My Baby Dolls

Brev till Nicole ?

(Detta skulle ha gått upp igår)

Nicole.
Idag är det din födelsedag. Du fyller 12 år.


Du var den första jag föll handlöst för, som jag visste att jag skulle älska med allt jag är och allt jag har, långt innan jag ens hade sett dig. Nu har det gått 12 år sedan första gången jag äntligen fick träffa dig. Jag föreställde mig hur livet skulle bli när du kom, ändå var den känslan bortom allt jag hade kunnat föreställa mig när jag höll dig i min famn. Det fanns ingenting som kunde förbereda mig för för den djupa, starka och villkorslösa kärleken och bandet jag kände, förrän du kom.

Jag hade aldrig någonsin sett något så underbart och vackert som du.

Nu har det gått 12 år sedan du kom och förändrade mitt liv för alltid, DU Nicole, gjorde mig till mamma, den största och finaste gåvan livet någonsin gett mig. Jag är så stolt och otroligt tacksam över att just jag fick vara din och du min.


Väntan efter dig var lång. Vägen kändes mörkt, djup och hopplös. Jag slets mellan hopp och förtvivlan och tvivlade på om jag någonsin skulle få bli det som jag alltid trott att jag var ämnad att vara. En mamma.

Och så äntligen kom du och allt det där svåra var plötsligt ingenting.
Och plötsligt var det så självklart att det var just DU som skulle komma till mig. Att det var just dig jag skulle vänta på.
Du är värt allt. Att ha hjärtat utanför sin kropp fick en helt ny betydelse.
Du kommer inte att förstå Nicole, hur du kom att bli hela min värld, förändrade hela min värld och för alltid kommer att vara min värld.

När du var bebis kunde jag titta på dig i all evigheter. Hur du sov, dina små andetag, jag kunde inte sluta titta mig mätt på dig, så ny men ändå så bekant.


Vet du att jag fortfarande brukar se på när du sover så sött. Hur jag smeker din kind, precis på samma sätt som när du var liten. Hur jag viskar i ditt öra hur älskad och speciell du är. Våran grej när jag sjunger till dig.
Hur ont det gör i mammahjärtat när det hänt något orättvist, hur ont det gör i hela mig när någon sårar dig.
Hur mitt samvetet skär mig i tusen bitar när vi tjafsat om struntsaker under dagen.
Du kommer aldrig att förstå hur varje steg, varje min, varje blick du ger mig och när du berättar saker för mig, får mig att känna sån lycka över gåvan att just jag fick vara din mamma.


Jag ser på dig med stolthet, kärlek och lycka. Hur häpnadsväckande det känns att du tycks bli allt större för varje dag som går.

Ibland känner jag mig frustrerad inför den tuffaste jobbet någonsin- att vara mamma.
Hur hopplös jag känner mig, hur jag strävar efter svar som det inte finns kvitto på om det är rätt eller fel och hur jag hör mig tyst viska ut i universum ”är du säker att du valde rätt för det här?” Jag är ledsen för felen jag gjort och lär göra. Jag lär mig mer om mig själv tillsammans med dig och dina syskon.


Det är svårt att vara mamma. Det är det svåraste och samtidigt det bästa jobbet i hela universum, att vägleda sitt barn, forma barnet till en bra människa med bra värderingar, respekt och omtanke för andra människor, hjälpa, lära, visa och känna. Den viktigaste jobbet i hela världen. När jag ser på dig Nicole, hur fin och godhjärtat du är, så känns det som att vi är på rätt väg, att jag gjort någonting rätt.

Om du bara visste hur mycket jag ser mig själv i dig Nicole. Hur du är, ditt sätt, dina tankar….
Om du bara visste hur mycket jag har älskat och älskar att se dig växa upp, hur tacksam jag är att få sitta i första parkett att se dig och dina syskon växa upp, undersöka, utvecklas lära er nya färdigheter, se er göra er beredda att ta över världen en vacker dag.


Jag ser dig älska och ta hand om dina syskon. Du är äldst och du kommer alltid vara mitt första. För mig kommer du alltid att vara min lilla Nukke.

Du kommer aldrig att veta hur min största rädsla i livet är att förlora dig, hur du sakta glider ifrån mig, långsamt medan du växer. Snart nog är du beredd att testa dina egna vingar och jag hoppas och vill tro att jag har gett dig en trygg och stark grund att stå på. Jag hoppas att jag gett dig modet att stå för den du är och känslan av att du är älskad, viktig, speciell och behövd- precis som du är. Jag hoppas att du vet att jag alltid finns vid din sida. Oavsett vad. Alltid.

Ha inte så bråttom att växa upp hjärtat. Njut av tiden här och nu.


När du föddes var mitt hjärta inte längre densamma som den en gång var. Den var där du var- och det kommer den alltid att vara.

Jag håller din hand, även den dagen du släpper. Jag kommer att vara där. Även när du tror att jag inte är.
Alltid. Alltid.

Jag älskar dig Nukke med hela mitt hjärta, miljoner gånger om.
Yli merien yli vuorten kohti kuuhun, tähtiin ja takaisin.

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Sisko Kanerva

    Voi miten kauniisti kirjoitit esikoisestasi. Kyynelvirta vain valuu poskilleni, Minun kaksosilla on tänään 31.5. syntymäpäivä. Heillä on jo oma perhe. Sieluun asti kosketit tällä kirjoituksellasi. Ei voi enempää sydämestä ja aidosti ilmaista kiitollisuutta Rakkaastasi ❤️

  2. Tina

    Sitter här och tårarna rinner, så vackert du skriver om ditt äldsta vackra barn:o)
    Som du skriver, det går så fort. Vips så är man Mormor! Väntar vilken dag som helst
    mitt femte barnbarn. Grattis Fina Nicole @))—))—–

  3. Jannicke

    Så Vackert Brev till din dotter? Hon har tur som har en sådan fantastisk och underbar mamma som dig Satu❣️ Barnen växer upp för snabbt och man få ta vara på varje stund. Min äldsta fyller 10 i vinter och börjar på mellanstadiet efter sommaren och jag känner va vad hände nyss var du bebis. Hoppas att ni får en solig och fin eftermiddag ☀️?

  4. Mummu

    Satu, det här brevet var det finaste som jag någonsing har läst så himla fint skrivet, mina ögon vatnade igen, så att det var lite svårt att läsa!
    Tackar dig min älskade dotter , att du har blivit så underbar fin Mamma, till dina älskade barn!
    Love you❤️Rakastan❤️

stats