My Baby Dolls

Hej!
Nu hinner jag skriva lite mera!
Jag njuter bara av att vara hemma. Känns som att jag varit borta en evighet…
Allt har gått riktigt riktigt bra. Nicole & Vanessa är inte ett dugg svartsjuka (iaf ännu), tvärtom, dem vill hela tiden titta på sina små bröder och pussa dem. Vanessa vill klappa, men hon är inte alltid så smidig med sina rörelser, så henne ska man akta sig för  Hon blir jätte glad när hon ser pojkarna, och börjar klappa sina händer och hoppa framåt med rumpan.
Nicole säger hela tiden ”Joonathan, Naniiilo” som om det är ett och samma namn.
Jätte gulliga!
Igår kom läkaren och gjorde undersökningar på pojkarna, och allt såg jätte bra ut! Ett steg närmare hem tänkte jag. Sen väntade vi på kvinnan som ska komma och göra hembesök hos oss. Det kändes som att vi väntade en evighet. Alla väskor var packade och vi bara väntade och väntade… Men sen kom hon och förklarade hur det går till med hemsjukvård. Hon ska komma hem till oss 3 gånger i veckan: Måndag, onsdag och fredag.
Så hon kommer första gången nu på fredag.
Sen fick vi med oss hem allt som vi behöver, och så skulle pojkarna bara mätas, och sen fick vi åka hem!!!!
JEEEHAAAA!!!!!!!!!!!!!
Kändes nästan som att jag behövde springa med dom, så att dom inte skulle ångra sig och ha oss kvar.
Jag lämnade min blogg adress där, så att dom kunde kika in, det blev dem glada för 🙂 Hoppas någon skriver en liten hälsning?
ÄNTLIGEN på väg HEM!

Nu skulle vi åka hem till Mummu & Puua för att hämta hem våra tjejer, och presentera deras nya små bröder för dem. Lite nervöst, men jag visste att dt skulle gå bra. Vi tutade när vi kom, så dom mötte oss på deras uteplats.
Dom blev jätte glada! Mummu & Puua hade aldrig heller sett dem, förutom bakom fönstret. Min Pappa vågade inte hålla dem, för han är rädd att dem går sönder. han sa att tjejerna kan gott ta hand om dem de första månaderna, sen när dem kan busa så ska han ta över…
FÖRSTA RIKTIGA TRÄFFEN MED SYSKONEN GONZALEZ

Min kära Mamma hade gjort en tårta åt oss (precis som hon lovat) Och den var JÄTTE god!
Jag åt säkert 3 tallrikar med tårta!

Nukke smakade också

När moster Karo fick höra att vi har kommit hem och är hos Mummu och Puua nu så fick hon bråttom från jobbet, och körde visst rally hem, för hon var framme på några minuter…
Hon tyckte plötsligt att hon inte hade tid att jobba.

Sen åkte vi hem! Andres hade städat hela lägenheten hela kvällen, så allt var tipp-topp när vi kom hem. Skönt att slippa tänka att man måste börja städa på en gång man kommer hem.

Pojkarna la vi på en rese säng i vardagsrummet, så att dom kan ligga där i lugn och ro, medans flickorna fortfarande kan se dem hela tiden. Sängen får nog stå där i några månader. Skönt att veta att dem ligger ”säkert”, att inte Nukke eller Bessa kan vara där och dra i dem eller något.
Man slipper vakta dem hela tiden…
 
Senare på dagen kom Abuelo & Abuela på besök också, och hade med sig kläder till ALLA 4 barnen! Jätte gulligt!
Abuelo med Danilo

Abuela med Jonathan

Såhär står Nukke och kikar på sina bröder hela tiden. Därför har vi ställt hennes egen soffa där bredvid sängen, så att hon kan ställa sig på den och kika på dem.

Micael kommer på kvällen och ser sina bröder för första gången. Han vågade inte hålla dem, för att dom är så små… ”Kanske till sommaren” sa han

Natti, Natti Danilo & Jonathan!
Första natten i egen säng. Sov så gott!
Puss på dej brorsan!

Så var vår första dag hemma.
Nicole var orolig, och trodde hela tiden att jag skulle iväg…. Stackars liten… Nu ska mamma aldrig lämna dig igen! Du ska se att jag kommer att vara med er hela tiden…