My Baby Dolls

Jag vet inte vad som hände denna morgon. Eller jo. När klockan (mobil alarmet) ringde så stängde jag av det och tänkte att jag ”ska bara” blunda en kort stund- och vaknade en halvtimme senare av att Andres undrade om vi tänkt ha ledigt idag.
Iiiik! Har aldrig försovit mig förut. Oh well, there is a first time for everything. 😉 Vi kom iväg utan konstigheter, och kom till skolan och föris i tid. Jag skyller allt på Celina.

Som ni vet så har hon flytta ut från vårt rum och sover nu i Kevins rum, som ligger vägg i vägg med vårt rum. Jag vet inte om det ens är nån skillnad på att ha henne där än att ha henne i vårat rum. Våran säng ligger så att jag ligger mot väggen, och så väggen och så ligger Celinas säng så att hon ligger mot väggen också. Så det som skiljer oss två från att ligga tätt intill varandra igen är en tunn skiljevägg. Vaknar hon så hör jag det direkt. Dessa två rum var Danilos och Jonathans när vi först flyttade in- så vi byggde en liten lönndörr mellan rummen så dom kunde krypa in till varandra, vilka våra sängar just nu blockar. Och när Celina ska vara riktigt jobbig så står hon och sparkar mot den lilla lönndörren så det brakar vid lönndörren precis vid mig.
Phew vad det blev lite invecklat, men ni hänger nog med. 😉
De senaste nätterna har hon vaknat oftare än innan, gnällt med sin fina hesa whiskey röst… Hon har slutat med välling på natten och får numera vatten på natten. Jag ser till att hon har ätit sig ordentligt mätt när hon lägger sig så att hon inte ska vara hungrig. Men det här gnället är bara gnäll. Hon är inte ledsen. Hon klagar bara och så verkar rösten ha fastnat på repeat och det är superstörande! Jag kan inte sova. Hon halvsover och gnäller. Jag går in och ger henne nappen eller vattenflaskan och så är hon nöjd igen. Men ja, i ca. en timme ungefär. Jag hoppas bara att det här är en fas och att hon ska vakna 2-3 gånger istället som hon brukade. Mindre än så kan jag bara drömma om 😉 No high hopes här inte.
Jag skrattar lite när folk säger att dom inte sovit ordentligt på flera dagar, veckor. Själv har jag inte sovit en hel natt sen 8 år tillbaka. 😀 Och det konstiga är att jag är inte trött på dagarna. (Förutom om jag sätter mig i bilen, som igår när vi åkte hem från svärföräldrarna så somnade jag som en klubbad säl i 10 minuter.)
Jag lägger mig väldigt sent på kvällarna, för på något mystiskt sätt får jag energi tillbaka när jag vet att barnen sover gott i sina sängar. Jag borde lägga mig mer i normaltid, men det är ju så lockande att sitta i lugn  och ro, titta på nån film, bara få vara… Satu.

Igår satt jag dessutom och bockade av min to-do-lista till sent på kvällen. Skrev ut papper som jag behöver skicka iväg.
Bokade tid för att göra pass osv.

Medans jag vek och la in tvätt denna morgon så lekte Kevin och Celina med Olivias heliumballong, kommer ni ihåg den som hon fick när hon fyllde 3 år? Its still going strong 😀

Dregelmajan. Alltså de där tänderna bara måst ju komma snart?
Hon sliter av sig sina dregel lappar, så vi kör såhär och byter tröjor stup i kvarten istället 😉

Jag är så tacksam att jag får spendera mina dagar med dessa två guldklimpar. Så tacksam att se dem skapa starka band med varandra, hur dom börjat samspela med varandra, utvecklas och utforska.