Jag är helt virrig om dagarna och vad jag har postat och vad jag inte har postat. Jag la upp på instagram men inte här, det faktum att min lilla stjärna fyllt 9 månader.
Det låter så klyschigt och jag veeet att jag säger detta jämt, men det går för fort nu. Jag vill bara stanna tiden och ha henne som min bebis för alltid.
Om 3 månader fyller hon sitt första år, och det är ju helt galet.
Hon kryper runt för fullt och upptäcker lite här och där. Helst kryper hon till badrummet och leker med toapapper…. Eller så hör hon syskonen i Celinas rum och på ett ögonblick så sitter hon där också. En i gänget.
Hon har lärt sig lite nya ord, hon har också börjat säga ”äiti!” vilket betyder mamma på finska. Jag kallar mig själv aldrig för äiti, jag säger alltid mamma, men äiti har dom större fått från förskolan när de var mindre och sen dess har jag hetat så för dem ibland. När Isabelle blir ledsen så säger hon ”äitiiii.” Gulle!
Hon är fortfarande världens gosigaste bebis, hon kramas hår och länge. Inga tänder har hon heller och jag tänker inte skriva att det kommer nog närsomhelst för det har jag trott i 5 månader nu, haha 😀
Hon äter gröt till frukost, en burk med mat till lunch, till middag äter hon av våran mat och på kvällen får hon gröt. Sen vaknar hon 2-3 gånger på natten för att ha antingen välling eller vatten, beroende hur hon åt sin gröt innan läggdags.
Jag häller i några droppar med rapsolja i hennes välling enligt BVC sköterskans råd.
När jag orkar ta fighten så ska hon sluta med nattvällingen, men då ska jag vara beredd på 3 dagars sömnlösa nätter. Vi får se när det blir helt enkelt.
Hon försöker ställa sig upp mot alla möbler, vilket gör att jag funderar mer på lära-g vagnen till henne. Hon älskar nämligen att få gå och tar varje tillfälle i akt. Sitter hon framför dig och får tag på dina fingrar så är det kört, då ställer hon sig upp och vill att du ska gå runt med henne, precis som hennes blivande Gudmor Felicia när hon var liten. 🙂
Mammas gos unge om du bara visste hur älskad du är.
