite överallt.
Andres är så duktig att han är och tränar, fast det är hans födelsedag.
Ikväll blir det en liten kalas för Andres. Han totalvägrade något slags firande och ville inte ha gäster alls, men jag tänkte ändå att det är roligt att han får sin familj hit (och min såklart!) och bjuda dem på lite tårta och bullar. Fast man bara bjuder familjen så är det fullt hus, vi har stora familjer båda två. Kul att se dem alla under samma tak under en kväll.
Vi har redan gett Andres sina presenter, och Nicole och Bessa köpte ett 3-pack kinderägg till honom, som dom nog vill att han ska dela med sig av… Hihi… Nicole har sjungit ”Ja må han leva” hela dagen idag, och vill hela tiden se tårtorna som vi gjorde igårkväll. Hon väntar otåligt på att gästerna ska komma. Hon pratar hela tiden om att Faster Ela ska komma, och igår fick hon ett mindre utbrott i bilen för att hon ville åka hem till henne, och vi bara skulle till affären. Hmm…
I måndags fick vi- eller inte jag, men alla barnen fick ett inbjudningskort till Milos 3-årskalas.
Va kul att ”vi” blev bjudna! Tack, Kicki!
Juste- nu är det färdig skriket här hemma. (Hoppas jag) Nu har vi åter igen tagit fram ”Pekka-poika” stolen. Eller tidigare var det en matta, men nu är det den rosa fåtöljen som dom ska sitta på när dem gjort dumheter, inte lyssnat eller bara skrikit för skojs skull. ”Pekka-poika” namnet har min syster hitatt på när hennes dotter Felicia var liten och gjorde något dumt, då berättade Karo om en pojke som hette Pekka, som gjorde dumheter. Så alltid när någon gjorde som man inte fick göra, var man en ”pekka-pojke” (Pekka poika på finska)
Det har varit alldeles för mycket skrik och gap här hemma, även från min och Andres sida fast vi försöker att vara lugna, men ibland har dom gått på nerverna, och då har vi också höjt rösten, och då lär dom sig inte heller ju.
BARN GÖR SOM VI GÖR, INTE SOM VI SÄGER.
Så nu är det slut med det. När det blir jobbigt så ska vi ta dem i handen lungt och sätta dom på stolen, och så får dom sitta där och skrika tills dem har lugnat ner sig. Och då får dom inte gå därifrån förran de är snälla och har sagt förlåt. Tidigare har jag alltis sagt: ”Om du inte är snäll får du gå och lägga dig!” och det har inte alls vart så bra, eftersom när det väl är läggdags så tror hon att hon har gjort något fel, och stackarn säger ”Mamma, jag är snäll!” och då har det vart ett jäkla liv att få henne att sova. Så det måste man ta bort helt.
Hur tror ni att det kommer att funka med ”Pekka pojke” stolen?
Än så länge har vi inte behövt inviga den…
Efter vilan ska vi på napp-jakt. Danilo & Jonathans ”Non-spil” nappar till flaskorna har blivit hål på (misstänker att en viss Vanessa Gonzalez har varit och smakat på dem lite, fast hon får kväljningar varje gång…) Så nya nappar till flaskorna behövs. Nu när dem dricker kommer all mjölk ut så fort att dem inte kan svälja och allting bara rinner.
Kanske borde passa på att leta efter nån slags leksaksbåge till baby-sittern?? Vet ni vart man kan hitta sånna??
Har inte hittat nånstans!
P.S Jag har träningsvärk i magen efter att ha testat Andres nya träningsboll! *phew!*