Jag älskar att hålla på med mina flickors hår.
Älskar att göra olika frisyrer & olika flätor och köpa diadem, toffsar och spännen att ha i.
Olivias hår har växt massor nu på bara nån månad och iförrgår kunde hon ha sin allra första hästsvans.
Hon har lockigt hår och ser ut som en troll om man inte sätter upp det.
Hon är jätte duktig med att låta mig fixa hennes hår. Oftast blir det en toffs på huvudet, ibland två eller ett spänne är också en favorit. Snart kan jag börja göra flätor på henne också
På tal om hår… mitt hår alltså. Hatar det! Det har blivit helt förstört.
Innan jag blev gravid så började jag tona det istället för att färga det blont. Bara för att låta håret vila och det är mer skonsamt med just toning. Under graviditeten fortsatte jag med toning, men det gick inte- färgen tog inte i mitt hår.
Jag gick tillbaka till färgning och brände sönder mitt hår. Jo det är sant- håret kändes som tugummi och gick av på flera ställen, så helt plötsligt har jag lite lugg nu! Inte frivilligt då utan det gick helt enkelt bara av.
(Trots att jag bara färgade utväxten så måste jag ha kommit åt mer än det.)
Så mitt hår ser jätte slitet och tunnt ut. Ibland önskar jag att jag hade modet att bara raka av mig skiten och börja om från början. Är faktiskt avis på mina familjemedlemmars hår som tydligen ärvt sitt hår från sin pappa och hans sida av familjen. Tjockt och växer som ogräs.
Vi får se vad jag kan/ska göra åt mitt hår…