Finland…. 
Även fast jag föddes här i Sverige och aldrig har bott i Finland är det ”mitt” land.
Mina föräldrar föddes i Finland och flyttade hit till Sverige pga. jobb när dem var 17-19 åriga.
När vi var små så åkte vi till Finland varje sommar och var där hela sommaren. ”Vi” har en släktstuga där som min mammas farfar byggde för länge sen.
Den stugan betyder mycket för mig, och även mina syskon och kusiner och ja, för hela släkten.
Den ligger i Forssa, mitt i skogen vid en insjö. Kanske ska tilläggas att det finns abolsut INGET EL alls i stugan.
Jag älskade att spendera mina somrar där. När man gick längst skogsvägen en bit så kom man fram till en bondgård där det bodde en tjej som är bara 1 år äldre än mig, och vi blev bästa kompisar.
När sommarlovet började här hemma så hade jag redan packat klart min väska till Finland fast det skulle dröja nån vecka innan vi åkte. Den där känslan att vara där… Den går inte att beskriva.
Där samlades hela släkten: Mormor, mina morbröder med familjer, moster med familj. Det var tider det.
Just att det inte fanns nån TV, inga datorer, inga telefoner, inget el alls. Och vi saknade inte det ens.
Vi barn (och vi var inte få) lekte fritt, gjorde kojor, lekte i skogen, oftast spenderade vi dagarna i bondgården bland alla djuren och höbalarna. Våra föräldrar fick komma och hämta oss för att äta.
Vi grillade vid grillplatsen, bastade, badade och satt vid grillen till långt in på sommarnatten. Mina morbröder hade alltid med sig gitarrer, så vi satt där och sjöng och tittade ut över vattnet och bara var. Det har varit guld värt för mig och jag kommer att för alltid bära det med mig.
Alla var tillsammans.
Det fanns ingen oro för morgondagen.
När vi barn la oss så somnade vi till gitarrens strängar och prat från grillen. Där låg vi, läste våra Aku-Anka tidningar vid ljusets sken och åt godis som vi haft med oss från båten.
Åren har gått och det har tagit hårt på vår kära stuga. Ingen har ork eller pengar att lägga ut för att renovera allt som gammalt som måste bytas och fixas. Därför har min mamma och hennes syskon beslutat att sälja den. 
Jag kan inte med ord beskriva hur illa det känns… It´s breaking my …
Vi har gjort allt i vår makt för att få dem i andra tankar, men det går inte. Nästa generation som skulle ha fått äga dem är ju vi, deras barn, och vi är många. Men vi får aldrig chansen.
Jag hade önskat att mina barn fick samma chans till den härliga uppväxten där på somrarna som vi har haft.
DET känns jobbigt. Barn nuförtiden är så beroende av allt som har med teknik att göra- datorer, mobiler, TV… Jag vill att dem ska uppleva annat.
Så… Nästa torsdag ska vi åka till Finland, till vår älskade stuga.
Vi ska fira midsommar där. Där samlas vi igen, förhoppningsvis hela gänget.
Senast jag var där var år 2007. Kan inte förstå att tiden gått så fort. År 2008 kunde vi inte åka, för då föddes just våran lilla Docka och vi åkte till Egypten. Året därpå föddes Vanessa, just på sommaren. Och förra året föddes ju grabbarna, så det har inte blivit av.
Detta blir första gången jag åker dit som Mamma. DET känns stort och underbart.
Mina barn får, om än bara denna år se och uppleva hur det är. Och jag kan ju lova att jag kommer att ta tusentals bilder så att dem har det som minne att dom också varit där.
Om jag bara hade haft pengar hade jag köpt den. Om bara, om bara, om bara….
Våran älskade stuga -Bild taget från skogsvägen
Och från strandsidan…
… Denna bild är tagen från bakdörren på stugan
Andres, Micael, Patrik & Stefu tar med sig barnen på en fisketur…
SKÅL! (Vid grillen)
Dewin och Karo i bastun
Såklart finns en kiosk på plats vid grillen
(Andres handlar av Felicia)
Patrik binder fast Emma, Micael och Felcia
Bastu stund!!!
No comments. 
Taget från altanen… (resten av kvällens bilder behåller jag för mig själv, hahhaaa..)
Dessa bilder är från bondgården:
Felicia, Emma jag och Sebastian
Emma kör en kattunge i vagnen
Ska även besöka mormor och morfars grav när vi kommer dit. Har inte varit där med barnen…
Dom skulle ha älskat dom..
Från restaurangen Rosso inne i Forssa.
Och så var det dags att ta båten tillbaka hem till Sverige. Jag, Andres, Micael, Felicia och Patrik
Showgirls redan då??
Jag var precis likadan när jag var liten. Jag ville så gärna uppträda, men eftersom jag var så liten och inte kunde läsa eller några låtarsom dom hade på listorna så gick jag upp och sjöng nån låt som jag kunde utantill, utan musik eller nånting, bara jag och micken… 
Vadå? Jag leker faktiskt med barnen!!! 
SUOMI & Mökki- Om 6 dagar kommer vi!!!
