My Baby Dolls

Nu är det en vecka sedan vi gjorde KUB och sist vi såg lill* babyn sprattla i magen.
Vilken känsla. Så overkligt att vi ska ha en till bebis till nästa sommar. Det var full rulle därinne 🙂
Jag har sagt det förutom och jag säger det igen- det spelar ingen roll hur många barn man har, hur många ultraljud man har gjort- det är lika häftigt och lika speciellt att se sitt barn i en ultraljuds skärm. Varenda gång. <3

Jag lämnade blodprover för forskning- att göra det möjligt att hitta kromosom avvikelser hos ett foster direkt via blodprov istället för fostervattenprov. Blodkärlet på mina ena arm sprack så dom fick sticka i andra armen. Det är för en bra sak, right? 😉
Nu en vecka senare börjar blåmärkena försvinna 🙂

Jag vet inte hur det är överallt men här i våran kommun erbjuds varje gravid kvinna oavsett ålder KUB test. Det är ett ultraljuds undersökning där man tittar på bebisen, mäter nacken osv. och på det viset får man veta om man har risk att få ett barn med allvarliga kromosom avvikelser.
Ja, ultraljudet tillsammans med ett blodprov på mamman som man får lämna in ca. 2-3 veckor före.
Vi fick som tur var en låg risk bedömning. Och därför valde vi att gå ut med denna graviditet till först och främst för våra barn och sedan för alla andra.

Vi samlade alla barnen och så fick Olivia <— 🙂 berätta: ”Mamma bebis magen.”
Dom började skratta och fnissa och kramade varandra och sedan oss. ”Är det verkligen sant??” sa Nicole och kom och klappade magen, Vanessa lyfte upp tröjan och började sjunga. 🙂
Vi berättade lite och väntade oss en massa frågor och funderingar, men dom här barnen är väl ganska vana vid såna här avslöjningar 🙂 Dom blev bara glada och undrade hur länge det skulle dröja. Några sprang till köket för att rita kort till bebisen medans Danilo satt och funderade på namn. Eller- för hans del finns det inget att fundera på, han sa för flera veckor sedan att han önskar sig en lillasyster som ska heta Julia. Ett namn som för övrigt inte passar alls på spanska, eftersom de uttalar just J på ett annat sätt. Tänk er hur man säger te x Julio Iglesias 🙂
Jonathans namn säger dom inte heller med ett J som vi säger här, men inte heller så som med namnet Julio. Mera Schh ljudet faktiskt :-/
Schonathan haha  

Vi visade dom den här bilden och Jonathan frågade om det verkligen var sådär mörkt i magen 🙂

Så ja- det är ”bara” en bebis i magen denna gång.   Fast det visste vi ju redan, för vi hade vart i Liljeholmen och gjort ultraljud där också någon vecka innan, pga. jag inte visste alls hur långt gången jag var. För att få gå på KUB test så måste man vara MAX i vecka 12+6 tror jag att det var? Efter det är den inte pålitlig.
Men då såg vi våran lill plutt för första gången. DET var pirrigt- får man se 1 eller 2 bebisar? 🙂

När jag skriver om graviditeten och bebisen pirrar det i magen. Jag blir exhalterad och får fjärilar i magen. Längtar redan till den stora ultraljuds undersökningen (rutinultraljud=RUL) som är den 2 januari 🙂

Det var samma dag som barnen fick veta som vi tog denna bild:

Nu ska jag göra mig iordning för att hämta hem barn från dagis/skola!
Småttisarna sover än så dom tar jag i sista stund 🙂

Vädret lockar ju inte alls för 5 öre, det blåser storm och nu regnar det också! Suck!