2:a augusti

Hallå alla därute!

Den här dagen kunde ha varit bättre…

Känns som jag gått på knäna på förmiddan.

 

Grabbarna vaknade tok-tidigt och såklart väckte dom Bessa. När hon blir väckt är hon inte på sitt allra bästa humör…

Hela förmiddagen har dom hållt med dumheter dessa små grabbar.

Jag tänkte en stund att ”Gud va dom leker snällt inne på rummet” men den tanken suddade jag bort i samma veva som jag tänkte det, för när det blir för tyst så är det bus på G.

Så sant. Dom hade tagit fram våran allra finaste bok, en stor bok med ”1000 ord och bilder” och tagit sönder den i tusen små bitar. Dom kutade snabbt därifrån när dom såg att jag blev arg, jag bad dom städa upp det och började hjälpa till.

När jag gick till vardagsrummet så satt dom och hade kastat runt all vikt tvätt som jag precis suttit och vikt.

 

In på rummen med dom. Men så fort dom var ute igen så hade nån av dem sprungit in på toan och dragit ut all toapapper och stoppat i toaletten. Dra ner soffkuddarna, dra ut alla våtservetter, någon hade fått tag på en tändsticksask som låg överallt.. osv. osv.

Och så har det blivit en massa bråk, tjafs, retande och gnäll och jag försökte få saker och ting gjorda. En ska ha vatten, den andra ska ha det, den andra har tappat bort det…

Jag kände faktiskt att jag inte orkar mer. Jag vet inte om man får säga att man känner så, men det gjorde jag just då.

 

Tårarna bara sprutade och jag försökte dölja det, så jag gick ut från lägenheten för att hämta barnvagnen till trappen, och när jag springer nerför trapporna slinker min mobil från min byxkant, rakt ner på trapporna där den studsar några trappsteg och sen ner under räcket och bang på betonggolvet.

Mobilen i tusen bitar.

TACK! Det var verkligen pricken över i:et på min underbara dag.

 

Kan inte tacka min underbara Mamma tillräckligt mycket som avlöste mig.

Hon kom och hämtade med sig barnen med två påsar fullt med bröd som dom skulle gå och mata ankorna med.

Kiitos Mamma, sinä aina olet niin auttavainen! Kiitos kun tulit silloin kun tarttin apua niin paljon.

 

Direkt när dom gick så tog jag en alvedon för mitt huvudvärk, drog ner rullgardinen, och somnade.

Och jag sov i 3 (!) timmar.

När jag vaknade visste jag inte var jag var. Jag vaknade med huvudvärk, men det är mycket bättre nu.

 

Nu sitter jag här framför datorn med en stor macka och kaffe.

Jag hoppas att jag kan behålla i mig det här nu, för om dagen inte var för jävlig som den var så har jag mått konstant illa också och inte kunnat behålla i mig nån mat alls.

 

Håret i toffs, lite mascara och fuktsprayen ”Multi active toner” på det här så känner jag mig nog som en människa igen.

 

Det var verkligen inte meningen att detta skulle bli ett gnäll-inlägg, men ibland ser min vardag ut såhär och att jag kanske är lite för känslig med mindre tålamod, det skyller jag gravid-hormonerna på .