Big time!
Det är informationsmöte inför Olivias inskolning imorgon och mina känslor är ”all over the place.”
Nu vet jag varken ut eller in.
Det är meningen att hennes inskolning börjar på onsdag och så är det ju 3 dagar. Veckan då jag skulle ha lämnat henne där själv är ju veckan barnen har höstlov. Hur blir det då, att ha den där glipan och sen lämna hux flux?
Och är hon verkligen redo för det här? Är jag det?
Jag är nog inte det. jag trodde att jag skulle vara det, men jag är inte det.
Jag såg hennes napp och snuttis på golvet idag när hon låg och sov (hon har flera) och det bara brast. Hur fan tänkte jag?!
Hur kan jag lämna bort min lilla bebis på dagis?
Hon är ju liten. Och jag älskar ju att vara med henne! Och som jag har sagt hela tiden så kommer den här tiden när dom är såhär små aldrig tillbaka igen, och jag har möjligheten att ha henne hemma med mig, varför är hon inte det då??
Jag vet inte.
Jag får bara dåligt samvete att jag är inte så kreativ med henne på dagarna. Men varför skulle jag sätta det ansvaret på pedagogerna som har mer än händerna fulla som det är? Det är mitt ansvar.
Jag önskar bara att jag fick det svart på vitt. Jo Satu, det är bättre att du lämnar henne på dagis hon kommer att älska det! Eller- gör inte det Satu hon mår bäst av att vara hemma med dig och Kevin. Anyone?
Jag får helt enkelt gå efter magkänslan och hjärtat imorgon. Just nu säger den mig något helt annat än att jag ska lämna bort min bebis.
Min lilla Snuttis
Nu sitter hela lilla gänget på soffan och tittar på film och äter kvällsfrukt, jag ska plocka upp lite i Olivias rum så jag kommer in där och kan lägga henne om ett tag.
Förr eller senare börjar hon på dagis ändå, varför hasta? små barn har så små världar, de är fullt tillräckligt stimulerade av hemmaliv, särskilt om hon inte ens är två. Pyssla kommer hon göra massvis med ändå och det är inte förrän barn är i sena treårsåldern de börjar leka i grupp så det där med kompisar finns inte på det sättet för ett sådant litet barn. Tycker du ska lyssna på din första känsla och hålla henne hemma, hade varit en annan sak om hon varit ensambarn, men hon har ju hur många som helst kring sig som ger henne stimulans 🙂
Jag tänkte på ”Öppna förskolan” har ni inte något sådant i närheten? Då skulle Olivia få leka med jämnåriga och även du skulle få lite vuxenkontakt.Inte helt fel det sistnämnda alltså!!
När mina barn var små gick vi på musiklek. Så det finns ju alternativ. Jag förstår att din tid är begränsad men kanske 2ggr/veckan.Känn ingen press att hon behöver förskolan/dagis. Hon är ju inte ens två år och du vill ju vänta (tror jag)
Satu,lysna på ditt hjärta,det är ingen annan som vet bätre,en du,hur du vill göra med Olivia.Börja med inskolningen,3 dagar,sen lämnar du henne,om hon är lässen efter en vecka,vem säger att hon måste stanna,ingen.Ta det lungt ,och brova, om det inte går ,så går det inte, inget fel med det. Älskar dig. Puss o kram. Mamma.♡
Du är så bra med barnen så du kan bara följa dit hjärta. Länge sedan jag kommentera men följer dig var dag
Jag har själv 8 barn och förstår så väl dina tankar om att inte kunna ge henne tillräcklig stimulans. Det är ju en hel del som måste göras i en storfamilj och oftast passar man ju på när de flesta i familjen har sina dagliga verksamheter. Även om man är hemma så kan man inte sitta och underhålla sina barn hela tiden. Sen är det ju så också att barn som har många syskon ofta blir lite tafatta och fantasilösa när de inte har sina syskon omkring sig och då känner man sig ännu mera otillräcklig. Men jag tror trots allt att Olivia har det bäst hemma. Du ser henne som en väldigt speciell flicka medan hon vid dagis bara skull bli en i mängden. Ingen annan kan älska henne på samma sätt och jag tror att ett barn med många syskon behöver öva på att ha det lugnt ibland och låta den egna fantasin flöda medan ensambarn kan må bra av att vara i en grupp. Våra barn har varit hemma tills de har varit 6 år ( dock med många kompisar i grannskapet )och de är både trygga och begåvade så fortsätt att tro på dig själv.
Först och främst lita på magkänslan. Säger den att hon behöver lite mera aktivering, då är det nog så..känns det fel och för tidigt vänta. Alla barn är olika. Det finns ingen rätt eller fel ålder att börja på förskola egentligen. Sen är det inte så många timmar om dan det handlar om.. Ni ses jue all annan tid. Det kan bli bra också.
Lita på din känsla, mammor har alltid rätt. Visst!?;-)
Det är klart att Olivia kommer att trivas på förskolan,men jag tror ändå att hennes behov av dej är större. Pedagogik!? Hon är ju med dej hela dagarna och deltar i dina sysslor.Du har så stora krav på dej. Planera in en 1/2 timme varje fm där du ägnar dej åt bara Olivia.Där ni kan pyssla med sånt som hon gillar. Att vara i barngrupp den träningen får hon ju hemma.
Vänta ett tag till och du blir lugnare/lyckligare och det tror jag att Olivia blir också. Börjar hon nu kommer du inte att få någon egentid med henne. Som du själv säger småbarnstiden kommer aldrig tillbaka det går alldeles för fort. Förskolan finns ju kvar hon kommer ju inte att gå miste om den om hon är hemma ett tag till.
Om jag få säga vad jag tycker utan att dömma för det vill jag verkligen inte göra. Ha henne hemma tills Kevin ska skolas in och så kan dom skolas in samtidigt, så hade jag gjort 🙂 hoppas du kommer fram till det beslut du själv känner är bäst <3
Kör hårt! Hon gillar ju att vara där när du lämnar eller hur ? Då kommer hon älska att få vara där hela dagar och röra på sig. Hon kommer få göra så mycket som är bra för henne. Hon behöver komma bort från mamma och träffa andra barn och lära sig leka med dem på tu man hand! 🙂
Hej Satu! Jag tänker att du kanske behöver fundera över vem/vilka i din omgivning som påverkar dig genom deras åsikter. Och hur deras tankar står sig mot vad du vill. Det finns nog inget rätt eller fel i den här frågan om Snuttis ska börja förskolan eller fortsätta vara hemma. Det är du som känner henne och dig själv bäst och du måste komma fram till ett svar som DU vill! Det är först då jag tror det blir bäst!!! Men när man tvekar inför något så är det så lätt att andras åsikter smyger sig in och de kan påverka mer än man tror.
Många som har barn i Snuttis ålder kan inte välja, de måste börja på förskolan då föräldrarna måste arbeta, studera, söka jobb etc. Andra föräldrar väljer att deras barn ska börja förskolan fast de är hemma med yngre syskon. Här finns inget rätt eller fel, då detta är ens rättighet, men också ett val man gör.
Jag har mina egna tankar och åsikter, men jag vill inte påverka i hur du väljer att göra så just nu håller jag dem för mig själv 😉
Skriv en lista med för- och nackdelar och sen graderar du på en skala 1-5 hur viktigt DU tycker det är, kanske kommer du närmare din egna känsla på detta sätt?!
Oavsett hur du väljer att göra, så hoppas jag att det kommer kännas bra, både för dig och Snuttis!
Du har en underbar blogg och det är så roligt att läsa varje dag!
Kramar från västkusten!
Hej Satu !
Vill bara berätta från min synvinkel.
Mina barn har börjat på förskolan, nr 1 1,8 år, nr 2 1 år precis o nr 3 1,3 år gammal. O barnen blir så självständiga o duktiga fort. Växer verkligen på att hamna rätt i livet. Sätta barnen på rätt förskola är A & O, det måste stämma punkt till pricka.. Där känner jag stort behov att förskolan ska kännas rätt för ens barn. Sen kolla in hur personalen är o hur barnen är till sättet. Min lille Wilmer är så stor i mina ögon idag, klarar allt själv, vill själv o kan göra ALLT själv hahaha 😀
Min lilla bebis, som jag ville ha hemma i 3-4 år, min lilla 3a, men pappan (min make) ville annat o ville ge sonen den glädjen att få leka o busa varje dag som sina systrar fick göra. Så jag hade ingen talan 🙂 Men det har gått jätte bra!
Släpp din oro o noja så ska du se att allt flyter på.
Olivia kommer att älska kompisarna o hela stället blir ju liksom en 2a trygghet för henne. O trivs hon så ser ni ju de på henne, hon kommer prata om det o längta tillbaka när ni sedan går hem.
MEN räkna med bråk o skrik i början, eller ja det kan ju handla om 1 år om ni har den oturen som vi hade med 1a barnet. Men det går över. Gråt om du gråter Satu, det gör jag än idag, haha, om sitt barn gråter när mamma går, men det går över 🙂
Kram Camilla (Din läsare)
Hej Satu! Min personliga åsikt är, lämna henne på förskolan, hon kommer älska det och det vet du. Du är inte en sämre mamma för det.
Att ångesten finns där visar bara på hur underbar du är som mamma. Pedagogerna på förskolan har ett jobb och det är att ta hand om barn, de ser inte det som en börda. Olivia är en stor liten flicka som är mogen för förskola.
Tänk så mycket underbar tid du får tillsammans med Kevin 🙂
/en förskollärare
Jag förstår hur du känner. Hon är ju så liten. Samtidigt måste det ju ha funnits något inom dig som gjort att du valt att skola in henne.
Jag kan ju inte berätta för dig hur du ska göra för jag vill tro att alla familjer väljer att göra det bästa för sina barn. Men vi i vår familj har valt att storbarnen inte går på förskola när de små är hemma med mig. Jag tycker det känns fel att lämna bort mina barn när jag själv är hemma. Särskilt som det är många stora barngrupper nu för tiden. Då har dem det bättre med mig.
Men det klart att det hänger lite mer på oss föräldrar att stimulera barnen. Jag tycker dock att det går jättebra. Vi är på öppna förskolan 1-2 gånger i veckan och leker av oss med andra barn. Sedan har vi rytmik en gång i veckan för alla barnen så de riktigt får springa av sig. Vi är ute varje dag och leker på lekplatser, i skogen osv. Brukar plocka med oss lite från naturen ibland och göra pyssel av det. Vi gör något kreativt varje eftermiddag? Pysslar, bakar, målar. Och ibland går vi till biblioteket eller åker och badar. Kanske en gång varannan vecka delar vi upp barnen så att några är med mina föräldrar så jag kanske har egentid med ett eller två barn. Då gör vi något extra som bara det barnet vill.
Jag lägger mycket fokus på barnen dock lite fokus på hemmet (förutom att laga mat, handla ibland och kanske körs igång en tvättmaskin). Städa och sådär gör vi gemensamt på helgerna. Apropå handla… barnen älskar att handla. Ge dem en egen matlista (jag brukar skriva ut bilder på typ mjölk, bröd, juice osv som jag klistrar på en lapp som de får plocka i affären.
Jag vill bara säga att du inte ska ha dåligt samvete om du har Olivia hemma på dagarna. Ni kan hitta på massa bus tillsammans.
Jag hoppas du följer ditt hjärta helt enkelt och gör det som känns rätt, oavsett vad det är. Kram
Hej!
Förstår att det känns svårt att lämna henne, arbetar själv på förskola och ser det här ofta. Ett råd är att lämna henne bara tre dagar/v och låta henne vara hemma fyra dagar i sträck t. ex. tors. fre. med helgen blir det fyra dagar. Lycka till vad du än beslutar dig för.
Kram!
Hur mycket är hon på dagis eller förskola som det kallas? Inte varje dag o inte så många timmar eller? Kan förstå hur du känner. Tycker det skulle vara mer stressigt för en själv att passa med tider med hämtning o lämning o jag tror att de får den stimulans de behöver även hemma. Men det blir säkert bra . Lycka till !!
Du vet ju hur kul hon tycker det är att vara där. Hon kommer få lära sig massor med nytt och få kompisar. Hon har ju sina syskon där också. Hon behöver ju inte vara där från 6-17 var dag. Det kommer gå bra oavsett vad du väljer 🙂
lycka till i ditt val. Vill bara säga att jag varit hemma med syskon hela tiden tills de börjat 6 års och det har gått jättebra och ävensom dagarna varit tuffa ibland så har det varit så mysigt och jag är så glad för att fått möjligheten vara hemma med dem. Kramis
Jag har inga egna barn ännu men jag kan tycka att så länge barn inte har behov av att leka med andra barn så kan dom va hemma, då dom ”bara” vill leka med mamma. Men när man märker att dom vill leka mer med en kompis än mamma är det väl bra om dom får gå till dagis och leka av sig. Och ta ingen stress att du känner att du inte är så kreativ, det är nog bra om barn får lära sig att aktivera sig själva också.
Ta dig en ordentlig funderare igen, måste hon måla? Leka med andra barn? Javisst men hon har ju sina syskon och ni träffar ju vänner med barn. När man är 2,5-3 år då är det dags att kliva vidare. Har haft dagbarn i 19 år och de små är inte klara att för att lämna hemmet. Kan få skit för detta men det är ju våra politiker som tycker detta och fattat beslut att när man är 1-1,5 är det dags. Pedagogiken fixar ju DU/NI syskon, föräldrar och Er övriga släkt.NI ÄR DE BÄSTA PEDAGOGERNA!!! LEKEN är det absolut viktigaste i ett barns uppväxt!!!! Jag stöder att man har barnen hemma länge: Lycka Till!!!! Kram
Du och din man är det viktigaste personerna i era barns liv! Du är fullt tillräcklig som du är och du gör det perfekt utifrån er familj. Inte ska du känna att du inte kan ha henne hemma. Njut av att du faktisk kan han henne hemma! Jag jobbar i förskolan och ser så många barn som lämnas låååånga dagar och är baran 1-1,5 år… då blir man ledsen innombords. inget barn behöver det, inget! Sen förstår jag att en del föräldrar kan behöva jobba mer, MEN. Vilken förälder accepterar att jobba så många timmar om dagen som vissa barn går… 10-12 timmar… Oj nu kanske jag kom lite utan för blogginlägget, men ville bara säga det! Du gör det toppen och jag är aldeles säker på att olivia mår fin fin med att vara hemma med dig!
Va inte rädd för att gå emot ” strömmen”
Tack för en fin blogg, kikar in här varje dag 🙂 Linda
Följ mammahjärtat! Hon har många år på sig att gå på dagis. Dessutom är det inte som om hon är ensam hemma med dig, hon har många syskon att leka med och lära sig av. Små barn behöver inte bli sysselsatta hela tiden och du behöver inte känna att du behöver vara så kreativ. Jag tror säkert att det går bra att lämna henne på dagis och att hon skulle ha det bra där med. Det finns inget rätt och fel, det är därför du ska göra som känns bäst för dig. Om ett halvår kanske du känner på ett helt annat sätt. Kram
Följ din magkänsla!! Det är det viktigaste. Jag har ett barn och är så okreativ så det finns inte. Olivia får ju stimulans från syskonen. Vad du än bestämmer blir det säkert bra i slutändan.
Kram
Hej. Jag förstår dina känslor helt och hållet. Jag skolade in min äldsta dotter på dagis när hon var 18 månader (det är ju vad som förväntas av samhället). Mitt under inskolningen brast det och jag bara kände ALDRIG! Förskolan var toppen det var inte det. Jag kunde bara inte tänka mig att någon annan ska ha huvudansvaret och umgås med min dotter om jag har möjlighet att göra det själv. Jag avslutade dagisplats och löste det med jobb fram tills hennes bror föddes några månader senare. När vi väl var där igen då hon var tre så tänkte jag som du med pedagogik o kompisar o hon gick 12 timmar i veckan i några månader men sedan tog det stopp. Hon ville inte gå dit, ville bli hemmabarn igen. Jag var fortfarande mammaledig med lillebror så det var ju helt ok. Nu idag är hon 4,5 år och vill absolut inte bli bortlämnad, hon gråter så fort vi nämner det och jag har bestämt att hon och hennes bror får vara hemma med mig tills skolan börjar. Det känns fantastiskt att ge så mycket tid till sina barn och jag tror inte de missar så mycket på dagis. Jag styr upp vardagen så att de får sina behov för sin ålder tillgodosedda, besöker öf, musikträffar och många vänner med barn i samma åldrar. Vi har det toppen och att bli hemmamamma är mitt bästa beslut på länge. Testa dagis, hon kanske mår bra av det? Eller vänta tills hon blir äldre och du märker att behovet finns? Magkänsla är viktig att lyssna på. Hur tänkte du med dina andra barn? Kände du som nu? Vad blev resultatet osv ☺
Klart du ska gå på magkänslan! Jag är hemma med mina 3 på heltid och äldsta går i f-klass några timmar om dagen. Ingen kan skapa mer trygga barn än trygga föräldrar. Pedagoger är duktiga men de är lärare och inte barnens föräldrar. Har ni möjlighet att ha henne hemma längre, ta chansen, du kommer inte ångra dig! Och tiden går fort tills det blir skola ändå! Man måste inte vara speciellt kreativ, barn är naturligt kreativa och kommer på mycket själva vad de vill göra. Vardagssysslor kan vara hur kul som helt! Önskar dig allt gott!
Jeg skjønner deg så godt. Det er ikke lett å sende de avsted. 🙂
Følg hjertet ditt. 🙂 Olivia kommer til å ha det fint hjemme med deg også, tvil ikke på det. Jeg tror også hun vil kose seg på dagis. Du kjenner henne best. 🙂
Lykke til!
Klem 🙂
Hej Satu!
Behåll din Olivia hemma och strunta i dagis! Du har svaret så tydligt i din ångest.
Jag skulle vilja få höra det om jag var i din situation. Jag har följt dig en tid och jag får den uppfattningen att du skulle må bäst i hjärtat att ha henne hemma nära dig.
Blir dagistankar aktuellt i framtiden för dig kan ju minstingarna börja tillsammans med varandra som trygghet. Jag tycker att du ska ta tillvara på er underbara tid hemma tillsammans, hon är ju fortfarande en liten plutt ju:-)
Jag tycker att vara hemma och ta hand om mina barn är livets största lycka!
Kram, du kommer att ta rätt beslut♥
Hej!
Jag tänker så här; har man möjlighet att ha sina barn hemma så länge man kan så ska man det!! Så små barn behöver inte stimuleras så mycket i stökiga miljöer! Att barn under 3år inte behöver förskola är ju många forskare/psykologer överens om! Man behöver inte aktivera barn hela tiden inte heller behöver de leka bredvid andra barn varje dag i den åldern!
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=207&PSQ=2006
Om du tänker tillbaka på den tiden du inte ville lämna de äldsta på dagis innan en viss ålder bara för att de fick syskon, kanske går det applicera på Olivia?
Hon är trots allt inte ens två år fyllda så mår säkerligen inte dåligt av ett lugnare tempo om dagarna 🙂 Gör det som känns bäst för er!
Kram
Nu har jag bara ett barn. Men fördel med förskolan/dagis är ju att de utvecklas på ett annat sätt, dvs lär sig samarbeta, språket utvecklas och de får kompisar. Jag har samma ångest nu när sonen ska byta dagis och jag är sjukskriven tänker jag kan ju lika gärna ha han hemma speciellt för jag bara har han varannan vecka. Men är samtidigt rädd då han missar något i hans utveckling och chansen få träffa andra barn. Men kommer inte ha han där mer än ”nödvändigt” . Redan massa ångest varje gång han ska till pappa sin. Saknar han hela tiden. Suger ha delad vårdnad. Men han behöver ju sin far också.
Hej Satu! Har läst din blogg nu ett tag och tror jag hamnade hos dig genom Mirka…kan det stämma?
Jag är 34år och har tre grabbar en på snart 6år, en på 5år i april och en på tre i mars och går fortfarande hemma med den minsta medans den största går i Förskoleklass och mellersta på 15timmar på förskola. Jag (eller vi) har resonerat som så att varför ska barn innan 3år gå på förskola? Vad har en förskola som inte finns hemma hos någon av sina föräldrar? Jag anser att barn under tre år inte behöver gå på förskola då de inte är i behovet av att ”leka” med andra och dessutom så får de lek när stora syskonen kommer hem. På en förskola får de ”tampas” om uppmärksamheten av pedagogerna medans hemma så får de ha sin förälder ”ifred” matsituationen är lugnare hemma än på en förskola.
Jag skulle kunna skriva i en evighet om varför jag tycker att barn under tre år ska vara hemma, men skippar det 😉 hon lär ju hinna gå på både förskola och skola och fritids i hennes liv.
Sedan är det givetvis upp till var och en att ta ett beslut vad som är bäst för sin familj.
Finns det ingen öppenförskola i närheten som ni kan gå till någon gång i veckan om du känner att hon behöver lek med andra barn, men med tanke på syskonen så får hon ju både lek och tur tagning 😉
Lycka till i dit beslut, det är bara du som kan bestämma vad som känns rätt för er och ingen kan döma dig för dit beslut 🙂
Kram och Go natt
Förstår hur du känner det;-(
Men varför ha så bråttom med att lämna henne på dagis? Varför inte vänta tills hon närmar sig tre? Å då kanske har mer behov utav att få vara med kompisar. Nu har hon ju den lyckan att kunna få vara hemma med mamma å lillebror;-). Finns det ingen öppna förskola ni kan gå till någon dag i veckan. Där finns ju möjligheten att kanske göra sådant man inte alltid gör hemma å där finns ju även andra barn,kanske i hennes ålder hon kan vara med.
Själv har jag värsta ångesten över att snart behöva lämna min lilla bebis på dagis. Hon är 19 månader. OCH jag vill inta lämna henne än;-(, tycker att hon är alldeles för liten. Men jag måste snart börja att jobba(pengarna måste ju in på något sett) ÖNSKA SÅ att jag kunde få vara hemma med henne lite till. Tiden kommer ju aldrig igen.
Men jag tror att du gör det som är å känns bäst för er,lycka till nu med mötet imorgon.
Förstår dig precis
Oj lite snabb på fingrarna där. Vänta till nästa höst så kan hon skolas in när dom andra syskonen också börjar efter sommaren, skulle det stå.
Åh låt du pienokainen vara hemma där hon inte behöver ”kämpa” för att få uppmärksamhet. Hon hinner nog vara stor och gå på dagis. Jag tycker att så länge barnen är små och man har möjlighet så har dom det bäst hemma. Till och med utan pedagogiska pyssel, vanlig vardag med mamma räcker gott. Lyssna på ditt hjärta och vänta till åtminstone nästa höst.
Tror att hon kommer ha det bra vilket alternativ du än väljer:-)
Nu vet ja inte hur gammal olivia är men jag hade mina äldsta hemma tills dom va nästan 3 å nästan 2 (dom började dagis nu i höst) å de är de bästa jag gjort. Nu fick ja nr 3 i somras så är fortf hemma men nu när dom är så stora hade det vart svårt för mig att tillfredställa deras behov av stimulans å aktivering å samtidigt ha en plutt plus sköta allt hemma. Men dom är ju kanske lite äldre än din tjej me. Gå på magkänslan… du kan ju skjuta upp de några månader å känna efter lite hur de känns sen 🙂
Ingen kan säga till dig vad du ska göra men personligen så känner jag att ingen kan uppfostra mina barn bättre än mig och eftersom du redan är hemma så hade jag definitivt haft henne hemma med mig och lillebror. Hon har ju dessutom så många syskon så hon får ju leka med andra barn varje dag ändå.
Lycka till i morgon, vad du än beslutar 🙂
Finaste Satu…..
Lyssna på ditt hjärta. Det berättar allt för dig <3 Jag är helt övertygad om att lilltjejan får all den stimulans en sån liten tös behöver hemma med dig och lillebror. Jag är själv mamma till sex fantastiska barn och ha varit hemma med dom större delen av deras liv. Ett val jag aldrig ångrat. Vi mammor är experter på att ha dåligt samvete. Men vet du vad, vi duger precis som vi är!
Kram!! / KalmarLinda
Kan du inte låta henne börja och se hur det går? Du kanske kan prova ha henne där en månad och om det inte känns bra för er då, låta henne vara hemma? Jag tror att det finns för- och nackdelar med båda sakerna. Känn efter vad som blir bäst för er. Lägg det dåliga samvetet åt sidan, det tar bara energi. Lycka till med valet! ❤️
Vet ju inte hur det är med grupperna där men jag tror att du ser ditt barn mer än pedagogerna på dagis. Det är nu bara min åsikt o jag hade aldrig lämnat min 1,5 åring på dagis om jag inte hade varit tvungen. Var tvungen att lämna våra två första barn på dagis som 1,5 åringar pga jobb/studier, men fick glädjen att vara hemma länge med resten av barnen. Jag föredrar verkligen att få vara hemma. Ha lyckan att följa dem när de är små. Fast vissa dagar är kämpigare än andra sku jag inte byta bort det mot dagis. Om det känns så viktigt för dig att vara kreativ med Olivia, kanske du kunde tänka dig att göra något som du tycker är kreativt med henne så du känner dig nöjd? Men det ända du kan göra är väl att följa din magkänsla. Lycka till med beslutet!
Dina andra flickor fick väl vara hemma tills 3 års ålder? Kommer ihåg att det var många som skrev till dig då också, men du vägrade dagis för att du kunde ta hand om dina barn bäst, och dem trivdes bäst hemma. Har du ändrat åsikt nu? Tror det bara har gjort dem gott annars! Dem kastas ju ut i dagis/skola förr eller senare ändå! Och dem verkar ju inte direkt tagit någon skada i utvecklingen? Denna tiden kommer ju aldrig tillbaka tyvärr. Mitt barn behöver i allafall sin mamma när hon är så liten i världen! Men alla tycker vi olika. Synd att Olivia inte fick samma möjlighet som sina andra syskon bara, jag menar när du ändå HAR möjligheten att vara hemma med dina barn! Tack för en bra blogg annars! <3
Det låter som om du redan vet vad som känns rätt… Hur du än väljer att göra så kommer det att bli bra, du verkar vara en toppenmorsa!
Hej Satu
Tycker du ska lyssna på ditt hjärta. Varför ska du lämna din lilla docka. Verkar hon understimulerad av att vara hemma med dig och Kevin?
De är bara små en gång och du ”måste” ju inte lämna än.Efter sommaren är väl lagom….
Tänk efter innan du tar ditt beslut helt.
Kram Åsa
Klart hon ska vara hemma med dig. Vad kan förskolefröken ge henne som inte du kan? Det en liten tjej som hon behöver är kärlek och det kan bara du ge. Hon ät väl inte ens två. Många som jobbar försöker ju vara hemma längre ochvpusslar för att slippa fsk så tidigt som ni planerar att lämna henne. Hon behöver inget pedagogiskt. Hon behöver sin familj, det räcker att leka med syskon och ni är ju jätteduktiga på att vara ute i parker, natur och träffa släkten. Hon har det bättre hemma! Kram
Jobbigt det där ..ler..gör vad som är bäst för dig o ingen annan.
Sen tror jag hon kommer ha det jättekul på dagis,bara vi mammor som är så känsliga haha
Kram Camilla
Klart att det kommer gå bra för henne. Jag jobbar själv med små barn och jag tycker att dom har det jätte bra på förskolan. Skulle hon inte gilla det så kan du alltid säga upp platsen. Så värre än så är det inte. Men jag känner igen din ångest. Inget konstigt alls. Men jag råder dig att vänta med inskolningen till efter lovet . Annars får du nog skola in en extra dag efter lovet . Lycka till. Kramar
Men ta ditt förnuft till fånga. Kanske har du påverkats av att så många andra mammor lämnar sina barn på förskolan, Du har tidigare skrivit att du inte vill lämna dina barn innan de är 3 år. All forskning har visat att det inte finns något behov av förskola för barn under 3 år. Självklart är du det bästa sällskapet för henne på dagarna. Hon kan väl hjälpa till med hushållssysslorna, där finns mycket utrymme för kreativitet. Hon har ju dessutom en massa syskon att leka med på eftermiddagarna. Nej, stärk ditt självförtroende, du räcker till.
Du kan väl börja och testa! Funkar det inte har hon ju möjligheten att vara hemma med dig. Tycker hon att det är jättekul är det ju bara att köra på!
Om det hade varit mitt barnså skulle jag ha henne hemma. Hon har så många syskon så hon får nog med stimulans om dagarna ändå. Det är tyvärr en sån hets idag om att de ska in på förskola så tidigt för att ”jag kan inte ge barnet den stimulansen de behöver”. Jag tror inte alla på den motiveringen. Föräldrarna är alltid den bästa för sina barn, Alltid. Ingen pedagog kan ersätta den omvårdnad och kärlek barn i den åldern behöver. Oavsett hur duktiga pedagogerna är.
Visst gör de mycket aktiviteter på förskolan, men det är inte förrän de är kring 3 som barnen får ut nånting av det.
Jag ser det varje dag på mitt jobb på förskolan på småbarnsavdelniing. Det är för mycket små barn att knappt aktiviteter hinns med. Det är frukost, påklädning, avklädning, Lunch, sova, hem. Tyvärr blir det nästan som ett rullande band när det är så många barn. Nu menar jag inte alls att barnen har det dåligt på förskolan. Jag menar bara att hon missar inget. Hon hinner gott och väl vara där sen tids nog.
Det är så tråkigt att det finns så många som inte tror sig räcka till för barnets utveckling. Det är ändå förälderns ansvar att ta hand om och uppfostra sina barn. Du är den bästa för ditt barn! Tro på dig själv! Ta vara på småbarnsåren.
Hoppas du förstår hur jag menar. Vill absolut inte du ska ta illa upp, utan vill bara berätta lite hur förskolan ser det.
Vad du än väljer så lita på magkänslan. Du väljer rätt beslut för dina fina barn! Ha en fin vecka! Kram
jag tror det kommer gå alldeles bra på dagis .hon verkar trivas när du lämnar de andra då du brukar skriva att hon vill leka där.
vist det är jätte jobbigt som mamma att lämna bort sitt barn ,men hon kommer ha jätte kul där
Åh! Jag känner igen mig precis! Har själv en dotter som jag håller på att skola in på förskolan, hon är dock äldre än Olivia, hon är 3,5 år. Men jag har sån ångest över att lämna henne då jag är hemma med lillasystern. Så jobbigt!
Hej! Läser din trevliga blogg ibland men har inte kommenterat tidigare, men nu så..! 🙂 Jag tror att många små barn inte ”behöver” så himla mycket pedagogik som man kanske tror, utan mår bäst hos sina föräldrar (om man vill och har möjlighet att ha dem hemma). Vill du ha henne hemma så tycker jag att du ska ha det om du tror att ni båda skulle trivas med det. Du som är förälder känner ditt barn och din familjesituation bäst. För en del barn och familjer är förskola toppen ”redan” nu, medan andra trivs bättre hemma. Jag tycker det låter på dig som om hon skulle må bra hemma. Det är ju inte direkt så att hon saknar stimulans heller med alla sina syskon 😉 så det tycker jag inte du behöver ha dåligt samvete för heller! Följ din magkänsla!
Hej! Jag är förskollärare längre ner i landet och jag tycker du ska hålla en hemma ett tag till om du känner så. Du kan aldrig lyckas dölja dina känslor helt så hon kommer kunna läsa av dig. En mamma som är osäker visar inte sitt barn att det är roligt på Fsk. Och du är ju faktiskt hemma! Och hon är så pass liten, hade hon vart fyra hade jag skrivit annorlunda -men hon är två! Min son är en månad äldre än Olivia, jag hade vart överlycklig om jag kunnat vara hemma med honom. Visst hon gillar barn och så, men hon har syskonen och ni har flera kompisar med barn. Hon får nog det hon behöver ändå.
det viktigaste för henne just nu är inte sångpåsar och flanosagor. Hon kommer få vår pedagogik och det sociala senare. Det går ingen nöd på den tösen!
Hej! Jag kan ju inte bestämma för dig och veta bättre än dig själv när det gäller din familj och dina barn. Jag kan bara tro, ha en åsikt nu når du bad om det:-) Jag tror av hela mitt hjärta att du klara det med Olivia galant! Hon mår mycket bättre att vara hemma med dig och i ett ögonblick så är hon stor nog att börja ju! Små barn behöver inte så oerhört mycket pedagogisk stimulans, däremot behöver de en närvarande vuxen som tar ansvar och bygger en trygg, kärleksfull och stabil relation till dem så att de kan ”gå ut i världen” sedan fullt utrustade för det sköna och det tuffa som livet har att erbjuda. Du gör ett fantastiskt jobb! Pedagogerna är duktiga, gör bland de viktigaste arbete men du duger gott och väl till dina barn! Du har dessutom ganska många fler vuxna i släkten som bryr sig och knyter band med henne, ni träffa andra barn ibland plus alla syskon och kusiner. Olivia har ett underbart liv! Att hon vill vara kvar på förskola när ni lämnar betyder inte så mycket. Barnen vill ju vara kvar på Maxi ibland, på Ikeas barn avdelning, de vill äta godis, de vill inte tvätta håret, ja listan kan göras lång! Sådant behöver inte betyda mycket när man ska ta ett så stort beslut!
Det är klart att du får bestämma precis tvärtom än vad jag tycker och det gör dig inte till en sämre mamma. Nu var det ju bara vad jag som person och fyrabarnsmamma tycker:-) Hoppas allt löser sig! Kram
Förstår att du brottas med många tankar! Men jag är övertygad om att det du än väljer kommer vara det bästa för dig och Olivia, följ ditt hjärta! ♡ Kram
Hej ! Lämna henne inte på dagis .. Finns ingenting som tyder på att barn under 3 år har nått behov av att gå på dagis . Du har möjligheten att va hemma med henne så va det .. Som sagt tiden kommer aldrig tillbaka o hon har det bäst med sin mamma när hon är så liten .. Har själv 5 barn o ett 6 e på väg.. Har aldrig lämnat mina barn på dagis o dom e väldigt trygga barn 🙂 Med vänlig hälsning, Sussi
Åå det är så himla svårt det där..Går precis igenom SAMMA sak just nu!! Har varit 1:a dagen med min 1 1/2 års tjej på dagis idag..Hon verkar tycka att det var nytt & spännande & roligt med andra barn…jag såg mest STOR barngrupp, personal som inte riktigt hann med alla.. 🙁 Min magkänsla säger NEJ! Men har slut föräldradagar & lillasyskonet kommer först i början på året så nu måste min lilltjej vara där på dagis på dagarna medans jag är hemma & är arbetslös…känns så onödigt & fel :-(( Kommer att ha henne ledig nästa vecka när Storasyskonen har lov och sen ”börja om” med inskolningen efter lovveckan för att ”dra ut på det” och sen vet jag inte.. 🙁 Ska nog försöka ha henne ”ledig” ganska mycket…sen ”kan” ju småbarn vara sjuk endel i början åxå.. 😉
självklart ska hon va hemma!mamma o pappa är bäst! ja har alla mina hemma!
Om jag får säga min mening så tror jag att du är världens bästa mamma, det är därför du känner som du gör, du tänker djupt på dina barn och deras bästa.Men om du tänker efter….hur många timmar om dan är Olivia på dagis? säkert kanske 2-3 timmar och då har hon bara roligt och sen tycker hon att det mysigt att komma hem till mamma igen.. Lycka till
Jag skulle ha henne hemma.
Hur länge ska du vara mammaledig? Ska din man vara hemma ngt?
Fy jag förstår din ångest! Inte lätt att veta vad som är bäst alltid.. Jag har precis skolat in min minsting då jag börjat arbeta, han är 21 månader och bland de största på småbarnsavdelningen: men ändå liten!! Som du säger, man vill ju ta vara på den här tiden som aldrig kommer igen.. Följ ditt hjärta, du känner ditt barn bäst och vet vad som passar dig och din familj! Kram
men åååhh förstår dig helt!!!!
o de e INGEN som kan säga att du gör rätt eller fel=)
du får gå på magkänslan…
de finns inget bättre…
tänker såhär=)
prova ett tag…känns de inte bra efter ett tag så skjut upp de ett tag till?
jag funderar på att sätta in Jamie till våren…typ i februari…(dagar som han TJATAR att han vill till dagis och jag märker att han vill leka o dona…o e trött på mej…haha, dom dagarna känner jag att nä nu sätter jag in han, men sen ångrar jag mej dagen efter när han leker fint o tänker…shit snart vill han inte va med mej o skriker dumma mamma du förstår ingenting…gå ut ur mitt rum=) haha)
han blir då 2 ½ år då…i februari…
de finns ju både fördelar o nackdelar med allt…
men man kanske e för självisk ibland när man tänker att de e klart att han ska vara hemma med mej…jag e ju ändå hemma…men han säger själv nu att han vill oxå vara på dagis(inte för att jag tror att han verkligen fattar att han ska vara där SJÄLV utan sin mamma)
men mitt råd till dig=)
gå på magkänslan…
de kommer nog bli bra de där=)
tänk vad kul hon kommer få där borta o du slipper ha ångest att du inte hinner pyssla, måla o sånt med henne o då slapp du det på samvetet…vi mammor har väl tillräckligt på vårt samvete=)
KRAM
Passa på att ha henne hemma. Är själv hemma med två i exakt samma ålder som dina minsta. Min erfarenhet är iallafall att barn under 3 år inte behöver förskolan. Hon hinner börja på förskolan tids nog iallafall. Passa på att njut! Du är en supermamma. Sen så har hon ju sina syskon på eftermiddagarna så barn träffar hon ju. Kramar
Hej! Har hört att barn under 3 års ålder inte har behov att leka med kompisar utan kan pyssla själva. Jag har själv sagt upp dagisplatsen åt min 2åriga dotter då hon skall få ett syskon i november. Tycker det är onödigt dyrt att ha henne där när jag ändå är hemma. Kram
Jag hade världens ångest inför dagisinskolningen. Grinade när jag skulle lämna mitt gråtande barn, även om det bara var för ngn timme.Pedagogerna var jättesura på mig och sa att barnet känner av min ångest. Olivia verkar vara en väldigt framåt tjej och kommer säkert att trivas på dagis. Ge dagis en chans, det kommer att kännas bättre efter inskolningen är slut (även om man just då vill ta med sig ungen hem och glömma bort allt vad dagisstart heter för minst ett år framöver…) 🙂