Igår var vi på BVC efter att vi lämnat Nicole på dagis. Båda grabbarna skulle få sina tuberkulos vaccinationer.
Mummu följde med mig som hjälp, och hon såg en läkare där i korridoren:
”Jag hoppas att det inte är den där läkaren som ska vaccinera grabbarna” sa hon och menade nån kort utländsman.
Hon har berättat om den här läkaren förut, hur dålig, otrevlig och okunnig han är, och förstår inte ens svenska.
Jag förklarade vem dom har som BVC läkare, och den beskrivningen lät inte som han.
Jonathan var först in, och när jag kom in i rummet förstod jag på en gång att det här var ”läkaren” Mummu pratade om. Greate. OK, han måste ju kunna, om han är en läkare. Right…?
Vi fick kämpa med att hålla Jonathans arm still, han är stark som en oxe den där killen!
Men det gick bra, han var redan arg när vi skulle hålla honom. När han var klara gav Mummu en kaka till honom, sen var han glad och busig igen.
Sen var det Danilos tur. Han satt i min famn, lugn och snäll (som han alltid är) och tittade bara.
Läkaren stack honom i armen och bökade en stund, sen gick sköterskan ut från rummet, och jag tittade på Danilos arm som hade hela vaccinet på sig. ”Vad hände?” frågade jag läkaren, han mumlade bara något och sa att det inte gick?!? Vadå inte gick!? Danilo grät och var jätte ledsen, och blödde från sin arm. Då sa läkaren bara till sköterskan att det var mycket enklare att sticka Jonathan??
Sen fick ”läkaren” sticka honom en gång till, stackars!!
Han verkade inte veta vad han sysslade med! Han frågade sköterskan som fick förklara allt för honom, hur tryggt kändes det? Borde inte han veta, som så kallad läkare?
Stackars barn!
Lek i rutchkanan
Mummu fixar Besolinas hår
Om 2-4 veckor ska det bli en skorpa/sår på vaccinations stället som kan börja vara…
Har era barn eller ni blivit vaccinerade för tuberkulos?
Både Nicole och Vanessa har, och även dom, som alla andra som har fått sprutan har ärr där.