Imorse när jag och Olivia lämnade järngänget på dagis så var det meningen att vi skulle ha promenerat till lill-ica för att hämta ut några paket som jag sniglat med. Jag öppnar dörren till vagnförrådet och får en stund hjärtat i halsen. Vagnen är borta. Insåg snabbt att jag inte har hämtat den från Mummu och Puua där jag lämnade den i lördags. *damn it! Och jag hade inte klätt på Olivia sin overoll för jag tänkte att hon skulle sitta varmt i sin åkpåse, men vi fick ändra planerna ganska fort.
Hon knallade till dagis själv och höll Nicole i handen.
Och det var samma sak imorse- hon ville inte följa med mig hem. Hon hade för mycket att utforska. Jag vinkade hejdå till henne och ställde mig bakom hörnet och hon tittade inte ens efter mig!
Vadå vänta tills jag är 3 år att börja här?! Haha…
Förra veckan var Danilo lite orolig att jag skulle lämna Olivia där. Jag vinkade vid grinden och han ropade lite oroligt efter mig att jag borde ta med Olivia hem och ta hand om henne där.
Nä så morgonens planer gick inte så som de skulle.
Vi hade kunnat gå och hämtavagnen själva, men som sagt, Olivia var inte tillräckligt varmt klädd för att gå dit och jag hade inte kunnat bära henne dit. Så fort jag bär på henne en ”längre” stund så kommer sammandragningarna, så vi gick hem istället. Vi kanske går och hämtar vagnen när hon har vaknat och ätit lunch. Då får lilla damen gå, även fast det kan ta en evighet… Vi får se.
Igårkväll kom barnens storasyster Patricia och hälsade på. Grabbarna grus var mer vilda än tama och skulle apa sig och gjorde ena dumheten efter den andra så dom fick vara inne på sitt rum ett tag och lugna ner sig.
Kul bild på Olivia, synd att inte hela hon kom med…
Varje familj har en person som är lite… låt oss säga klantigare eller mer otursdrabbad än de andra.
När något sånt händer i vår familj så vet alla våra nära och kära att det är Bessa det handlar om.
Hon råkar jämt för saker. 🙁
Igår när Patricia var här så var det en massa stoj och bus, Vanessa skulle hämta några tofsar (?) från badrummet och den damen kan ju inte gå, så hon skulle såklart springa och sprang rakt in i väggen!
WTF! Det är ingen ny vägg, den har liksom stått där sen… forever. Och hon sprang rakt på. Och började blöda näsblod och fick ett fläskläpp. Suck alltså.
Alltid är det Vanessa…
Tur att det inte blev värre ändå.
Men herregud alltså… Hon har jämt för bråttom så hon hinner ju inte själv med.
Men herregud alltså… Hon har jämt för bråttom så hon hinner ju inte själv med.
Annars så har jag inte så mycket mer att rapportera… känner mig lite vilsen just nu, så mycket tankar och annat som drar ner mig. Kommer nog att bli bra ändå….
Är du inte sjukskriven?? Eller är det bättre med sammandragningarna???
Har andres fler barn än dom han har med dig??? 😮
Ibland har dom verkligen för bråttom, dom små liven 🙂
Som du skrev, tur att det inte var något allvarligare.
Jag har 2 barn, en flicka på fem och en pojke på 7år och det är ALLTID min pojke som råkar ut för allt!
Han springer oxå till allt och snubblar allt för ofta över sina egna fötter… Nyligen åkte han sparkcykel ner för en backe och så duggregnade det så han ville inte få regnet i ögonen så han blundade (!) och körde rakt på en trottoarkant och flög av sparkcykeln och skrapade upp sig rejält! Detta är bara en av många gånger… Idag skrattar vi åt det och skojar att han får ha simglasögon på sig när han cyklar i regn 🙂
Nej … Inte Bessa igen , stackaren som alltid har så bråttom. Mummun rakas.
Nej … Inte Bessa igen , stackaren som alltid har så bråttom. Mummun rakas.