Snart är dagen här då vi återigen får se vårat lilla Hjärta i min mage!
Imorgon är det dags för det stora ultraljudet, också kallad för rutin ultraljud.
Då ska dom gå igenom hela bebisen och se om allt ser bra ut och då får vi också veta beräknad födsel.
Förhoppningsvis får vi också veta vad det blir för kön, om barnen får en lille bror eller lillasyster.
Jag tycker att det är sååå spännande, och jag längtar!!!
Jag har sett bebisen 2 gånger innan, första gången i vecka 10 (?) på MVC för att se ungefär hur långt gången jag var, eftersom det inte var planerat. Och andra gången i v. 12-13 på KUB-testet.
Förut erbjöd dom endast kvinnor över 35 år att göra KUB test.
Testet anger risker för eventuella kromosomavvikelser hos fostret. Först får man ta ett blodprov några veckor innan, och sen ultraljudet som går ut på att studera nackgropen hos fostret, och kallas också nackuppklarning.
Förutom blodprovsresultat och nackuppklarning, vägs den gravida kvinnans ålder och vikt in vid riskbedömningen.
Dom som får risk siffror på KUB-testet erbjuds fostervattenprov eller moderkaksprov.
Men nu som sagt erbjuder dom KUB-testet till alla kvinnor i Stockholmslän.
Jag funderade mycket om jag ville göra det, vad ska man göra om provsvaren inte är som man vill?
Andres ville kolla upp det. Så att man är beredd på det tidigt, och har möjligheten att välja själv vad man vill göra med svaren, hur man ska ta det.
Vi hade en väldigt låg risk att få ett barn med kromosomfel.
Känns ju väldigt skönt att veta, men ändå tänker man på morgondagen.
Stora ultraljudet. Kommer ihåg den dagen så väl med alla våra andra barn.
Vi har alltid fått reda på kön. Alltid har det varit lika spännande. Alltid har man varit lika glad.
Det enda som vart annorlunda att jag alltid varit ca. 2 veckor längre kommen vid tidpunkten, imorgon kommer jag att ”bara” vara i vecka 16 + 4, men jag hoppas att allting går lika bra ändå.