Då har man spenderat nästan hela natten på förlossningen då.
Fick kraftiga förvärkar från 23 till 02 inatt, samt blödningar- så det var bara att åka in och kolla läget.
Jag vill föda i Huddinge som jag gjort med alla barnen, men när jag ringde dit så sa dom att jag måste åka till Södersjukhuset, för om bebisen kommer nu och behöver neonatalvård så är det fullt i Huddinge just nu. That sucks.
Ringde Mummu som var hemma hos oss på två röda. I bilen sen avtog sammandragningarna… På förlossningen kopplades jag in i CTG som registrerade mina sammandragningar, dom gjorde dock inte ont, men det gick ganska högt till på kurvan.
En läkare kom för att undersöka mig och konstaterade att hon får in ett finger och att tappen är nu ca. 2-2 1/2 cm lång, alltså hälften av det som det var förra gången. Jag frågade efter en Bricanyl spruta, jag kommer ihåg att jag fick det med Vanessa ungefär i samma vecka (en vecka tidigare kanske) som ska stoppa värkarbetet, men dom sa att dom tänker inte stoppa det. Börjar det, så får hon komma, sa dom.
Ingen bebis var på G just NU dock, men hon ville att jag skulle stanna kvar och vila och avvakta för att se om något händer.
Så vi försökte få oss lite sömn, stackars Andres som nästan satt i sin stol och försökte sova med sin jacka som täcke, kallt som det var.
Lite över 7 på morgonen sa jag att det känns bra och att jag vill åka hem. Efter att dom hade diskuterat med läkarna så gav dom mig klartecken till det.
Så var det med det.
Nu är vi hemma, Andres och barnen har gjort pepparkakshus, jag och grabbarna har vilat och ätit god mat.
Det är födelsedagsfest hos Tiina ikväll som vi tänkt gå på, så der gäller att ta det lungt nu…
Jag hoppas att när det är dags på riktigt för lill-sessan att komma så får vi föda i Huddinge, dom känns bäst.
Och jävlar vilken panik ångest jag fick med värkarna! Det var inte kul alls, och jag tänkte att jag inte vill vara med på det här mera, varför utsätter man sig själv för sånt, helt frivilligt? Men jag vet också att när bebis väl är ute så har man glömt hur ont det gjorde. Allt annat försvunner. Men just nu, med tanke på dom där värkarna som kom var 5-8 minut i 3 timmars tid så ser jag inte fram emot förlossningen. Skulle helst vilja slippa vara med på förlossningen faktiskt, jag kan skippa det och bara vara med när hon precis kommit ut. Värkarbetet suger!
Håll tummar och tår att hon stannar lite längre i magen nu!
P.S TUSEN TACK för alla era fina kommentarer och jätte roligt att läsa om era gissningar, jag skriver in dom här sen så vi har koll 😉
XOXO