Alltså mina tankar är helt någon annanstans just nu.
Jag tänker hela tiden på min lille grabb som ligger där på sjukhuset och väntar på sin operation.
Jonathan ska ju operera halsmandlar och polyper. Och själva sövningen får jag ont i magen av. Försöker tänka på annat. Jag är glad att Andres följde med honom. Jag vet inte hur jag skulle ha tagit det, att se sitt barn sövas… man är så maktlös.
Andres är så bra. Världens bästa pappa.
Jag saknar dom redan.
Det här kommer att gå bra, visst? När han vaknar så ska han bara bli bättre och bättre.
Han var så glad när han åkte hemifrån. Men också lite nervös tror jag. Han sa om och om igen att han kommer att sakna mig och Kejin.
Igår kväll var han och tvillingbrorsan Danilo så gulliga när dem pratade.
Jag försökte dölja att jag höll på att pissa på mig av skratt, så himla söta med sin diskussion. Danilo var ju lite orolig över vem han skulle leka med på dagis nu när Jonathan skulle vara borta, han var rädd att han skulle få leka ensam och inte ha några kompisar. (dem leker bara med varandra på dagis) – Så Jonathan berättade hur han skulle bete sig på dagis:
”Danilo, du måste vara duktig- om du vill ha en cykel på gården så går du och berättar det för fröken! Om någon biter dig så berättar du för fröken, men först ska du sparka han i benet!” (ehh??) ”Och när det är samling så ska du sjunga saaamma sång som alla andra, okej!? Och du kan leka med Max! Eller nån av tjejerna. Och frukosten ska du äta upp, allting!”
Jag lovar jag höll på att dö. Och dom var helt allvarliga och gestikulerade med händerna. Det är bra att brorsan håller koll. 😉 Han kände sig nog lite beskyddande där med sina goda (?) råd.
Danilo nickade och höll med. Och så skulle han också kontra: ”Och du ska inte gnälla sen på sjukhuset, och titta inte på pappa när du ska sova!”
Jag har fått bilder från Andres.
Jonathan har fått lite lugnande så att han ska bli sömnig, men det verkade tydligen inte funka så värst bra för han pratade som en papegoja x 100! Fast det är så han är, han kämpar med tröttheten, snackar som bara dem och bom säger det bara så sover han som en stock helt plötsligt. Från 100 till 0 går han.
Min rakas. <3
Nu ringde han mig precis och sa att han har ont i handen där nålen sitter. Andres sa att strax är det hans tur.
Jag vill bara att det ska vara över och att han har vaknat och piggnat till.
Vi lovade honom en present som han ska få imorgon när han kommer hem, det ska vi åka och handla när jag hämtat hem resten av gänget.
Söt jag är
Meh lille gosse <3 .hoppas o tror allt kommer gå bra. Ja de är hemskt att se dom sövas.Första gången var när min största var 2.5 år och en röroperation.Andra var treans pungbråck.Tredje o fjärde var femmans rörop med första insättning o sen uttagning.
Krya på honom.Kram Monica
Det kommer att gå bra – men jag vet hur det känns i mammahjärtat ♥♥ snart är ni tillsammans igen!
Jag är säker på att allt gått fint! Men vilket underbart samtal mellan grabbarna!!! Förstår att det var svårt att hålla sig för skratt!! 🙂
Min Linn opererade bort halsmandlarna när hon var ca 3 år, innan snarkade hon som en karl, dreglade, hade svårt att svälja och hade grötigt tal. Nu sover hon tyst och stilla och är nästan aldrig sjuk. Hon var nog hemma en vecka från dagis, mådde jättebra och klättrade på väggarna här hemma så i samråd med sjukhuset fick hon gå tillbaka till dagis tidigare än det var tänkt!
Kram!
Haha…
förstår att du e orolig…de hade jag oxå varit=(
<3<3<3
Hur gick/går det för Jonathan?
Har halkat in på din blogg o kollar varje dag nu..Du skriver så himla bra ..o grattis till alla dina goa barn. Vilka goingar…..du skall se det går hur bra som helst med op av mandlarna. Han är snart hemma igen o få äta glass i stora lass, Åtmindstonde fick dom det förr ( i forntiden ) Ha det gött hela härliga familjen…<3
Lilla vännen då ❤️ kommer gå bra 🙂
Visst e de jobbigt när de ska sövas 🙁 här har jag varit med när några av barnen blivit sövd, närmare 5 gånger :/ och man vänjer sig aldrig 🙁 men tror han fixa de galant 🙂 hoppas han slipper besvären sen 🙂 massa kramar till er ❤️
Det kommer att gå jättebra! Men förstår din känsla.. Lite finsk sisu med det där så kommer det gå super;)
Kan inte ens föreställa mig hur du känner
Detta kommer att gå fint!
Jag förstår om du är orolig, men det kommer gå hur bra som helst!
Och vilken tur att de har varandra pojkarna, så de kan få berättat för sig hur de ska bete sig när de ska vara själva 😉 Supergulligt!
Kram
Att se ens barn sövas är hemskt. Men jag klarade inte av att släppa kontrollen med lilleman nu sist så det var jag som följde med. Var också ett ganska enkelt ingrepp, men det gör ont i mammahjärtat ändå! När Alicia skulle sövas var det dock inte sövningen jag var nojjig över eftersom dom skulle in i hennes hjärta. Där hann jag inte tänka på riskerna med sövning alls.
Hoppas det går bra och att han repar sig fort <3
Mummus älskling, alltin kommer att gå bra.
Åh lille Jonathan, han kommer fixa detta galant! ♥