My Baby Dolls

Wow vilken respons ni har gett mig under mitt inlägg om att ”Önska inlägg”, verkligen jätte kul att gå igenom det, jag ser redan fram emot att skriva inlägg om det. Jag har skapat en egen Kategori för detta nu, finns under ”Önska- inlägg” 🙂 ❤

Jag tänkte börja som rubriken lyder, med frågan om familjen är komplett nu.
Jag skrev ju att i och med när Celina föddes så gjorde hon familjen komplett och fick massor av frågor kring det.

Sen jag var riktigt liten så har jag velat ha en stor familj med massor av barn, minst 8.
(jag hade redan namn på dem alla också, men riktigt så blev det inte, haha…) Så min högsta önskan och dröm har alltid varit en storfamilj. Andres var inte riktigt på samma bana, han har 3 vuxna barn sedan innan och var ganska nöjd när Vanessa var född. Men han gick med på en till, vilket resulterade i tvillingar 😀 och så blev det 3 barn till efter twinsen 😉

När Celina föddes, eller egentligen under graviditeten så kände jag att det här är mitt sista barn.
Inte för att min graviditet var jobbig eller något, helt tvärtom faktiskt den var helt fantastiskt bra, jag mådde bra och hade inte ont nånstans. Jag hatar dock oron som kommer när man är gravid, oron samt att tålamodet inte är det bästa. Förlossningen gick också väldigt bra och snabbt, så det är verkligen inte därför jag känner att det här är mitt sista barn.

Det här är en helt ny känsla för mig. Jag har aldrig känt såhär förut. Att jag är färdig.
När Kevin var nyfödd så sa jag att ”det är klart att vi ska ha en till”.

Det låter säkert jätte konstigt i era öron när jag säger att jag undrade hur man nånsin ska veta eller känna att man är klar med barnafödandet. Skulle jag nånsin känna att jag är klar? Jag har alltid haft en längtan efter fler barn.
Så hur vet man? Många känner direkt efter 2-3 att det räcker, jag har alltid vetat att jag finns här för att få vara mamma, jag visste i mitt hjärta att jag kan ge så mycket kärlek, tid och energi till många fler barn än så.
Jag ville följa min dröm att ha en storfamilj, jag vet att jag skulle klara av det. Jag var tom rädd att jag aldrig nånsin skulle känna att det räcker, och att det inte skulle bli fler barn men att min längtan alltid skulle finnas där, som att något saknades. Allt det här låter kanske urlöjligt för några av er, men det är mina känslor.
Så hur vet man att det är bra som det är nu? Att familjen nu är komplett?

Nu vet jag.
Celina gjorde familjen komplett.
Jag är klar. Jag vill inte ha fler barn. Jag trodde aldrig att jag skulle säga det.

Jag säger/känner inte såhär för att människor har okunniga åsikter och fördomar om hur många barn jag ska eller inte ska ha. Alla har sina begränsningar och jag känner att jag vill lägga all min tid och energi på barnen nu.
Jag är själv med barnen så mycket att jag skulle inte orka med fler. (never said before)
När någon har frågat vart min gräns går om hur många barn jag vill ha så har jag alltid svarat att jag har ingen tal. Att så länge jag känner att jag har tid, kärlek och ork så finns det ingen gräns. Jag vill att alla mina barn sa känna sig älskade, speciella och sedda; så fast 8 barn var min dröm så stannar jag vid 7.

Ska bli otroligt skönt att ge bort/sälja alla babykläder och prylar allt eftersom barnen växer.
Bara en sån sak har jag aldrig känt förut.

Jag har 7 fantastiska, helt underbara barn som betyder allt för mig. Jag gör allt för dem och dom gör mig stolt varenda dag. Nu vill jag bara ägna mig åt dem, se dem växa upp och finnas där för dem.

Nicole, Vanessa, Danilo, Jonathan, Olivia, Kevin & Celina.

❤ Familjen är komplett. ❤

– Det bästa jag någonsin gjort –