Olivia har blivit så stor… hon är ingen bebis längre, hon är en liten flicka. Fast hon kommer ju alltid att vara min lilla bebis. Likaså alla syskonen, oavsett ålder 🙂 ♥
Hon tar efter sina syskon och vill vara större än vad hon är ibland. Hon pratar en massa och vet precis hur hon ska charma alla. Tar jag fram kameran så ger hon sitt leende och säger :”Shiiiis!” (= cheeeze) precis som hon sett sina syskon göra.
Allting är ”Titta dääää!” och så ska hon peka. Säger man till henne på skarpen så kan hon slänga sig raklång på golvet eller så hånskrattar hon åt en.
Som imorse satt hon på golvet i badrummet och rev sönder toapapper. (<—- en jätte rolig grej hon gör varje dag om jag glömt stänga dörren) Och jag säger: ”Olivia! Vad gör du?”
HA-HA-HA! säger hon och asgarvar.
Jaah, ni ser ju hennes min…
Olivia är fortfarande en riktig pappas tjej.
Hon ska klättra upp vid fönstret och står där och ropar ”Pap-paaaaa!” ♥
När vi ropar på henne ”Oliiiiiviaaa” så ska hon upprepa sitt namn och säger ”Liiiiaaaaah”.
Kanske ännu ett nytt smeknamn är född? Jag tycker att det låter gulligt. Liah.
Ni har undrat om hon alltid får vara med och leka med sina syskon eftersom de verkar så snälla mot henne?
Nope, nej, no no.
Dom bär ut henne från rummet om och om igen och ropar ”Mammmmmaaaaaaa Olivia bara förstör!”.
Och knasungen knallar bara rakt in igen och snor nån leksak de leker med. Eller så stor hon utanför dörren och baknar på dörren och vill komma in. Det är inte lätt att vara liten.
Men snälla är alla med henne. Dom vet att hon är liten och visar respekt. Dom vill leka med henne också och ibland bråkar dom om vem som lekte med henne först. Men Olivia kan inte ”leka” ännu. Hon bara är. Passar det inte henne så går hon. Hon är mest lite här och där. Hon vill gärna stanna kvar på dagis med sina syskon, hon har inte bråttom hem inte.
P.S Nu har jag mailat blogg.se och fått svar också. Så jag har bytt min teckensnitt som hon trodde var problemet. har det hjälpt?? Är texten bra igen?
Let me know!